Lasse Nurmi

onsdag, 12 december 2018 08:53

Rekreationsområdena är nyttiga. Områdena kan utnyttjas av både lokala invånare och turister. Naturturismföretagarna kan använda rekreationsobjekt och -rutter som områden där de kan utföra sin näringsverksamhet och hämta arbetsplatser och skatteinkomster till lokala ekonomin. Högklassiga rekreationsområden och -rutter kompletterar utbudet av turismservice i vårt mångsidiga landskap:  första dagen kan du fara på en skärgårdskryssning, följande dag kan du vandra i skogen och tredje dagen kan du njuta av en teaterakt. Viktig är också hälsonyttan som kommer från ökad friluftsliv.

Landskapsfullmäktige behandlade i sitt möte 10.12.2018 initiativet som gäller grundandet av en rekreationsområdesförening i Egentliga Finland i positiv anda. Syftet är att förbereda grundandet av föreningen i ett starkt samarbete med kommunerna. Underlaget för förberedningsarbetet är en databas samlad i Virkistä Dataa! -projektet. Databasen innehåller information om positionen, ägarskap och underhållssituationen av rekreationsrutter och -objekt i Egentliga Finland.

Naturturism och rekreationsbruk ökar kraftigt. Antalet besökare i nationalparkerna har ökat hela 2000-talet, särskilt i södra delar av landet där största delen av Finlands befolkning finns. Antalet besökare i landets nationalparker var 0,8 miljoner år 2001 men i 2017 var antalet redan 3,1 miljoner. När populariteten av nationalparkerna växer så fort, är det klart att utveckling av naturturismen inte kan uppföras bara på nationalparkerna. Högklassiga rekreationsområden och -rutter behövs också utanför statens naturreservat.

Hur befrämjar rekreationsområdesförening rekreationsmöjligheterna? Föreningen kan organisera underhållet av kommunernas rekreationsområden, den kan förbättra standarden av rutter och rekreationsobjekt, och befordra användningsgrad och förenad användning av områdena. Föreningen kan koordinera samarbetet mellan lokala aktörer, fungera som en intressebevakare av landskapet i ärenden som gäller rekreation och informera om rekreationsmöjligheterna. Rekreationsområdesföreningen kan initiera projekt för att utveckla lämpliga helheter och utnyttja bidrag som är för utveckling av rekreationsområdena. Trovärdig utveckling av rekreationsrutter och -objekt kräver förstås satsningar, men de är billigare än vad som krävs när man bygger t.ex. en ishall eller en skidtunnel – i synnerhet om man beaktar alla människor som får nytta av förbättringen av rekreationsmöjligheterna.

Om vi talar om grundandet av rekreationsområdesföreningen, beror det mest på kommunerna. Vill kommunerna i Egentliga Finland satsa på förbättring av rekreationsmöjligheter och höjning av naturturismpotential i landskapet? Det finns åtta fungerande rekreationsområdesföreningar på landskapsnivå i Finland. Landskapsförbundet har roll i alla dessa föreningar, men kommunerna som landsägare och utvecklingsorganisationer på en lokal nivå bestämmer riktningen för utvecklingen i föreningarna.

I Egentliga Finland fastställer kommunerna hur processen att grunda en rekreationsområdesförening i Egentliga Finland ska vara framgångsrik och Egentliga Finlands förbund verkar som en aktiv katalyt i processen.

onsdag, 17 juni 2015 08:31

Jag har en dröm. En känd och väl citerad fras ur Martin Luther Kings tal sommaren 1963 passar i många sammanhang. Min dröm är mera anspråkslös och lokal än Kings, som pratade om fred och jämlikhet, men har delvis samma mål och berör livet för många i Egentliga Finland.

Jag har en dröm om att landskapets rekreationsområden och -mål ska bevaras tillgängliga för möjligast många invånare och turister och att de i framtiden är i allas gemensamma användning. Till och med så att dessa – även de allra minsta – målen vore förenade till regionala rekreationsnätverk via vandrings- och cykelrutter.

Trots att 96 procent av befolkningen rör sig utomhus och 80 procent gör utflykter, vandrar och stavgår, har man satsat otroligt lite medel på detta. Kostnaden för rutter och små byggnader för rekreation är allmänt några cent i året per användare, medan summorna är helt i annan klass när det gäller andra motions- och rekreationsformer.

Huvudsakligen görs allt med allmänna medel. När snabba sparåtgärder behövs är det ofta rekreationsområden som realiseras. Trots att vi alla är användare har rekreationsområdena ingen utnämnd intressebevakare.

Min dröm inkluderar också en önskan att man ska se satsningens positiva inverkan för invånarnas välmående och arbetshälsa samt trivseln i området. En finländare får kraft i naturen både under fritid och vardagar. I medeltal idkar en finländare friluftsliv 2 - 3 gånger i veckan och 170 gånger i året. Därför är det viktigt att utveckla naturrutterna och rekreationsmöjligheter.

Men mörka moln syns i horisonten. I Tuija Sievänens och Marjo Neuvonens artikel i boken "Hyvinvointia metsästä" visas att den genomsnittliga friluftsidkaren är betydligt äldre än för tio år sedan. Därför drömmer jag också om att vi kunde erbjuda lättillgängliga och mångsidiga helheter för rekreationsmål och –rutter, som även skulle intressera yngre friluftsivrare. Man kan endast respektera miljön och naturen genom att vistas i den.

Egentliga Finlands förbund har tagit sig an en del av denna stora helhet, genom att främja en regional rekreationsförening i vår region. Ett bevis på landskapets mångsidighet är att Forststyrelsens nya parkmästare, som nämnde att det enda som fattas i Egentliga Finland är renar.

Om vi med fungerande och entusiastiskt samarbete kan få en förening som bevakar intressen och utvecklar rekreationsområden och -rutter, skulle min dröm vara nära att besannas och livskvaliteten i Egentliga Finland vara landets bästa.