Ylatunniste2
 

LANDSKAPSFULLMÄKTIGE GODKÄNDE FÖRSLAGET TILL HAVSPLAN FÖR SKÄRGÅRDSHAVET OCH SÖDRA BOTTENHAVET

Tilläggsinformation: specialplanerare Timo Juvonen, tfn 040 829 5543, planeringsdirektör Heikki Saarento, tfn 040 7203056, koordinator för havsplaneringssamarbetet Mari Pohja-Mykrä, tfn 044 711 4320

Landskapsfullmäktige godkände förslaget till havsplan för Skärgårdshavet och södra Bottenhavet vad gäller landskapsförbundets verksamhetsområde, så att beslutet träder i kraft när Satakunta landskapsfullmäktige fattat beslut om att godkänna förslaget för sitt verksamhetsområde (11.12.2020).

Pekka Kymäläinens (SDP) förslag om texttillägg gällande planeringens kontinuitet och finansiering, samt storskarvar och sälar och de skador som de orsakar, godkändes efter omröstning (80-40).

Syftet med havsplanen är att främja hållbar användning av havet och förbättra förutsättningarna för de maritima näringarna samt den marina miljöns status. De åtta kustlandskapsförbunden har tillsammans upprättat planerna, i ett omfattande samarbete i positiv anda med Åland, miljöministeriet och olika intressenter. De tre havsplaner som upprättats bildar en helhet, Finlands havsplan. Åland, Sverige och Estland upprättar egna, motsvarande planer.

Egentliga Finlands förbund och Satakunta förbund har tillsammans upprättat den del av planen, som omfattar Skärgårdshavet och södra Bottenhavet samt den ekonomiska zon som angränsar till dessa områden. Utkasten till havsplan fanns framlagda för påseende under perioden 18.5–17.6.2020 och yttranden om planerna begärdes.

Det är första gången som en havsplan upprättas, och många funderingar väcktes å ena sidan av planens rättsverkan eller avsaknad av den samma, å andra sidan planens ställning i andra processer, liksom dess genomslag. Dessutom inkom önskemål om att bland annat klimatförändringen skulle göras mer synlig också i havsplaneringen.

En stor mängd positiv respons inkom beträffande konsekvensbedömningen. Största delen av den branschspecifika responsen för Skärgårdshavets och södra Bottenhavets planeringsområde rörde potentiella områden för vindkraft och vattenbruk, samt turism och rekreation. En ganska liten andel av responsen riktade in sig på sjöfarten.

Förslaget till havsplan har beretts under hösten 2020 utgående från respons som inkommit på utkastet, konsekvensbedömningen samt övrigt samarbete med intressenter. De godkända havsplanerna skickas till miljöministeriet som i sin tur rapporterar och skickar havsplanerna till Europeiska kommissionen.              

Allt havsplansmaterial är digitalt. Planförslaget och övrigt material finns i sin helhet framlagda på följande webbplats: https://www.merialuesuunnittelu.fi/sv/

ÖVERSIKTEN LANDSKAPETS TILLSTÅND BELYSER CORONAKRISENS EFFEKTER

Tilläggsinformation: chef för informationstjänster Antti Vasanen, tfn 050 410 2294

Osäkerheten på arbetsmarknaden kvarstår, fastän antalet permitteringar minskar

Landskapets arbetsmarknad skakades om ordentligt under våren när coronakrisen drabbade Finland och antalet permitteringar mångdubblades. Fastän sysselsättningsläget förbättrades under sommaren var antalet permitterade under hösten ändå mångdubbelt jämfört med tiden före coronakrisen.

Den osäkerhet som coronakrisen fört med sig kommer att kvarstå på arbetsmarknaden, och antalet permitterade förutspås enligt arbets- och näringsministeriets prognos förbli större än normalt åtminstone fram till sommaren 2021.

Coronakrisen har inte haft en lika kraftig inverkan på antalet personer som blivit helt arbetslösa, som på antalet permitterade. Arbetslöshetsgraden i Egentliga Finland har dock vuxit femte snabbast bland Finlands landskap. Arbetslösheten har ökat snabbt också i de övriga landskapen i Södra och Västra Finland.

– Coronakrisen har slagit hårdast mot de mest framgångsrika landskapen, vilket skiljer sig radikalt från den riktning som vi är vana vid när det gäller regionutvecklingen. Detta måste beaktas också i fråga om stödåtgärder, påminner landskapsdirektör Kari Häkämies.

Egentliga Finlands sysselsättningsgrad låg under tredje kvartalet 2020 på samma nivå som ett år tidigare och var precis samma som i Nyland: 73,7 %. Den med tanke på omständigheterna positiva utvecklingen av landskapets sysselsättningsgrad förklaras också av permitteringarna.

– Eftersom personer som permitterats för mindre än tre månader räknas med i sysselsättningsgraden, ser siffrorna bättre ut än verkligheten, berättar Antti Vasanen, chef för informationstjänster vid Egentliga Finlands förbund.

Coronakrisen har medfört en ökning av Egentliga Finlands inflyttningsöverskott

I början av coronakrisen framfördes i offentligheten synpunkter enligt vilka pandemin skulle göra det mindre attraktivt att bo i städer. Detta ser dock inte ut att ha inträffat, eftersom Egentliga Finlands tillväxt till största del beror på Åbos attraktionskraft.

– Urbaniseringen har förblivit stark också under coronapandemin, eftersom det sammanlagda invånarantalet i Åbo centrumregion, det vill säga Åbo, S:t Karins, Reso och Nådendal, växte snabbare under perioden mars–oktober än under samma tid under det föregående året, berättar Antti Vasanen, chef för informationstjänster.

Den positiva befolkningsutvecklingen sträcker sig dock till hela landskapet, eftersom befolkningsminskningen blivit långsammare under coronapandemin, både i Åboregionens kranskommuner och i de övriga regionkommunerna.

Hela översikten Landskapets tillstånd nås via följande länk:
https://www.lounaistieto.fi/wp-content/uploads/2020/12/maakunnan-tila-syksy-2020.pdf

Förnyad aktuell statistikuppföljning av utvecklingen i Egentliga Finland finns i tjänsten Lounaistieto.fi: https://www.lounaistieto.fi/tilastot/.

LANDSKAPSFULLMÄKTIGE GODKÄNDE BUDGETEN FÖR 2021 OCH EKONOMIPLANEN FÖR ÅREN 2021–2023

Tilläggsinformation: administrationsdirektör Petra Määttänen, tfn 041 502 5246

Landskapsfullmäktige godkände budgeten för 2021 och ekonomiplanen för åren 2021–2023. Resultatet för år 2019 uppvisade ett rejält överskott (cirka 700 000 €), och även resultatet för 2020 väntas uppvisa ett överskott. Om verksamhetsintäkterna förblir oförändrade beräknas år 2021 uppvisa ett underskott på cirka 100 000 euro, det samma förutspås för de år som ekonomiplanen gäller. Det är möjligt att täcka underskottet från överskottskontot för de föregående räkenskapsperioderna. Underskottet beror på förbundets flytt till nya verksamhetsutrymmen. Den byggnad där förbundet för närvarande verkar kommer att rivas på grund av sitt dåliga skick, och förbundet förbereder sig därför på att under hösten 2021 flytta till nya verksamhetsutrymmen som är mindre än de nuvarande.

Förbundets verksamhetsintäkter utgörs i huvudsak av kommunernas betalningsandelar. Inga höjningar anges för det kommande året. Medlemskommunerna har haft möjlighet att avge yttranden om budgeten och om utvecklingen av samkommunens verksamhet. Yttranden inkom från elva medlemskommuner.

En del av överskottet från tidigare år går åt till investeringar i samband med den kommande flytten, men tack vare överskottets storlek äventyras inte förbundets ekonomi.

En väsentlig del av förbundets verksamhet är att möjliggöra projektverksamhet (till exempel programmet Central Baltic) genom att tillhandahålla en finansieringsbuffert. Överskott från tidigare år är kontinuerligt i aktiv användning och nyttjas för att täcka även större utgifter för projekt, innan pengar erhålls från finansiärer.

RIITTA KARJALAINEN ERSÄTTER ANNIKA SAARIKKO SOM LEDAMOT I LANDSKAPSFULLMÄKTIGE

Tilläggsinformation: administrationssekreterare Marja Karttunen, tfn 040 720 3061

Riitta Karjalainen blir ledamot i landskapsfullmäktige för den återstående mandatperioden i Annika Saarikkos ställe. Landskapsfullmäktige noterade det beslut i ärendet som fattats i juni av Åbo stadsfullmäktige.

Ylatunniste2 

LANDSKAPSFULLMÄKTIGE FÖRESLÅR GRUNDANDET AV EN UPPFÖLJNINGSGRUPP FÖR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSREFORMEN SOM ÄR UNDERSTÄLLD LANDSKAPSSTYRELSEN
Tilläggsinformation: Landskapsdirektör Kari Häkämies, tfn 044 201 3204

Landskapsfullmäktige föreslår att en uppföljningsgrupp för social- och hälsovårdsreformen som är underställd landskapsstyrelsen utses på samma sätt som under den föregående styrelseperioden. Gruppen ska vara politiskt och regionalt representativ. Hopsättningen av uppföljningsgruppen ska med en så snabb tidtabell som möjligt ges i uppgift till urvalskommittén som bildats av de politiska partierna och detta ska ske så att centrala aktörer som bereder social- och hälsovårdsreformen hörs innan gruppen utses.

LANDSKAPETS TILLSTÅND: Klimatförhållandena i Egentliga Finland har förändrats
Klimatförändringen tvingar oss att omdirigera verksamheten redan på kort sikt. Framför allt förpliktar den till en långsiktig minskning av utsläppen samt till att bevara och öka kollager såsom skogar och annan växtlighet (kolsänkor).

De största växthusgasutsläppen i Egentliga Finland uppstår från uppvärmning (33%), vägtrafik (24%) och jordbruk (17%). Utsläppen per invånare har minskat med 20 procent under perioden 2005–2017. Enligt en försiktig uppskattning verkar de planerade riksomfattande och regionala åtgärderna som genomförts under den senaste tiden minska på utsläppen med 30 procent fram till år 2030. Dessa värden omfattar inte utsläpp från anläggningar som omfattas av utsläppshandeln. Deras utsläpp i Egentliga Finland har minskat med 33 procent under perioden 2005–2017.

Förra vintern förblir exceptionell i statistiken och ett exempel på i vilken riktning vattencirkulationen och vattensituationen under vintern håller på att förändras. Klimatförändringen kommer att avsevärt försvåra uppnåendet av målen för en god status i insjöarna, kustvattnen och hela Östersjön. En central fråga är hur belastningen från jordbruket kan dämpas även om klimatförändringen strävar efter att öka den.

Uppgifterna framgår av översikten Landskapets tillstånd som Egentliga Finlands förbund.publicerar två gånger om året. Rapporten skapar en situationsbild av Egentliga Finlands aktuella utvecklingstrender. Delen som handlar om klimatet har utarbetats på NMT-centralen. Tilläggsinfromation ger Merja Haliseva-Soila, Egentilga Finlands NMT-central, p. 0295 022 863.

Coronakrisen har inverkat mest på ökningen av antalet permitteringar

Coronapandemins konsekvenser tar sig i Egentliga Finland tydligast uttryck i antalet permitteringar. Till exempel antalet konkurser har hållit sig på sin normala nivå, och antalet arbetslösa har inte heller vuxit i någon alarmerande grad. Fastän arbetslöshetsgraden i Egentliga Finland steg till rekordnivån 16,3 procent i april, beror största delen av ökningen på permitteringar.

– Arbetslöshetsgraden i landskapet steg i april med 8,4 procentenheter, men av dessa utgjordes endast 1,8 procentenheter av en ökning av antalet arbetslösa, berättar Antti Vasanen, chef för informationstjänster vid Egentliga Finlands förbund.

Coronakrisens mest kännbara konsekvenser syns i arbetslöshetsutvecklingen i Nystadsregionen. Bilfabrikens verksamhet avstannade i april på grund av problem med tillgång till komponenter, vilket ledde till att Nystads arbetslöshetsgrad steg till 30 procent i april. Nystads statistik kommer dock att ljusna när bilfabriken gradvis sätter i gång verksamheten igen i maj.

Coronapandemin ser inte ut att överhuvudtaget ha inverkat på befolkningsutvecklingen i Egentliga Finland, utan befolkningsutvecklingen i början av året har i stor utsträckning fortsatt som under 2019. Flyttningsrörelsen har förblivit stabil, och inga betydande förändringar märks i mortaliteten ens i fråga om personer över 80 år. Fastän mortaliteten bland de äldre är något förhöjd i förhållande till det långsiktiga genomsnittet, var mortaliteten högre redan före coronakrisen.

– Detta har sin förklaring i att antalet personer som fyllt 80 år ökat med mer än hälften under 2000-talet, vilket oundvikligen också ökar antalet döda, påminner Vasanen.

Tilläggsinformation: chef för informationstjänster Antti Vasanen, tfn 050 410 2294, föDen här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Översikten Landskapets tillstånd (på finska) nås via följande länk:
https://www.lounaistieto.fi/wp-content/uploads/2020/05/maakunnan-tila-kev%C3%A4t-2020.pdf

En aktuell statistikuppföljning av utvecklingen i Egentliga Finland finns i tjänsten Lounaistieto.fi: http://www.lounaistieto.fi/information-tjanster/tilastot/?lang=sv

LANDSKAPETS TILLSTÅND – ÖVERSIKT AV UTVECKLINGEN I EGENTLIGA FINLAND HÖSTEN 2019

 Temat i höstens Landskapets tillstånd-översikt är naturens mångfald. Ytterligare betraktas det också Egentliga Finlands befolknings- och sysselsättningstrender samt utvecklingen av passagerarantalet på Åbo flygfält.

Även Egentliga Finlands naturpärlor behöver skyddas

Lisätietoja: Merja Haliseva-Soila, Egentilga Finlands NMT-central, p. 0295 022 863

 Naturens mångfald är ständigt hotad även i Egentliga Finland trots omfattande skyddsområden. Särskilt hotade är vårdbiotoper samt vattendrag och rikkärr i lermarker. Även skogsnaturens mångfald är hotad. De största utmaningarna för naturens mångfald nu och i framtiden är främmande arter och klimatförändringen.

Egentliga Finland är en viktig beskyddare av naturens mångfald i vårt land. Miljöministeriet har startat det nationella HELMI-programmet för att motverka livsmiljöernas minskning och försämrade kvalitet. NTM-centralen får betydande tilläggsresurser för naturskydd, och åren 2020-2024 fokuserar man på att skydda och återställa myrar, restaurera fågelområden och sköta vårdbiotoper och naturtyper. Även gamla skyddsprogram och METSO-programmet kan effektiveras. Den allmänna diskussionen om världens kolsänkor har även uppmärksammat flera skogsägare att dra sitt strå till klimatstacken. Efterfrågan på METSO-programmet som fortsätter till 2025 har ökat, och allt fler objekt erbjuds för permanent skydd.

Analyserna om naturens mångfald har producerats av NTM-centralen i Egentliga Finland.

 Egentliga Finlands tillväxt koncentrerar sig på Åbo-regionen

Lisätietoja: Tietopalvelupäällikkö Antti Vasanen, p. 050 410 2294

Egentliga Finlands tillväxt har fortsatt under hösten. Tillväxten har dock koncentrerat sig ännu starkare än förut på Åboregionen, konstateras det i översikten Landskapets tillstånd som utarbetats inom Egentliga Finlands förbund. Koncentrationen av tillväxten syns både i sysselsättnings- och befolkningsutvecklingen. Även om ökningen av sysselsättningen blivit långsammare i hela Egentliga Finland enligt de nyaste siffrorna, har minskningen av arbetslösheten förblivit kraftig speciellt i Åboregionen. Antalet lediga arbetsplatser ökar också kraftigt i Åboregionen.

– På årsnivå överskred antalet nya lediga arbetsplatser i Åboregionen i september redan 50 000 för första gången, berättar Antti Vasanen, chefen för informationstjänster vid Egentliga Finlands förbund.

Den betydligt kraftigare tillväxten i Åboregionen än i resten av landskapet syns också i befolkningstillväxten. Befolkningstillväxten i Åboregionen har hållits vid 2000 nya invånare på årsnivån, medan i de övriga regionkommunerna minskar befolkningen. Också Egentliga Finlands dragningskraft koncentrerar sig starkt på Åboregionen.

Landskapets tillstånd-rapport i sin helhet:

https://www.lounaistieto.fi/wp-content/uploads/2019/11/maakunnan-tila-syksy-2019.pdf

Aktuell statistisk uppföljning gällande Egentliga Finlands utveckling hittas i tjänsten Lounaistieto.fi: http://www.lounaistieto.fi/tietopalvelut/tilastot/

 

INGA HÖJNINGAR PÅ MEDLEMSKOMMUNERNAS BETALNINGSANDELAR ÅR 2020
Tilläggsinformation: Administrationsdirektör Petra Määttänen, tfn 041 502 5246

Landskapsfullmäktige godkände förbundets budget för år 2020 och ekonomiplan för åren 2020–2021 på sitt möte idag. Det uppskattade underskottet för år 2020 är 45 361 euro, vilket kan täckas med föregående redovisningsperioders överskottskonto. Förbundets verksamhetsintäkter utgörs i huvudsak av kommunernas betalningsandelar. Verksamhetsintäkterna ökar på grund av att den allmänna kostnadsnivån har stigit samt att personalutgifterna och samarbetsandelarna har vuxit. Inga höjningar föreslås dock till betalningsandelarna för Egentliga Finlands förbunds medlemskommuner, totalt 3 899 900 euro, för det kommande året.

Egentliga Finlands förbunds medlemskommuner har haft tillfälle att göra framställningar för att utveckla samkommunens verksamhet. 15 kommuner har lämnat in en framställning.

 

 Ylatunniste2
 

 LANDSKAPETS TILLSTÅND: MYCKET ÅTERSTÅR ATT FÖRBÄTTRA GÄLLANDE SKÄRGÅRDSHA-VETS TILLSTÅND

Mycket återstår att förbättra gällande vattentillståndet i Skärgårdshavet även om avloppsvattenhanteringen effektiverats den senaste tiden. Skärgårdshavets tillstånd försämras fortfarande påtagligt av den diffusa be-lastningen som särskilt orsakas av lantbruk, glesbebyggelse och skogsbruk. Detta konstateras i översikten Landskapets tillstånd som Egentliga Finlands förbund publicerat och vars tema våren 2019 är Skärgårdshavets tillstånd.

Lantbruk vid åstränderna och i skärgården utgör den största belastningen på Skärgårdshavets inre områden. Trots att lantbruksföretagarna agerar inom ramen för miljöbestämmelser och miljöersättningssystemet sköljs för mycket näringsämnen ut i vattendragen, vilket slutligen leder till övergödning av havsområdet.

Skärgårdshavets näringsbelastning måste ytterligare minskas. Inom lantbruket har vattenskyddsåtgärder vid-tagits redan länge, men belastningen på havet har inte minskat väsentligt. Detta beror delvis på att åtgärderna har en långsam inverkan på jordmånen. Klimatförändringen påverkar också havens tillstånd.

Miljöministeriets nya program för effektiviserat vattenskydd ”Vattnens tur” är historiskt sett en stor satsning på vattenskydd. Inom programmet görs konkreta handlingar för att förbättra vattendragens tillstånd. En sådan handling är att sprida ut gips på åkrar i samarbete med lantbruksproducenterna. Tack vare gipsen sköljs mindre fosfor, som bundits i jordmånen, ut och påverkan på vattenkvaliteten syns snabbt.

– Betydelsen av samarbetet som görs med lantbruken kan inte understrykas nog. Det är kanske till och med unikt att lantbruksproducenterna och miljömyndigheten i samarbete främjar vattendragens och havets tillstånd i en så stor skala, konstaterar vattenenhetens chef Mirja Koskinen från Egentliga Finlands NTM-central.

En omfattande gipsspridning genomförs för första gången på hösten 2020. Kartläggning av lantbruk med in-tresse för gipsbehandling av åkrar inleds inkommande höst, men redan denna sommar kan man bekanta sig med gipsspridning på lantbruksutställningen OKRA i Oripää.

I översikten Landskapets tillstånd behandlas förutom Skärgårdshavets tillstånd även de färskaste utvecklings-trenderna inom sysselsättning och befolkning. Egentliga Finlands sysselsättningssituation har förbättrats i jämn takt redan under flera år och sysselsättningsgradens trend var i början av året 73,5 %. Antalet syssel-satta i landskapet närmar sig rekordnivå, trots att sysselsättningstillväxten avtagit en aning.

Egentliga Finlands befolkning ökar med cirka 1 500 nya invånare per år. Ökningen är främst en följd av inflytt-ningsöverskott både från utlandet och övriga Finland. Den låga nativiteten minskar landskapets befolkning med cirka tusen invånare per år, men den nedåtgående nativiteten verkar ha stannat av i början av året. Det åter-står att se om det är fråga om en tillfällig ändring eller en mer långvarig vändning i utvecklingstrenden.

Tilläggsuppgifter ger Antti Vasanen, chef för informationstjänster vid Egentliga Finlands förbund (050 410 2294, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.), och Merja Haliseva-Soila, chef för informationstjänsten vid Egentliga Fin-lands NTM-central (0295 022 863, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.).

Man kan bekanta sig med översikten Landskapets tillstånd via nedanstående länk:
https://www.lounaistieto.fi/wp-content/uploads/2019/05/maakunnan-tila-kevät-2019.pdf

Aktuell statistisk uppföljning gällande Egentliga Finlands utveckling hittas i tjänsten Lounaistieto.fi: http://www.lounaistieto.fi/tietopalvelut/tilastot/

LANDSKAPSFULLMÄKTIGE BEHANDLADE MOTION OM REGIONAL BEREDNING AV SOCIAL- OCH LANDSKAPSREFORMEN, SAMT MOTION OM ATT MÖJLIGGÖRA PRIVAT STÖD FÖR EGENTLIGA FINLÄNDSKA REKREATIONSOMRÅDEN

Socialdemokraternas landskapsfullmäktigegrupp föreslog i sin motion att landskapsförbundet skulle snarast möjligt sammankalla de egentliga finländska representanterna från regeringspartierna för att diskutera de poli-tiska riktlinjerna gällande beredningen av social- och hälsovårdsreformen:

Hallitusneuvotteluissa on löydetty yksimielisyys uudesta sote-mallista, joka rakentuu maakuntien varaan ja sisältää sosiaali- ja terveyspalveluiden lisäksi ensihoidon ja pelastustoimen. Julkinen sektori vastaa sekä palveluiden järjestämisestä että pääosin myös tuottamisesta.

On ensiarvoisen tärkeää, että kaikki puolueet lähtisivät nyt yhdessä rakentamaan maakuntaan uutta sote-mallia. Edellisen hallituskauden aikana tehty valmistelutyö mahdollistaa sen, että valmistelu aloitetaan viipymättä. Kaikkien puolueiden yhdessä tekemä, aktiivinen alueellinen valmistelu on maakunnan ja sen asukkaiden etu.

Motionen väckte livlig diskussion i fullmäktiget.

Samlingspartiets landskapsfullmäktigegrupp föreslog i sin motion, att landskapsförbundet borde ta åtgärder för att möjliggöra privat stöd för Kurjenrahka nationlpark och andra egentliga finländska rekreationsområden.

 

Ylatunniste2 
 

LANDSKAPETS TILLSTÅND: ANTALET SYSSELSATTA NÄRMAR SIG HISTORISKT REKORD
Tilläggsinformation samt bilder från översikten: chef för informationstjänster Antti Vasanen, tfn 050 410 2294, föDen här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Egentliga Finlands positiva ekonomiska utveckling och strukturomvandling tar sig tydligt uttryck i sysselsättningsutvecklingen i landskapet.

Antalet sysselsatta närmar sig historiskt rekord. Under tredje kvartalet 2018 fanns det cirka 228 000 sysselsatta i Egentliga Finland, vilket är bara en aning färre än under den föregående högkonjunkturens kulmen år 2008. Trendutvecklingen av landskapets sysselsättningsgrad överträffade under föregående sommar gränsen på 72 procent.

– Om den nuvarande utvecklingen skulle fortsätta, skulle sysselsättningsgraden i Egentliga Finland redan närma sig gränsen på 75 procent vid utgången av år 2019, berättar Antti Vasanen, chef för informationstjänster på Egentliga Finlands förbund.

För att den positiva sysselsättningsutvecklingen ska fortsätta är det dock nödvändigt att trygga tillgången på kunnig arbetskraft. Egentliga Finland kommer att lida brist särskilt på diplomingenjörer, eftersom Teknologiindustrin beräknat att Sydvästra Finland på årsnivå kommer att behöva så många som cirka
800–900 nya diplomingenjörer i början av 2020-talet. Bland de personer som avlagt DI-examen etablerar sig för närvarande årligen cirka 100 i Egentliga Finland. Det är bara 4 procent av de diplomingenjörer som utexamineras årligen.

– DI-underskottet beror på diplomingenjörernas utbildningsvägar: studerande förbinder sig redan i början av studierna till företag i närområdet, och sysselsätts därigenom på utbildningsorten, påminner Otto Kanervo, statistikexpert på Egentliga Finlands förbund.

Man strävar efter att svara på efterfrågan på diplomingenjörer i Egentliga Finland med hjälp av samarbetsuniversitetet FITech. Bakom samarbetsuniversitetet står alla betydande anordnare av DI-utbildning i Finland. Om utvecklingen fortsätter som väntat kommer samarbetsuniversitetets utbildningsutbud ändå inte att vara tillräckligt för att tillgodose företagens arbetskraftsbehov, eftersom samarbetsuniversitetet har som mål att producera cirka 400 nya diplomingenjörer per år.

Uppgifterna framgår av översikten Landskapets tillstånd som utarbetats inom Egentliga Finlands förbund. Översikten publiceras två gånger om året och skapar en situationsbild av Egentliga Finlands aktuella utvecklingstrender.

Översikten Landskapets tillstånd nås via följande länk:
http://www.lounaistieto.fi/wp-content/uploads/2018/11/maakunnan-tila-syksy-2018.pdf


En aktuell statistikuppföljning av utvecklingen i Egentliga Finland finns i tjänsten Lounaistieto.fi: http://www.lounaistieto.fi/information-tjanster/tilastot/?lang=sv

LANDSKAPSFULLMÄKTIGE GODKÄNDE EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUNDS BUDGET FÖR ÅR 2019 OCH EKONOMIPLAN FÖR 2019 - 2020
Tilläggsinformation: förvaltningssdirektör Petra Määttänen, tfn 041 502 5246

Landskapsfullmäktige godkände Egentliga Finlands förbunds budget för år 2019 och ekonomiplan för 2019 - 2020.Förbundets verksamhetsintäkter utgörs i huvudsak av kommunernas betalningsandelar. Dessa har sedan år 2014 förblivit oförändrade, 3 799 900 euro. Nu är det dock nödvändigt att skapa jämvikt i förbundets ekonomi. Förutom genom besparingar ska detta ske via kommunernas betalningsandelar. I den budgeten som nu godkändes är höjningens eurobelopp är 2,63 % större än den uppskattade intäkten från betalningsandelar som anges i budgeten för år 2018. Medlemskommunernas betalningsandelar för år 2019 fastställs i proportion till de kommunal och samfundsskatteintäkter som verkställts i 2017 års kommunalbeskattning.

Förbundets verksamhetskostnader vuxit trots en strikt åtstramning av utgifterna. Ökningen beror på att den allmänna kostnadsnivån stigit samt på att personalutgifterna och samarbetsandelarna vuxit. Förbundets uppgiftsfält har breddats under senare år. Detta syns också i förbundets kostnadsstruktur trots att man eftersträvar att sköta nya uppgifter i huvudsak genom bl.a. projektfinansiering. Vid sidan om detta har 74 400 euro öronmärkts i budgeten för 2019 för att trygga myndighetsfunktioner dygnet runt på Åbo flygplats .

Budgetberäkningarna för år 2019 bygger på aktuell information om tidsplanen för genomförandet av vård och landskapsreformen. Datumet för vård och landskapsreformens ikraftträdande har skjutits fram och avsikten är att reformen ska träda i kraft den 1 januari 2021. Om reformberedningen skulle fortsätta i landskapsförbundet eller om reformen skulle avstanna, måste förbundets budget bedömas på nytt.

Medlemskommunerna har haft tillfälle att göra framställningar för att utveckla samkommunens verksamhet. 15 kommuner har gjort detta. Landskapsstyrelsen har behandlat kommunernas framställningar samt det slutliga förslaget till budget- och ekonomiplan i sitt möte 19. november 2018.

NY SATSNING PÅ ATT BILDA EN REGIONAL REKREATIONSOMRÅDESFÖRENING I EGENTLIGA FINLAND
Tilläggsinformation: Specialplanerare, rekreation och forskning, Lasse Nurmi, tfn 040 543 5473

Egentliga Finlands förbund satsar än en gång på att tillsammans med kommunerna bilda en regional rekreationsområdesförening i landskapet. För att starta föreningsverksamheten tillsätts en förberedande kommitté med representanter från intresserade kommuner. Föreningens verksamhet ska motsvara de praktiska behov som hänger samman med utvecklingen och underhållet av landskapets rekreationsområden och ruttnätverk.

De grönas fullmäktigegrupp i Egentliga Finlands förbunds landskapsfullmäktige lämnade vid fullmäktigemötet i juni in en motion om att bilda en regional rekreationsområdesförening i Egentliga Finland. Enligt motionen skulle en rekreationsområdesförening för landskapet vara ett sätt att organisera och utveckla det samarbete som för närvarande behövs för att utveckla regionens naturturismprofil samt infrastruktur för friluftsliv. I idealfallet skulle en rekreationsområdesförening för landskapet föra samman kommunerna och möjliggöra kontinuerlig och enhetlig utveckling av landskapets rekreationsområden på längre sikt.

Landskapsstyrelsen gav landskapsfullmäktige följande svar i ärendet: Egentliga Finlands förbund medger behovet av en rekreationsområdesförening för att främja naturturism och rekreation i landskapet och för att förbättra underhållet av kommunalt förvaltade rekreationsområden och rutter, stärka deras kvalitet samt se till att de blir lättare att hitta. Ärendet har utretts också tidigare. Förbundet lade år 2015 fram ett förslag till kommunerna om att grunda en förening. Förslaget strandade eftersom endast en liten del av kommunerna var villiga att delta. Då efterfrågades också tilläggsutredningar om det aktuella läget.

Egentliga Finlands förbund har efter år 2016 utfört ett omfattande utredningsarbete inom landskapet, med hjälp av projektet Virkistä Dataa. Tjänsten Virma – VIRkistys- ja MAtkailutietopalvelu (en informationstjänst för rekreation och turism) – som inrättats i projektet, har använts för att utreda ägoförhållanden, underhållspraxis och läge avseende objekt och rutter i landskapet. De insamlade uppgifterna kan ses på https://virma.lounaistieto.fi/.

Arbetet med att främja föreningsverksamheten är direkt kopplat till åtgärderna i det landskapsprogram som den 11 december 2017 godkändes i landskapsfullmäktige.