Ylatunniste2

 

Nativiteten ökar i Egentliga Finland

De naturliga befolkningsförändringarna har ökat klart i Egentliga Finland under de första månaderna av år 2021. Den naturliga befolkningsförändringen, dvs. skillnaden mellan nativiteten och dödligheten, sjönk i landskapet under hela 2010-talet. Samma utveckling fortsatte år 2020, för med undantag för juli månad stannade talen för varje månad under medeltalet för 2010-talet, och den naturliga befolkningsförändringen var under några månader lägre än en enda gång på tio år.

Den naturliga befolkningsförändringen svängde dock om i en tillväxt i början av innevarande år. I mars månad 2021 fanns det redan en aning flera födda än avlidna, medan det ett år tidigare fanns nästan ett hundra färre födda än avlidna. Förändringen beror framför allt på den ökade nativiteten, för i antalet döda har det inte skett betydande förändringar under coronaåret. I början av detta år har i själva verket 150 flera barn blivit födda än under föregående år under samma tid.

För mer information: datatjänstchef Antti Vasanen, tfn 050 410 2294

 1

 

Totalreformen av markanvändnings- och bygglagen framskrider

Den nuvarande markanvändnings- och bygglagen trädde i kraft 1.1.2000. Talrika ändringar har blivit gjorda i lagen under den tid den varit i kraft, och sådana görs det alltjämt. Ändrade, tillfogade eller upphävda paragrafer finns det hela två tredjedelar av lagens drygt 300 paragrafer. Otaliga utredningar har det gjorts om hur lagen fungerar och tillämpas.

Miljöministeriet inledde den parlamentariska beredningen av en totalreform av markanvändnings- och byggla-gen i enlighet med Juha Sipiläs regeringsprogram på våren 2018. Det ursprungliga målet för reformen var att förenkla planeringssystemet för områdesanvändningen, att utveckla styrningen av byggandet, att stödja med-borgarnas möjligheter att påverka planeringen och beslutsfattandet om den egna livsmiljön samt att säkerställa att lagtexten är redig och konsekvent.

För beredningen av totalreformen tillsattes en arbetsgrupp, en parlamentarisk uppföljningsgrupp och ett forum för intressentgrupperna. Under arbetsgruppen sorterar och verkar dessutom sex beredningssektioner. Repre-sentanten för landskapens förbund i den beredande arbetsgruppen är landskapsdirektören för Tavastlands för-bund Anna-Mari Ahonen. Planeringsdirektörerna för Södra Österbottens och Norra Savolax representerar för-bunden i beredningssektionerna.

Beredningen av reformen har framskridit långsammare än planerat med de preciseringar som inskrivits i Antti Rinnes / Sanna Marins regeringsprogram. Om formuleringarna av paragraferna och deras motiveringar förs det alltjämt diskussion. Utkastet till regeringens proposition till en ny planläggnings- och bygglag är, som det nu ser ut, på kommande för utlåtanden tidigast på sommaren, eventuellt först på hösten.

De centrala frågorna ur landskapsförbundens synpunkt är

• landskapsplanens mer avgränsade roll i plansystemet,
• landskapsplanens förhållande till de stora stadsregionernas obligatoriska, men mera utan rättsverkan till stadsregionplanen samt
• den oklara rättsverkan för landskapsplanens olika innehåll.

Enligt lagutkastet kvarstår planläggningssystemet alltjämt med tre nivåer (landskaps-, general- och detaljplan). I lagen definieras vilka saker som ska behandlas i landskapsplanen, men mera strategiskt och tydligare inriktat än nuförtiden endast ifråga om riks- och landskapsfrågor. I dag är landskapsplanen i sin helhet en anvisning för den övriga planeringen och för myndighetsverksamheten, särskilt för kommunens planläggning, i fortsättningen endast för landskapets områdesstruktur, för trafiksystemet/trafiknätet på riks- och landskapsnivå samt för landskapets principer för utvecklingen av grönbyggandet.

I detta skede av beredningen är det ännu oklart, vilka delar som ska räknas till områdesstrukturen som har rättsverkan. I lagutkastet har den nya rollen för landskapsplanen motiverats genom att spjälka upp områdes- och samhällsstrukturens element på plannivå genom att glömma bort, att även i den strategiska landskaps-planläggningen är de samhällsstrukturella egenskaperna hos områdesstrukturens element centrala med avse-ende på planläggningens mål. Stora detaljhandelsenheter skulle inte heller längre definieras som områden för städernas och kommunernas centrumfunktioner.

Enligt lagutkastet motsvarar stadsregionplanen den strukturmodell som utarbetats för Åbo stadsregion och det planeringssamarbete som redan länge utförts inom området, där förbundet har en central roll. I själva verket är det överraskande att det i motiveringarna till lagutkastet framhävs endast samarbetet mellan kommunerna och statens myndigheter, men planens förhållande till landskapsplanläggningen lämnas öppen. I Egentliga Finland ha strukturmodellen för Åbo stadsregion tillsammans med det regionala trafiksystemarbetet fungerat även som en central basutredning för landskapsplanen.

Landskapsdirektörerna och Kommunförbundet tillställde i februari ministeriet ett gemensamt ställningstagande till att utvidga begreppet områdesstruktur till att täcka områdena för energiproduktion, områdena för produkt-ionsverksamhet utanför tätorterna, områdena för användning av naturtillgångar (gruvverksamhet, skogshus-hållning, renskötsel) samt försvarsmaktens behov, till de delar dessa är av riksomfattande betydelse. Efter ställningstagandet har paragrafutkasten i någon mån reviderats.

Som bäst pågår en enkät, vid vilken man utreder nuläget för de största stadsregionernas planeringssamarbete samt konsekvenserna för kommunsektorn av den stadsregionplan som föreslagits i den kommande totalrefor-men av markanvändnings- och bygglagen. Förfrågan har sänts ut till de sakkunniga som deltar i planerings-samarbetet för stadsregionerna för kommunerna i de sju största stadsregionerna i Finland, samkommunerna och landskapsförbunden för de aktuella områdenas landskap. Ett webbinarium kring ämnet är det också 26.4.2021.
https://mrluudistus.fi

För mer information: planeringsdirektör Heikki Saarento, tfn 040 720 3056

Verkställigheten av Trafik 12 -planen inleds

Statsrådet har godkänt den riksomfattande trafiksystemplanen (Liikenne 12/Trafik 12) för åren 2021-2032 och förelade den för riksdagen som en rapport 15.4.2021. Målet för planen är att öka långsiktigheten i utvecklandet av trafiksystemet i hela Finland. Planen utarbetades nu för första gången. Planen har beretts i växelverkan med intressentgrupperna och dess beredning har styrts av en parlamentarisk styrningsgrupp.

Planen har utarbetats för 12 år och den uppdateras per regeringsperiod, dvs. med fyra års mellanrum. I den finns alla trafikformer med, person- och godstrafik, trafiknät och -service. I planen ingår ett handlingsprogram och statens finansieringsprogram. Beredningen grundar sig på lagen om trafiksystem och landsvägar.

I finansieringen av trafikleder överflyttas tyngdpunkten mera än nuförtiden till järnvägarna. Vägnätets andel av underhållet av bastrafiklederna kvarstår dock större än för bannätet, och reparationsskulden minskas på hela trafikledsnätet, även på det lägre vägnätet. Den första riksomfattande trafiksystemplanen har utarbetats i enlighet med planen för ekonomin för åren 2021-2024 och budgetbesluten med hänsyn till åren 2021-2024. I planen för åren 2025-2025 föreslår man tillägg för finansieringen av trafiksystemet. Kostnaderna som föreslagits i planen är uppskattningar och hur de genomförs beror på de kommande budgetbesluten.

Planen är nu under behandling av riksdagen. Trafikledsverket (Väylävirasto) gör på grundval av den riksomfattande trafikledsplanen och den strategiska lägesbilden för trafiknätet upp ett investeringsprogram som gäller för statens trafikledsnät för de följande 6-8 åren. Investeringsprogrammet ska utarbetas år 2021 för första gången och det ska utnyttjas vid beredningen av budgetförslagen. Investeringsprogrammet färdigställs i augusti 2021.

För mer information: intressebevakningsdirektör Janne Virtanen, tfn 040 583 6950

Skärgårdshavet blir inte bättre med de nuvarande åtgärderna

Hos miljöministeriets förvaltningssektor pågår utarbetandet av handlingsprogrammen för vatten- och havsvården 2022–2027. De planer som utarbetats finns för hörande fram till 14.5.2021. Målet med åtgärdsprogrammen är att förbättra vattnens och havsmiljöns tillstånd. Eftersom en god status för vattnen inte har uppnåtts före det föregående målåret 2020, utsätts en ny tidsgräns till år 2027.

Med de åtgärder som inskrivits i handlingsplanerna för vatten- och havsvården kan målet vara möjligt att uppnå i teorin, men svårt i praktiken. Åtgärderna vidtas bland annat genom olika slag av stöd- och ersättningssystem. Åtgärdernas effektivitet försvagas av att de är obetydligt förpliktande och deras bristande inriktning. Till exempel för det nuvarande miljöersättningssystemet för lantbruket det möjligt med åtgärder på platser som är utan effekt med avseende på vattenvården.

Av Skärgårdshavets näringsämnen kommer 70–80 % alltjämt från lantbruket, på grund av vilket åtgärder som ska vidtas särskilt för lantbruket har effekt. Jord- och skogsbruksministeriet bereder som bäst den nya programperioden för Europas gemensamma lantbrukspolitik (CAP27). På EU-nivå har beslut fattats om att förstärka miljöbindningen för lantbruksstöden och att styra 40 % av finansieringens totalbelopp för miljö- och klimatåtgärder. Hur beslutet syns i Skärgårdshavets tillstånd beror av hur Finland verkställer det. I det utkast till plan som publicerats av ministeriet görs det dock inte någon regional differentiering och allokering. Den slutliga planen om den nationella verkställigheten färdigställs under våren och sänds på remiss sommaren 2021.

Skärgårdshavet är det havsområde som är i det sämsta skicket vid Finlands kust, och på grund härav måste inriktningen av olika slag av åtgärder förstärkas på riksomfattande och regional nivå. Kommissionen för skyddet av Östersjön, HELCOM har definierat avrinningen av näringsämnen i Skärgårdshavet från lantbruket som en av de värsta eutrofierarna av Östersjön. Skärgårdshavet är Finlands enda återstående så kallade Östersjöns hot spot -objekt. Miljöminister Krista Mikkonen har utfäst sig till att utreda en minskning av Skärgårdshavets belastning och att bli avfört från HELCOM :s lista. En vägkarta är under beredning för en betydande minskning av näringsbelastningen före sommaren 2022.

För mer information: specialplanerare Malla Rannikko-Laine, tfn 040 7213 429, specialplanerare Timo Juvonen, tfn 040 8295 543