Ylatunniste2 
 

LANDSKAPSSTYRELSEN KRÄVER ATT POSTEN ÖVERGER INTENTIONERNA OM NEDSKÄRNING AV POSTUTDELNINGEN I ÅBO SKÄRGÅRD
Tilläggsuppgifter: Skärgårds- och landsbygdsombudsman Sami Heinonen, tel. 040 041 3704

Landskapsstyrelsen kräver att Posti Oy överger intentionerna om nedskärning av postutdelningen i Åbo skärgård. Landskapsstyrelsen stöder regeringsprogrammets ståndpunkt om att postutdelningen tryggas på glesbebodda områden samt i skärgården i enlighet med skärgårdslagen.

Posti Oy meddelade i april att de i en del av Åbo skärgård ska övergå till endagsutdelning istället för den nuvarande utdelningen på minst fyra gånger i veckan. Ändringen gäller följande områden: Velkua (Palva och Velkuanmaa), Korpoström, Utö, Iniö, Hitis, Rosala och Högsåra. Ändringen skulle ursprungligen träda i kraft den 3.6.2019 men på grund av den negativa responsen i ärendet beslöt Posti Oy att inleda en konsultationsrunda i skärgården.

Skärgårdskommissionen ställde sig starkt kritisk till ändring i utdelningen med hänvisning till bl.a. skärgårdslagen och diskrimineringsprincipen. Postutdelning en gång i veckan skulle inte uppfylla minimiservicenivån och Palva och Velkuanmaa i Velkua eller området kring Korpoström i Pargas kan inte heller anses vara svårtillgängliga ödemarker eftersom en avgiftsfri landsvägsfärja trafikerar regelbundet och vägnätet är i skick. Det samma gäller områdena bakom förbindelsetrafiken (t.ex. Jurmo och Utö) vart förbindelsefartyget trafikerar regelbundet och där postutdelningen i praktiken sker på förbindelsefartyget vart Posti Oy:s person som ansvarar för distributionsarbetet levererar posten. Kostnaderna för detta kan enligt skärgårdskommissionen inte vara betydande.

Landskapsstyrelsen instämmer i skärgårdskommissionens kritiska ställningstagande gällande nedskärningen av postutdelningen i skärgården. Postutdelning en gång i veckan räcker inte för att täcka skärgårdsbornas behov. Posten som service är livsviktig för skärgården på grund av områdets avskildhet och det smala utbudet av tjänster; bristen på butiker (särskilt specialaffärer) har lett till riklig användning av postförsäljningstjänster i skärgården. Skärgårdsborna ska också ha en jämlik rätt till specialprodukter. Dessutom skulle en postutdelning en gång i veckan riskera att livsviktiga myndighetsbrev inte kommer fram i tid (t.ex. information gällande social-, hälso- och utbildningstjänster).

UNGA SPORRAR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING – VALONIA OCH SALO GYMNASIUM INLEDER ETT FÖRSÖK
Tilläggsuppgifter Branschchef Riikka Leskinen tel. 0449075995

Målsättningen med Valonias försöksprojekt som delfinansieras av miljöministeriet är att ge de unga tydliga verktyg för att göra sin röst hörd och hitta metoder för att påverka beslutsfattandet. I försöksprojektet erbjuds gymnasiestuderande och stadens beslutsfattare flera tillfällen att tillsammans planera praktiska åtgärder för målsättningarna gällande stadens miljöpolitik och den hållbara utvecklingen. Dessa tillfällen är även ämnade att tjäna undervisningen med kurser i till exempel samhällslära eller inom miljöbranschen. Unga oroar sig för miljön och framtiden, beslutsfattarna bidrar å sin sida med information och nödvändiga nätverk och ställningar för att påverka. Ett konstruktivt och genuint målinriktat samarbete har en stärkande inverkan på båda parterna.

Salo gymnasium deltar i försöksprojektet. Undervisningsmaterialet och resultatet från försöksprojektet finns
till förfogande även i andra städer och kommuner efter försöket. Den totala budgeten för försöket är 18 700 euro.

Projektet förverkligar flera av landskapsstrategins åtgärder i Egentliga Finland:

• Unga och studerande görs mer delaktiga i utvecklingen av och beslutsfattandet i landskapet.
• Miljöns mångsidiga språk utvecklas.
• Nya inspirerande samarbets- och interaktionsmetoder samt försöksprojekt tas i bruk inom olika branscher.
• En tillgänglig atmosfär skapas.

UTLÅTANDE OM FÖRSLAGET GÄLLANDE FINANSIERINGSAPLANEN FÖR ANLÄGGNINGSPROJEKTEN AV IDROTTSANLÄGGNINGAR FÖR ÅREN 2020 – 2023
Tilläggsuppgifter Specialplanerare Malla Rannikko-Laine, tel. 040-721 3429

Enligt idrottslagen kan kommuner och övriga samfund beviljas statsunderstöd för anläggningsprojekt av idrottsanläggningar och fritidsutrymmen i anslutning till dessa. Undervisnings- och kulturministeriet godkänner årligen i samband med beredningen av statsbudgeten den riksomfattande finansieringsplanen gällande anläggningen av idrottsanläggningar för de kommande fyra åren.

För Egentliga Finlands del framställdes sammanlagt tolv propositioner för åren 2020–2023 och kostnadsuppskattningen för dessa är totalt cirka 35 miljoner euro. Regionförvaltningsverket i Sydvästra Finlands proposition för finansieringsplan omfattar åtta projekt från Egentliga Finland.

 Kommun Projekt  Kostnadsuppskattning mn. 
 År 2020    
 Somero  Renovering av centralidrottsplan  1,30
 Pargas Byahus Oy  Simhallen 5,45 
 S:t Karins stad  Valkeavuori idrottshall  7,30 
 Auran Palokunnan Urheilijat  Fotbollshallen 1,34 
 S:t Karins stad  Renovering av idrottsplanen 1,00 
 År 2021    
Nystad Sim- och idrottshallen 20,30
År 2022    
S:t Karins stad Renovering av simhallen 10,00
År 2023    
Reso stad Renovering av simcentret Ulpukka 13,00

 

Bland de presenterade projekten fanns renoveringen av Somero centralidrottsplan, simhallen i Pargas Byahus Oy, Nystads sim- och idrottshall och renoveringen av S:t Karins simhall redan med i finansieringsplanen för åren 2019–2022. Fyra (4) projekt faller utanför finansieringsplanen: 1) Tarvasjoki idrottshall, Lundo, 2) Kyrö idrottshall, Kommunfinans Abp, 3) Fotbollshallen, Åifk rf. Fotbollsföreningen och 4) renovering av ishallen, Salo.

För Satakunta gjordes tre projektpropositioner för åren 2020–2023 och kostnadsuppskattningen för dessa är sammanlagt 29 miljoner euro. Finansieringsplanen omfattar alla presenterade projekt varav ett planeras till år 2020 och två till år 2021.

Landskapsstyrelsen för Egentliga Finlands förbund godkänner Regionförvaltningsverket i Sydvästra Finlands proposition om finansieringsplanen gällande anläggningsprojekt av idrottsanläggningar för åren 2020–2023 samt motiveringarna som använts i utarbetandet av propositionen. Särskild uppmärksamhet gällande motiveringarna har fästs på hur realistiska projekten är och fullmäktiges beviljade investeringsdelar eller liknande som ingår i finansieringsplanen.

Landskapsstyrelsen understöder Regionförvaltningsverket i Sydvästra Finlands uppfattning om att delegeringen av beslutanderätten gällande projektens kostnadsuppskattningsgräns (700 000€) inte ligger på en ändamålsenlig nivå i och med ändringarna i kostnadsnivån. Kostnadsuppskattningarna för de lokala projekten överstiger lätt kostnadsuppskattningsgränsen och styrs till beslutsfattandet på riksomfattande nivå. Landskapsstyrelsen anser att delegeringsgränsen ska höjas.

Landskapsstyrelsen håller även med Regionförvaltningsverket i Sydvästra Finland om att utarbetandet av en realistisk och tillförlitlig finansieringsplan försvåras av kommunplanernas korta investeringsandelar i jämförelse med tidsplanen för den riksomfattande finansieringsplanen för idrottsplatser. Landskapsstyrelsen anser att regionförvaltningsverkets proposition om att förkorta längden på finansieringsplanen till tre år därför är motiverad.

Landskapsstyrelsen understöder i sitt utlåtande Regionförvaltningsverket i Sydvästra Finlands proposition för finansieringsplanen gällande anläggningsprojekten av idrottsplatser för åren 2020–2023.

 

LANDSKAPSSTYRELSENS UTLÅTANDE OM UTVECKLINGEN AV DET TRANSEUROPEISKA TRAFIKNÄTVERKET – ENTIMMESTÅGET LÄMPAR SIG UTMÄRKT TILL EUROPAFINANSIERINGEN AV NÄTVERK
Tilläggsuppgifter Specialplanerare Malla Rannikko-Laine, tel. 040-721 3429

Europeiska kommissionen genomför en omfattande utvärdering av unionens riktlinjer gällande förordningen om utvecklingen av det transeuropeiska trafiknätverket. Syftet med det offentliga samrådet är att stöda den nuvarande förordningens utvärdering genom att samla in intressentgruppernas åsikter. Alla medborgare och organisationer kan delta i samrådet.

Europaprogrammet för nätverk (CEF) är det viktigaste finansieringsinstrumentet för TEN-T-riktlinjerna. I dess förordning definieras förutsättningarna enligt vilka Europas mest omfattande nätverk beviljas finansieringsstöd från unionen. Europeiska parlamentet fastställde i april 2019 CEF-programmet för åren 2021–2027. CEF-programmets finansieringsstöd är bl.a. möjligt för Entimmeståget om det finns ett nationellt finansieringsbeslut.

Politiken gällande det transeuropeiska trafiknätverket strävar efter att avlägsna hinder för fri rörlighet av varor, tjänster och medborgare inom EU. Målsättningen är att främja den ekonomiska, sociala och regionala samhörigheten mellan alla medlemsländer och deras regioner samt samarbetet med grannländer och övriga delar av världen.

Egentliga Finlands förbunds landskapsstyrelse anser att Europeiska unionens gemensamma trafikinfrastrukturpolitik även i fortsättningen är ett viktigt verktyg i förbättringen av tillgängligheten mellan staterna och regionerna samt som stöd för utvecklingen av ekonomin och den interna marknaden. Landskapsstyrelsen anser att unionens gemensamma trafikinfrastrukturpolitik ska koncentrera sig på avlägsnandet av flaskhalsarna i kärnnätverket, underlättandet av förbindelserna mellan transportkedjorna, såsom hamnarna, flygplatserna, järnvägsstationerna och vägterminalerna, minskande av trafikutsläppen samt främjandet av ibruktagandet av innovativa trafiklösningar inom EU.

Utvecklingen av kärnnätverkskorridoren TEN-T som fokuserar på knytpunkterna i det transeuropeiska trafiknätverket möjliggör en hållbar tillväxt och en sammankoppling av städerna till större arbetsmarknads- och ekonomiområden. Investeringen i kärnnätverkskorridoren för Finlands viktiga utrikeshandel och logistikrutter stöder stärkandet av landets konkurrenskraft och ökar den internationella attraktiviteten som investeringsobjekt.

Landskapsstyrelsen anser det viktigt att TEN-T-politiken möjliggör en ökning av den rena trafiken med låga koldioxidutsläpp genom att satsa på investeringar som skär ned på trafikutsläpp, såsom den nästintill utsläppsfria järnvägstrafiken. Nationellt har vi dock inte ännu gjort tillräckligt för att uppnå utsläppsmålsättningarna eller för att öka den rena trafiken med lågt koldioxidutsläpp.

Landskapsstyrelsen betonar den snabba järnvägsförbindelsen mellan Helsingfors och Åbo genom kärnnätverkskorridoren Skandinavien-Medelhavet, betydelsen av Entimmeståget för att möjliggöra hållbar trafik och ekonomisk tillväxt. Entimmeståget lämpar sig särskilt bra som CEF-finansieringsobjekt och är ett av Finlands största järnvägsprojekt som kan genomföras snabbast.

Landskapsstyrelsen påpekar att man på nationell nivå bättre än för närvarande borde sörja för genomförandet av nödvändiga åtgärder för att utveckla kärnnätverket innan år 2030. Dessutom borde ministeriet i Finland ta en starkare roll i utvecklingen och koordineringen av åtgärderna gällande kärnnätverket Skandinavien-Medelhavet.