Ylatunniste2 
 

FINANSIERING TILL STÖD FÖR HÅLLBAR TILLVÄXT OCH LIVSKRAFT I REGIONERNA TILLDELAS 19 PROJEKT
Tilläggsinformation: Regionutvecklingsdirektör Tarja Nuotio, tfn 040 506 3715, näringslivschef Petteri Partanen, tfn 040 776 0630

Det nationella anslaget för hållbar tillväxt och livskraft i regionerna används i enlighet med arbets- och näringsministeriets beslut för åtgärder med anknytning till återhämtning och återuppbyggnad efter coronakrisen.
Under den ansökningsomgång som avslutades den 5 mars 2021 mottog Egentliga Finlands förbund 33 ansökningar, och den sökta finansieringen uppgick sammanlagt till 1 569 758 euro. Den totala finansieringssumman enligt de positiva beslutsförslagen uppgår till 964 864 euro. Egentliga Finlands förbund har 1,9 miljoner euro till sitt förfogande för finansiering som ska riktas till landskapets självständiga utveckling för att stödja hållbar tillväxt och livskraft i regionerna.

 • Åbo universitet beviljas 79 683 euro för projektet ”Ennakoinnin palvelualusta” (”En serviceplattform med framsyn”).
• Turun ammattikorkeakoulu Oy beviljas 59 556 euro för projektet ”Korkeakoulut yritysten kilpailukyvyn kasvattajina” (”Högskolorna som fostrare av företagens konkurrenskraft”).
• Åbo universitets Brahea-centrum beviljas 39 618 euro för projektet ”Kuntien digiyhteiskunta- ja post-COVID-valmius – tavoitetila ja todellisuus Varsinais-Suomessa” (”Kommunernas beredskap för digisamhället och livet efter covid – målbild och verklighet i Egentliga Finland”).
• Åbo universitets Brahea-centrum beviljas 34 867 euro för projektet ”Tarpeista Tuotteiksi, TarTu” (”Från behov till produkter, TarTu”).
• Åbo Stadscentrumförening rf beviljas 9 891 euro för projektet ”Vetoa ja voimaa – Turun kaupallisen keskustan elinvoiman ja vetovoiman vahvistaminen” (”Attraktion och kraft – stärkande av Åbo kommersiella centrums vitalitet och dragningskraft”).
• Turun ammattikorkeakoulu Oy beviljas 50 904 euro för projektet ”Virtuaalistudio liiketoimintakeskus – toimintamalli, hankesuunnitelma ja sitouttava verkostoituminen” (”Virtuell studio affärscentrum – verksamhetsmodell, projektplan och engagerande nätverksbyggande”).
• Till ditt stöd rf beviljas 20 713 euro för projektet ”Yksinäisyydestä osallisuuteen” (”Från ensamhet till delaktighet”).
• Ukipolis Oy beviljas 78 695 euro för projektet ”Co working-tila Ukin Solmu” (”Coworking-utrymmet Ukin Solmu”).
• Egentliga Finlands Företagare rf beviljas 43 106 euro för projektet ”Opiskelijasta omistajaksi” (”Från studerande till ägare”).
• Turku Science Park Oy beviljas 68 684 euro för projektet ”World Trade Centre International Scaler”.
• Åbo universitet beviljas 67 955 euro för projektet ”Terveysturvallinen meriklusteri” (”Ett hälsosäkert havskluster”).
• Sylvi Salonen Oy beviljas 27 832 euro för projektet ”Ruissalo – The First Island”.
• SHIFT ry beviljas 29 792 euro för projektet ”Digikohtaus – kansainvälisten yritysten kohtaamisia digitaalisesti” (”Digiträff – digitala möten mellan internationella företag”).
• Loimaa stad beviljas 35 000 euro för projektet ”WIN WIN – yritysyhteistyöllä vetovoimaa” (”WIN WIN – attraktionskraft genom företagssamarbete”).
• Talous ja Nuoret TAT ry beviljas 69 541 euro för projektet ”Nuorten digitaalinen työelämätaitojen valmennuskokonaisuus osa 1” (”Coachinghelhet om digitala arbetslivsfärdigheter för unga, del 1”).
• Sjöfartsbranschens utbildnings- och forskningscenter vid Åbo universitet beviljas 37 836 euro för projektet ”Varsinais-Suomen yritysten resilienssin tukeminen merilogistiikan häiriöiden varalta” (”Stöd till Egentliga Finlands företag för resiliens avseende störningar i den maritima logistiken”).
• Pargas stad beviljas 66 290 euro för projektet ”KESTÄVÄLLÄ MATKAILULLA KANSAINVÄLISTÄ KILPAILUKYKYÄ TURUNMAAN SAARISTOON” (”INTERNATIONELL KONKURRENSKRAFT FÖR ÅBOLANDS SKÄRGÅRD GENOM HÅLLBAR TURISM”).
• Turun ammattikorkeakoulu Oy beviljas 66 500 euro för projektet ”Ruovikoiden esiintyminen ja biomassat Saaristomerellä” (”Förekomst av vassruggar samt biomassa i Skärgårdshavet”).
• Yrityssalo Oy beviljas 78 400 euro för projektet ”RekrySalo 2021–2023”.

UTLÅTANDE OM DEN REGIONALA ÄNDAMÅLSENLIGHETEN I EN SÄRSKILD UTBILDNINGSUPPGIFT FÖR SYDVÄSTRA FINLANDS UTBILDNINGSSAMKOMMUNS GYMNASIUM MED BETONING PÅ NATURVETENSKAPER
Tilläggsinformation: Specialplanerare Esa Högblom, tfn 040 7760 310

Sydvästra Finlands utbildningssamkommun (Lounais-Suomen koulutuskuntayhtymä LSKKY) har bett Egentliga Finlands förbund om ett yttrande om den särskilda utbildningsuppgift med betoning på naturvetenskap som gymnasiet ansöker om.
Novida gymnasium, som drivs av Sydvästra Finlands utbildningssamkommun, startade hösten 2018 en naturvetenskaplig linje där tyngdpunkten ligger på matematisk-naturvetenskapliga ämnen, dvs. matematik, fysik och kemi. Samarbetspartner som är med och genomför undervisningen är Åbo universitet, Helsingfors universitet och Åbo yrkeshögskola.

Landskapsstyrelsen avgav bl.a. följande yttranden i ärendet:

Antalet studerande som avlägger provet i matematik i studentskrivningarna har ökat stadigt under 2000-talet. Antalet som avlägger provet i lång matematik har under de senaste fem åren vuxit med så mycket som en femtedel i hela landet. Enligt utbildningsstyrelsens statistik har det även märkts en trendmässig ökning av antalet studerande som avlägger studentexamen i de övriga naturvetenskapliga ämnena. På motsvarande sätt har språkstudierna smalnat oroväckande till förmån för engelska vilket återspeglas i exportindustrins situation. Samtidigt har finländarnas studieresultat exempelvis i fråga om matematisk-naturvetenskapliga ämnen dock enligt PISA-undersökningarna i allmänhet varit på nedgång under 2010-talet.

De minskande kunskaperna i matematisk-naturvetenskapliga ämnen har lyfts fram i statsrådets utbildningspolitiska redogörelse, men man har inte lagt fram några konkreta förslag på åtgärder för att höja kunskapsnivån. Egentliga Finlands förbund anser att det med tanke på den nationella och regionala konkurrenskraften skulle vara befogat att särskilt satsa på extra åtgärder för att utveckla kunskapen i matematisk-naturvetenskapliga ämnen samt språk. Här spelar lärarnas ämnespedagogiska färdigheter en viktig roll, liksom deras aktualitet och mångsidighet.

Utgångspunkten för utlåtandet är de matematisk-naturvetenskapliga ämnenas betydelse för Egentliga Finlands betydande teknologi- och tillväxtområden. En viktig bakgrundsfaktor med tanke på fortsatta studier är även Åbo universitets nya tekniska fakultet som inledde sin verksamhet i början av 2021. Starka kunskaper inom matematisk-naturvetenskapliga ämnen utgör en viktig grundfaktor för landskapets konkurrenskraft när det gäller sökande till fortsatta studier.

Branschstrukturen i Egentliga Finland och antalet arbetsplatser särskilt i de teknologiska branscherna, liksom inom kemi- och logistikbranscherna, stöder insatser i landskapet för att stärka undervisningen i ämnen med koppling till denna sektor. I denna granskning ligger fokus särskilt på programvaru- och informationstjänster, tillverkning av metallprodukter och maskiner, elektriska och elektroniska apparater, kemiska produkter, logistikuppgifter samt tjänster och forskning som stöder dessa områden. Av arbetsplatserna i landskapet finns cirka 30 % inom nämnda branscher vilket utgör en betydande andel när det gäller landskapets utveckling och konkurrenskraft. Dessutom måste man beakta att matematisk-naturvetenskapliga ämnen också är viktiga för det på landskapsnivå starka läkemedels- och hälsoteknologiklustret.

Antalet pensioneringar kommer att vara betydande inom de närmaste åren i traditionellt starka branscher såsom industri, social- och hälsovård, handel, byggande och logistik. Dessa hör samtidigt till de branscher som sysselsätter flest människor. Inom teknologiindustrin ökar antalet pensioneringar särskilt bland tjänstemän, vilket lär medföra att efterfrågan på högskoleutbildade blir större än tidigare. Inom teknologiindustrin pågår sedan länge en förändring av personalstrukturen som innebär att andelen högskoleutbildad personal ökar. Enligt de senaste nationella uppskattningarna behöver teknikindustrin årligen drygt 10 000 nya experter, varav 70 % just inom teknikbranschen. Läget är proportionellt sett jämförbart också i Egentliga Finland.

Att åldersklasserna krymper återspeglas också i mängden utbildning och i arbetskraftsbrist. Den nuvarande åldersklassutvecklingen är inte tillräcklig för att tillgodose näringslivets behov. För att undvika arbetskraftsbrist intar kompetens- och arbetskraftsinvandring en nyckelposition också för Egentliga Finland.

Egentliga Finlands förbund anser att det för att tillgodose branschens behov av kompetent arbetskraft krävs att man bygger upp en stark matematisk-naturvetenskaplig grund både i grundskolan och i andra stadiets utbildningsanstalter, men särskilt i gymnasierna. Utvecklingen av den branschspecifika dragkraften och av arbetskraftsinvandringen spelar också en central roll när det gäller tillgång till kompetent personal.

Ett gott exempel på insatser för att stärka de matematisk-naturvetenskapliga studierna i grundskoleundervisningen och särskilt i gymnasiet och trygga tillgången till kompetent personal inom teknologibranscherna är Åbo stads verksamhetsmodell STEAM, som syftar till att få fler studerande i Åbo att söka sig till fortsatta studier inom teknik och naturvetenskap i Åbo. Modellen har redan gett märkbara resultat, exempelvis hösten 2020 vid Åbo universitets nya tekniska områden och de tekniska områdena vid Åbo yrkeshögskola. Egentliga Finlands förbund anser att det också i ljuset av detta exempel är befogat att förstärka de matematisk-naturvetenskapliga ämnenas ställning i utbildningsprogrammen i landskapets gymnasier.

Egentliga Finlands förbund betonar ur landskapets perspektiv det centrala samarbetet mellan utbildningsanordnare med betoning på matematisk-naturvetenskapliga ämnen, men även samarbete mellan högskolorna på detta område. Egentliga Finlands förbund anser att Novidas ansökan stöder utvecklingen av landskapets teknologibransch och arbetet för att stärka branschens viktigaste utbildningskedjor. Konsekventa utbildningskedjor från grundskola till eftergymnasial utbildning är ett viktigt verktyg för att oavsett bransch säkerställa uppkomst av en s.k. kritisk massa av kunskap. Detta skapar för sin del förutsättningar för att utveckla och skapa ny företagsverksamhet inom branschen, och skapar incitament för utbildad personal att placera sig på området. Den särskilda utbildningsuppgiften i fråga låter dessutom landskapet positionera sig positivt också på nationell nivå och stärker utbildningsverksamhet på andra stadiet som anknyter till branschen, och skapar ännu mer konkurrenskraftiga förhållanden för den.