Ylatunniste2 

 EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUND STRAMATR ÅT SIN EKONOMI
Tilläggsinformation: administrationsdirektör Petra Määttänen, tfn 041 502 5246

Egentliga Finlands förbund stramar åt sin ekonomi. Förbundets verksamhetsintäkter utgörs i huvudsak av kommunernas betalningsandelar. Dessa har sedan år 2014 förblivit oförändrade, 3 799 900 euro.

Förbundets underskott för år 2017 uppgick till 24 332 euro, och underskottet för år 2018 beräknas uppgå till 192 900 euro. Om inte verksamhetsintäkterna ökar bedöms år 2019 bli förbundets tredje underskottsår. Det har varit möjligt att täcka underskotten från överskottskontot för de föregående räkenskapsperioderna. Med tanke på de åtaganden som är kopplade till förbundets verksamhet (t.ex. projekt som förbundet förvaltar) är det viktigt att det finns en buffert på överskottskontot. Därför är det nödvändigt att skapa jämvikt i förbundets ekonomi. Förutom genom besparingar ska detta ske via kommunernas betalningsandelar. Höjningens eurobelopp är 2,63 % större än den uppskattade intäkten från betalningsandelar som anges i budgeten för år 2018. Medlemskommunernas betalningsandelar för år 2019 fastställs i proportion till de kommunal och samfundsskatteintäkter som verkställts i 2017 års kommunalbeskattning.

I budgeten för år 2019 har 74 400 euro öronmärkts för att trygga myndighetsfunktioner dygnet runt på Åbo flygplats. Landskapsstyrelsen är tills vidare bunden till detta genom sitt beslut. Vid sidan av detta har förbundets verksamhetskostnader vuxit trots en strikt åtstramning av utgifterna. Ökningen beror på att den allmänna kostnadsnivån stigit samt på att personalutgifterna och samarbetsandelarna vuxit. Förbundets uppgiftsfält har breddats under senare år. Detta syns också i förbundets kostnadsstruktur trots att man eftersträvar att sköta nya uppgifter i huvudsak genom bl.a. projektfinansiering.

Budgetberäkningarna för år 2019 bygger på aktuell information om tidsplanen för genomförandet av vård och landskapsreformen. Datumet för vård och landskapsreformens ikraftträdande har skjutits fram och avsikten är att reformen ska träda i kraft den 1 januari 2021. Om reformberedningen skulle fortsätta i landskapsförbundet eller om reformen skulle avstanna, måste förbundets budget bedömas på nytt.

Ekonomiplanen och den preliminära budgeten skickas till medlemskommunerna och dessa ges tillfälle att göra framställningar för att utveckla samkommunens verksamhet senast den 31 oktober 2018. Kommunernas framställningar samt det slutliga förslaget till budget- och ekonomiplan behandlas i landskapsstyrelsen den 19 november 2018 och förs till landskapsfullmäktige för beslut den 10 december 2018.

LANDSKAPSSTYRELSEN BESLUTADE ATT EGENTLIGA FINLANDS ETAPPLANDSKAPSPLAN FÖR TÄTORTERNAS MARKANVÄNDNING, SERVICE OCH TRAFIK SKA TRÄDA I KRAFT
Tilläggsinformation: planeringsdirektör Heikki Saarento, tfn 040 720 3056

Landskapsstyrelsen beslutade att Egentliga Finlands etapplandskapsplan för tätorternas markanvändning, service och trafik ska träda i kraft. Landskapsstyrelsen konstaterade samtidigt att de beteckningar som beskrivs i de ikraftvarande landskapsplanernas planhandlingar (Planbeteckningar och -bestämmelser, Planbeskrivning) upphör att gälla i och med landskapsfullmäktiges godkännandebeslut.

Landskapsfullmäktige godkände Egentliga Finlands etapplandskapsplan för tätorternas markanvändning, service och trafik vid sitt sammanträde i juni 2018. Gällande beslutet om godkännande anfördes två besvär, som behandlas i Åbo förvaltningsdomstol som fungerar som besvärsmyndighet.

Enligt markanvändnings- och bygglagen kan landskapsstyrelsen efter besvärstidens utgång besluta om att landskapsplanen ska träda i kraft innan den vunnit laga kraft. En landskapsplan träder i kraft sedan beslutet har kungjorts i kommunerna inom landskapsplanens område.

Egentliga Finlands förbund kungör landskapsfullmäktiges beslut om godkännande i förbundets officiella annonstidningar (Turun Sanomat, Åbo Underrättelser) samt på förbundets webbplats och anslagstavlor. Egentliga Finlands förbund skickar en kungörelse per brev till medlemskommunerna, som var och en i sin tur ska kungöra beslutet om godkännande av landskapsplanen i enlighet med sin egen praxis för offentliggörande av kommunala tillkännagivanden.

YTTRANDE OM REGERINGENS PROPOSITION MED FÖRSLAG TILL LAG OM KLIENTAVGIFTER FÖR SOCIAL- OCH HÄLSOTJÄNSTER
Tilläggsinformation: förändringsdirektör Antti Parpo, tfn 040 642 8682

Social- och hälsovårdsministeriet har bett Egentliga Finlands förbund om ett yttrande om ett lagutkast om klientavgifter inom social- och hälsovården. Förbundet ombes att i sitt yttrande beakta bl.a. huruvida lagförslaget stöder lika möjligheter för klienterna att få de social- och hälsotjänster de behöver.

Landskapsstyrelsen avger bl.a. följande yttranden:

Det finns ett genuint behov av förnyelse av lagstiftningen om klientavgifter inom social- och hälsovården. De nuvarande bestämmelserna beaktar inte klientavgifter för elektronisk kundbetjäning, och det finns stora variationer vad gäller klientavgifterna för vård och omsorg dygnet runt. Dessutom varierar klientavgifterna mellan olika kommuner i fråga om service i hemmet.

De skillnader som numera råder, vad gäller klientavgifter bl.a. för service på en institution och effektiverat serviceboende, inverkar indirekt på servicestrukturen och möjliggör ekonomiska optimeringsmöjligheter för producenterna. De prissättningsprinciper som tillämpas skiljer sig åt mellan olika serviceproducenter, vilket leder till att klientavgifterna delvis beror på vilken serviceproducent klienten anlitar. Det förekommer situationer där klientens inkomster inte är tillräckliga för att täcka alla utgifter för effektiverat serviceboende.

De nuvarande grunderna för fastställande av klientavgifter kan inte anses stöda jämlikheten mellan klienterna. Utöver omsorg dygnet runt finns det stora variationer vad gäller avgifter för service i hemmet. Storleken på klientavgiften för hemvård är delvis kommunbunden och det finns ett behov av nationell harmonisering av klientavgifterna.

I lagutkastet bedöms reformen av klientavgifterna vara kostnadsneutral. En bedömning av de ekonomiska konsekvenserna för Egentliga Finlands del kan inte göras utgående från de data som landskapsförbundet har tillgång till. En bedömning av de ekonomiska konsekvenserna skulle förutsätta tillgång till kommunernas och samkommunernas servicespecifika ekonomiska data för social- och hälsotjänster. Ur Egentliga Finlands förbunds synvinkel är det dock viktigt att staten genom sina beslut förbereder sig så, att klientavgiftslagens konsekvenser på de nya landskapens finansiering är neutrala. Enligt förhandsbedömningar är den allmänna finansiering som tilldelas landskapen knapp, och de nya landskapens ekonomi klarar därför inte av en situation där intäkterna från klientavgifterna minskar i förhållande till nuläget. Av dessa skäl bör särskild uppmärksamhet fästas vid klientavgiftslagens ekonomiska konsekvenser. Analysen av de ekonomiska konsekvenserna i motiveringarna i lagutkastet har endast nått en riktgivande nivå.

Godkännandet av lagutkastet om klientavgifter är i lagutkastet bundet till vård och landskapsreformens ikraftträdande. Det är onödigt att koppla lagen om klientavgifter till vård och landskapsreformen. Lagen om klientavgifter behöver förnyas i enlighet med principerna i lagutkastet, oberoende av vård- och landskapsreformen.

LANDSKAPSSTYRELSEN: INTE NÖDVÄNDIGT ATT STARTA EN LANDSKAPSPLANLÄGGNINGSPROCESS FÖR ATT STRYKA VINDKRAFTSBETECKNINGAR PÅ PYHÄRANTA KOMMUNS OMRÅDE
Tilläggsinformation: specialplanerare, cirkulär ekonomi och energi, Aleksis Klap, tfn 040 721 3137

Pyhäranta kommunfullmäktige har gjort en framställning till Egentliga Finlands förbund om att starta en planläggningsprocess för att från landskapsplanen avlägsna de vindkraftsbeteckningar som rör Pyhäranta. Kommunfullmäktige beslutade dessutom att Pyhäranta kommun inte understöder byggande av vindkraft på sitt område.

Landskapsstyrelsen avgav bl.a. följande yttranden om Pyhäranta kommuns framställning:

Egentliga Finlands etapplandskapsplan för vindkraft fastställdes den 9 september 2014 och där anges på Pyhäranta kommuns område två områden för vindkraft samt ett energiförsörjningsobjekt på gränsen mellan Letala stad och Pyhäranta kommun.

Att gynna vindkraftsproduktion är en central del av de internationella, nationella och regionala målen för att främja förnybar energi. Etapplandskapsplanen för vindkraft visar de mest lämpliga områdena för vindkraftsproduktion i Egentliga Finland. Den nu aktuella etapplandskapsplanen för naturvärden och resurser behandlar utförligare möjligheterna att främja förnybar energi i landskapet, exempelvis genom att gynna hanteringen och användningen av biobaserade bränslen i landskapet. Att öka mängden förnybar energi kräver en mångsidig energiproduktion. Landskapsplanläggning är ett sätt att främja detta på landskapsnivå. Målsättningarna inom främjande av förnybar energi har inte minskat under senare år, snarare har det uppkommit ett behov av en snabbare förändring i övergången till kolneutral energiproduktion.

Landskapsplanen visar översiktliga områdesavgränsningar för olika funktioner och genomför för sin del strategier och mål på landskapsnivå och nationell nivå. Att förverkliga landskapsplanebeteckningar kräver en mer detaljerad planläggning eller regionplanering som utförs på kommunnivå, och vars tidtabell och omfattning kommunerna ansvarar för. Kommunen kan också låta bli att planlägga de områden som märkts ut i landskapsplanen, om det upplevs som nödvändigt. Att kommunen i detta fall inte vill planlägga vindkraftsproduktion på sitt område, kräver dock inte att landskapsplanebeteckningar avlägsnas från området.

Det är inte nödvändigt att starta en landskapsplanläggningsprocess för att avlägsna de vindkraftsbeteckningar som rör Pyhäranta kommun.