Landskapsfullmäktiges pressmeddelanden
Landskapsfullmäktige 14.06.2021
 |
|
ÖVERSIKTEN LANDSKAPETS TILLSTÅND BELYSER UTSIKTERNA FÖR KOMMUNEKONOMIN SAMT CORONAKRISENS EFFEKTER Utmaningarna för den kommunala ekonomin kvarstår när coronastöden upphört Tack vare statens åtgärder för att stödja kommunernas ekonomi landade de flesta kommuners bokslut på plus år 2020. Coronastöden undanröjer dock inte kommunernas problem, utan skjuter bara upp behovet av att lösa dem. Den tryckkalkyl över kommunal ekonomi som upprättats av FCG-Perlacon förutspår att sju kommuner i Egentliga Finland kommer att uppvisa ett underskott i år. Redan 2025 skulle hälften av landskapets kommuner uppvisa underskott. Det största underskottet hotar Åbo stad, som enligt prognosen skulle uppvisa ett underskott på över 37 miljoner år 2025. Enligt tryckkalkylen skulle social- och hälsovårdsreformen minska kommunernas underskott avsevärt i och med att ansvaret för att finansiera social- och hälsovårdtjänster övergår till staten. Detta skulle framgå tydligast i Åbo, där räkenskapsperiodens resultat år 2025 enligt en kalkyl som inkluderar social- och hälsovårdsreformen skulle vara mer än 30 miljoner euro bättre än om reformen inte genomfördes. – I stället för att granska enbart kommunernas social- och hälsovårdsutgifter bör man titta på helheten i regionen. Med tanke på kommunekonomins livskraft är medborgarnas helhetsbeskattning och därmed köpkraft viktiga, påminner landskapsdirektör Kari Häkämies. FCG-Perlacons tryckkalkyl över den kommunala ekonomin bygger på kommunernas färska ekonomisiffror samt skatte- och befolkningsprognoser. Tryckkalkylen är ingen ekonomisk prognos, utan beskriver enbart trendutvecklingen i den kommunala ekonomin utan att beakta exempelvis anpassningsåtgärder som är i sikte. Två scenarier har tagits fram utgående från kalkylen: ett referensscenario och en kalkyl som inkluderar social- och hälsovårdsreformen. Inflyttningsöverskottet från Nyland snabbar upp befolkningstillväxten i Egentliga Finland Befolkningstillväxten i Egentliga Finland snabbades upp avsevärt under år 2020, vilket berodde på en positiv utveckling vad gäller såväl migration som födelsetal. Den tydligaste enskilda faktorn bakom den ökade befolkningstillväxten var Egentliga Finlands inflyttningsöverskott från Nyland. – Under coronaåret skedde en helomvändning i migrationen mellan Nyland och Egentliga Finland. Egentliga Finlands utflyttningsöverskott till Nyland som år 2019 uppgick till över 500 personer, förvandlades i och med coronaåret till ett inflyttningsöverskott på 250 personer, berättar Antti Vasanen, chef för informationstjänster. Ökningen i Åboregionen var fortsättningsvis helt klart den snabbaste i landskapet. I fråga om befolkningsutvecklingen inom Åboregionen skedde dock en tydlig förändring till förmån för kranskommunerna. I andra regioner var den mest betydande förändringen att Åbolands befolkningsförändring hamnade på plussidan. Även på andra håll i landskapet avtog avfolkningen under coronaåret. Översikten Landskapets tillstånd publiceras två gånger om året Översikten Landskapets tillstånd, som lades fram på Egentliga Finlands landskapsfullmäktiges möte den 14 juni, behandlar utöver teman som rör kommunekonomi och befolkning även den senaste tidens befolkningsutveckling i Egentliga Finland samt kulturmiljöns status i landskapet. Du kan studera översikten närmare via följande länk samt i presentationsmaterialet i bilagan till meddelandet. Bilderna i översikten kan på begäran fås som vektorgrafik. Mer information om översikten fås från Antti Vasanen, chef för informationstjänster vid Egentliga Finlands förbund (050 410 2294, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.). https://www.lounaistieto.fi/wp-content/uploads/2021/06/maakunnan-tila-kevat-2021.pdf Aktuell statistikuppföljning om Egentliga Finland finns i tjänsten Lounaistieto: www.lounaistieto.fi/tilastot/. LANDSKAPSFULLMÄKTIGE GODKÄNDE ETAPPLANDSKAPSPLANEN FÖR NATURVÄRDEN OCH RESURSER EFTER EN OMRÖSTNING GÄLLANDE SKOGSBETECKNINGEN Tilläggsinformation: planeringsdirektör Heikki Saarento, tel. 040 720 3056, specialplanerare Aleksis Klap, tel. 040 721 3137 Landskapsfullmäktige godkände Egentliga Finlands etapplandskapsplan för naturvärden och ‑resurser efter en omröstning. Centerns förändringsförslag: Vi slopar den föreslagna planbeteckningen i etapplandskapsplanen ”Omfattande, betydande och enhetlig skogsdominerad zon” på grund av dess oklara rättsverkningar. Beteckningen kränker, om den verkställs, markägarens grundlagsenliga rättigheter genom att utan ersättning begränsa användningen av beteckningens områdesobjekt för byggande och skogsvård. Förändrinsgförslaget fick 42 NEJ -röster och godkändes med 56 JA -röster. I etapplandskapsplanen behandlas användningarna av de viktiga naturresurserna och deras potential med hänsyn till de bio- och circulärekonimiska faktorer som är relevanta för landskapet samt samordningen av dem med såväl naturvärden som med utvecklingsbehov avseende rekreation och turism. Genom etapplandskapsplanen justeras och kompletteras den gällande helhetslandskapsplanen. Med hjälp av justeringar eftersträvar man även att göra landskapsplanen mer strategisk än tidigare, vad gäller innehåll och synvinkel. Arbetet med att upprätta Egentliga Finlands etapplandskapsplan för naturvärden och ‑resurser påbörjades i december 2015. Det digitala kartmaterialet till etapplandskapsplanen kan ses i karttjänsten: https://vsl.maps.arcgis.com/apps/MapSeries/index.html?appid=3e13ce40934f4dd793262f9e3f0501c5 Mer information om beredningen av planen samt genomförda utredningar: EGENTLIGA FINLAND FÖRBEREDER LANSERING AV EN URSPRUNGS- OCH KVALITETSMÄRKNING FÖR LIVSMEDEL FRÅN LANDSKAPET Tilläggsinformation: skärgårds- och landsbygdsombudsman Sami heinonen, tel. 0400 413 704 Egentliga Finlands förbund inleder förberedelser för lansering av en ursprungs- och kvalitetsmärkning för livsmedel från landskapet. Målet är att slutföra arbetet senast vid utgången av år 2021. Saken diskuterades under en workshop som sammankallats av förbundet, med deltagande av företrädare från bl.a. Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter (MTK), Brahea, Visit Turku och nätverket av regionens hantverksföretagare. D.O. är ett märke för ansvarsfullt producerade livsmedel, råvaror eller produkter och inbegriper även en tanke om att produkterna är högklassiga, etiska och ekologiska och har en koppling till regionens kulturarv. Märket används allmänt i Centraleuropa. I Finland har landskapet Södra Savolax framgångsrikt börjat använda sitt eget märke D.O. Saimaa. En sådan ursprungs- och kvalitetsmärkning för livsmedel skulle i hög grad kunna stödja småskalig jordbruks- och förplägnadsverksamhet avseende såväl produktion och förädling som restaurangverksamhet. Under workshopen föreslogs att D.O.-märket även skulle omfatta småskaligt hantverksföretagande, eftersom dessa aktörer också i många fall har stark koppling till utvecklingen av turismen i vår region. Ursprungs- och kvalitetsmärkningen ansågs också i övrigt ha stor potential för utvecklingen av turismen i vårt landskap, både nationellt och internationellt. Märkningen skulle också kunna bidra till att främja livsmedelsexport. Den workshop som diskuterat Egentliga Finlands ursprungs- och kvalitetsmärkning föreslog att processen för att skapa kvalitetsmärkningen borde få en fortsättning och att landskapsförbundet skulle vara väl lämpat att föra ärendet framåt. För att arbetet med ursprungs- och kvalitetsmärkning ska få bred täckning i landskapet är det viktigt att engagera alla centrala aktörer. Det är också viktigt att fästa stor uppmärksamhet vid kvalitetsmärkets namn, så att det kan användas jämlikt i olika delar av landskapet. |
Landskapsfullmäktige 7.12.2020
| |
|
LANDSKAPSFULLMÄKTIGE GODKÄNDE FÖRSLAGET TILL HAVSPLAN FÖR SKÄRGÅRDSHAVET OCH SÖDRA BOTTENHAVET Tilläggsinformation: specialplanerare Timo Juvonen, tfn 040 829 5543, planeringsdirektör Heikki Saarento, tfn 040 7203056, koordinator för havsplaneringssamarbetet Mari Pohja-Mykrä, tfn 044 711 4320 Landskapsfullmäktige godkände förslaget till havsplan för Skärgårdshavet och södra Bottenhavet vad gäller landskapsförbundets verksamhetsområde, så att beslutet träder i kraft när Satakunta landskapsfullmäktige fattat beslut om att godkänna förslaget för sitt verksamhetsområde (11.12.2020). Pekka Kymäläinens (SDP) förslag om texttillägg gällande planeringens kontinuitet och finansiering, samt storskarvar och sälar och de skador som de orsakar, godkändes efter omröstning (80-40). Syftet med havsplanen är att främja hållbar användning av havet och förbättra förutsättningarna för de maritima näringarna samt den marina miljöns status. De åtta kustlandskapsförbunden har tillsammans upprättat planerna, i ett omfattande samarbete i positiv anda med Åland, miljöministeriet och olika intressenter. De tre havsplaner som upprättats bildar en helhet, Finlands havsplan. Åland, Sverige och Estland upprättar egna, motsvarande planer. Egentliga Finlands förbund och Satakunta förbund har tillsammans upprättat den del av planen, som omfattar Skärgårdshavet och södra Bottenhavet samt den ekonomiska zon som angränsar till dessa områden. Utkasten till havsplan fanns framlagda för påseende under perioden 18.5–17.6.2020 och yttranden om planerna begärdes. Det är första gången som en havsplan upprättas, och många funderingar väcktes å ena sidan av planens rättsverkan eller avsaknad av den samma, å andra sidan planens ställning i andra processer, liksom dess genomslag. Dessutom inkom önskemål om att bland annat klimatförändringen skulle göras mer synlig också i havsplaneringen. En stor mängd positiv respons inkom beträffande konsekvensbedömningen. Största delen av den branschspecifika responsen för Skärgårdshavets och södra Bottenhavets planeringsområde rörde potentiella områden för vindkraft och vattenbruk, samt turism och rekreation. En ganska liten andel av responsen riktade in sig på sjöfarten. Förslaget till havsplan har beretts under hösten 2020 utgående från respons som inkommit på utkastet, konsekvensbedömningen samt övrigt samarbete med intressenter. De godkända havsplanerna skickas till miljöministeriet som i sin tur rapporterar och skickar havsplanerna till Europeiska kommissionen. Allt havsplansmaterial är digitalt. Planförslaget och övrigt material finns i sin helhet framlagda på följande webbplats: https://www.merialuesuunnittelu.fi/sv/ ÖVERSIKTEN LANDSKAPETS TILLSTÅND BELYSER CORONAKRISENS EFFEKTER Tilläggsinformation: chef för informationstjänster Antti Vasanen, tfn 050 410 2294 Osäkerheten på arbetsmarknaden kvarstår, fastän antalet permitteringar minskar Landskapets arbetsmarknad skakades om ordentligt under våren när coronakrisen drabbade Finland och antalet permitteringar mångdubblades. Fastän sysselsättningsläget förbättrades under sommaren var antalet permitterade under hösten ändå mångdubbelt jämfört med tiden före coronakrisen. Den osäkerhet som coronakrisen fört med sig kommer att kvarstå på arbetsmarknaden, och antalet permitterade förutspås enligt arbets- och näringsministeriets prognos förbli större än normalt åtminstone fram till sommaren 2021. Coronakrisen har inte haft en lika kraftig inverkan på antalet personer som blivit helt arbetslösa, som på antalet permitterade. Arbetslöshetsgraden i Egentliga Finland har dock vuxit femte snabbast bland Finlands landskap. Arbetslösheten har ökat snabbt också i de övriga landskapen i Södra och Västra Finland. – Coronakrisen har slagit hårdast mot de mest framgångsrika landskapen, vilket skiljer sig radikalt från den riktning som vi är vana vid när det gäller regionutvecklingen. Detta måste beaktas också i fråga om stödåtgärder, påminner landskapsdirektör Kari Häkämies. Egentliga Finlands sysselsättningsgrad låg under tredje kvartalet 2020 på samma nivå som ett år tidigare och var precis samma som i Nyland: 73,7 %. Den med tanke på omständigheterna positiva utvecklingen av landskapets sysselsättningsgrad förklaras också av permitteringarna. – Eftersom personer som permitterats för mindre än tre månader räknas med i sysselsättningsgraden, ser siffrorna bättre ut än verkligheten, berättar Antti Vasanen, chef för informationstjänster vid Egentliga Finlands förbund. Coronakrisen har medfört en ökning av Egentliga Finlands inflyttningsöverskott I början av coronakrisen framfördes i offentligheten synpunkter enligt vilka pandemin skulle göra det mindre attraktivt att bo i städer. Detta ser dock inte ut att ha inträffat, eftersom Egentliga Finlands tillväxt till största del beror på Åbos attraktionskraft. – Urbaniseringen har förblivit stark också under coronapandemin, eftersom det sammanlagda invånarantalet i Åbo centrumregion, det vill säga Åbo, S:t Karins, Reso och Nådendal, växte snabbare under perioden mars–oktober än under samma tid under det föregående året, berättar Antti Vasanen, chef för informationstjänster. Den positiva befolkningsutvecklingen sträcker sig dock till hela landskapet, eftersom befolkningsminskningen blivit långsammare under coronapandemin, både i Åboregionens kranskommuner och i de övriga regionkommunerna. Hela översikten Landskapets tillstånd nås via följande länk: Förnyad aktuell statistikuppföljning av utvecklingen i Egentliga Finland finns i tjänsten Lounaistieto.fi: https://www.lounaistieto.fi/tilastot/. LANDSKAPSFULLMÄKTIGE GODKÄNDE BUDGETEN FÖR 2021 OCH EKONOMIPLANEN FÖR ÅREN 2021–2023 Tilläggsinformation: administrationsdirektör Petra Määttänen, tfn 041 502 5246 Landskapsfullmäktige godkände budgeten för 2021 och ekonomiplanen för åren 2021–2023. Resultatet för år 2019 uppvisade ett rejält överskott (cirka 700 000 €), och även resultatet för 2020 väntas uppvisa ett överskott. Om verksamhetsintäkterna förblir oförändrade beräknas år 2021 uppvisa ett underskott på cirka 100 000 euro, det samma förutspås för de år som ekonomiplanen gäller. Det är möjligt att täcka underskottet från överskottskontot för de föregående räkenskapsperioderna. Underskottet beror på förbundets flytt till nya verksamhetsutrymmen. Den byggnad där förbundet för närvarande verkar kommer att rivas på grund av sitt dåliga skick, och förbundet förbereder sig därför på att under hösten 2021 flytta till nya verksamhetsutrymmen som är mindre än de nuvarande. Förbundets verksamhetsintäkter utgörs i huvudsak av kommunernas betalningsandelar. Inga höjningar anges för det kommande året. Medlemskommunerna har haft möjlighet att avge yttranden om budgeten och om utvecklingen av samkommunens verksamhet. Yttranden inkom från elva medlemskommuner. En del av överskottet från tidigare år går åt till investeringar i samband med den kommande flytten, men tack vare överskottets storlek äventyras inte förbundets ekonomi. En väsentlig del av förbundets verksamhet är att möjliggöra projektverksamhet (till exempel programmet Central Baltic) genom att tillhandahålla en finansieringsbuffert. Överskott från tidigare år är kontinuerligt i aktiv användning och nyttjas för att täcka även större utgifter för projekt, innan pengar erhålls från finansiärer. RIITTA KARJALAINEN ERSÄTTER ANNIKA SAARIKKO SOM LEDAMOT I LANDSKAPSFULLMÄKTIGE Tilläggsinformation: administrationssekreterare Marja Karttunen, tfn 040 720 3061 Riitta Karjalainen blir ledamot i landskapsfullmäktige för den återstående mandatperioden i Annika Saarikkos ställe. Landskapsfullmäktige noterade det beslut i ärendet som fattats i juni av Åbo stadsfullmäktige. |
Landskapsfullmäktige 1.6.2020
| |
|
LANDSKAPSFULLMÄKTIGE FÖRESLÅR GRUNDANDET AV EN UPPFÖLJNINGSGRUPP FÖR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSREFORMEN SOM ÄR UNDERSTÄLLD LANDSKAPSSTYRELSEN LANDSKAPETS TILLSTÅND: Klimatförhållandena i Egentliga Finland har förändrats Uppgifterna framgår av översikten Landskapets tillstånd som Egentliga Finlands förbund.publicerar två gånger om året. Rapporten skapar en situationsbild av Egentliga Finlands aktuella utvecklingstrender. Delen som handlar om klimatet har utarbetats på NMT-centralen. Tilläggsinfromation ger Merja Haliseva-Soila, Egentilga Finlands NMT-central, p. 0295 022 863. Coronakrisen har inverkat mest på ökningen av antalet permitteringar Tilläggsinformation: chef för informationstjänster Antti Vasanen, tfn 050 410 2294, föDen här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. Översikten Landskapets tillstånd (på finska) nås via följande länk: |
Landksapsfullmäktige 9.12.2019
|
LANDSKAPETS TILLSTÅND – ÖVERSIKT AV UTVECKLINGEN I EGENTLIGA FINLAND HÖSTEN 2019 Temat i höstens Landskapets tillstånd-översikt är naturens mångfald. Ytterligare betraktas det också Egentliga Finlands befolknings- och sysselsättningstrender samt utvecklingen av passagerarantalet på Åbo flygfält. Även Egentliga Finlands naturpärlor behöver skyddas Lisätietoja: Merja Haliseva-Soila, Egentilga Finlands NMT-central, p. 0295 022 863 Naturens mångfald är ständigt hotad även i Egentliga Finland trots omfattande skyddsområden. Särskilt hotade är vårdbiotoper samt vattendrag och rikkärr i lermarker. Även skogsnaturens mångfald är hotad. De största utmaningarna för naturens mångfald nu och i framtiden är främmande arter och klimatförändringen. Egentliga Finland är en viktig beskyddare av naturens mångfald i vårt land. Miljöministeriet har startat det nationella HELMI-programmet för att motverka livsmiljöernas minskning och försämrade kvalitet. NTM-centralen får betydande tilläggsresurser för naturskydd, och åren 2020-2024 fokuserar man på att skydda och återställa myrar, restaurera fågelområden och sköta vårdbiotoper och naturtyper. Även gamla skyddsprogram och METSO-programmet kan effektiveras. Den allmänna diskussionen om världens kolsänkor har även uppmärksammat flera skogsägare att dra sitt strå till klimatstacken. Efterfrågan på METSO-programmet som fortsätter till 2025 har ökat, och allt fler objekt erbjuds för permanent skydd. Analyserna om naturens mångfald har producerats av NTM-centralen i Egentliga Finland. Egentliga Finlands tillväxt koncentrerar sig på Åbo-regionen Lisätietoja: Tietopalvelupäällikkö Antti Vasanen, p. 050 410 2294 Egentliga Finlands tillväxt har fortsatt under hösten. Tillväxten har dock koncentrerat sig ännu starkare än förut på Åboregionen, konstateras det i översikten Landskapets tillstånd som utarbetats inom Egentliga Finlands förbund. Koncentrationen av tillväxten syns både i sysselsättnings- och befolkningsutvecklingen. Även om ökningen av sysselsättningen blivit långsammare i hela Egentliga Finland enligt de nyaste siffrorna, har minskningen av arbetslösheten förblivit kraftig speciellt i Åboregionen. Antalet lediga arbetsplatser ökar också kraftigt i Åboregionen. – På årsnivå överskred antalet nya lediga arbetsplatser i Åboregionen i september redan 50 000 för första gången, berättar Antti Vasanen, chefen för informationstjänster vid Egentliga Finlands förbund. Den betydligt kraftigare tillväxten i Åboregionen än i resten av landskapet syns också i befolkningstillväxten. Befolkningstillväxten i Åboregionen har hållits vid 2000 nya invånare på årsnivån, medan i de övriga regionkommunerna minskar befolkningen. Också Egentliga Finlands dragningskraft koncentrerar sig starkt på Åboregionen. Landskapets tillstånd-rapport i sin helhet: https://www.lounaistieto.fi/wp-content/uploads/2019/11/maakunnan-tila-syksy-2019.pdf Aktuell statistisk uppföljning gällande Egentliga Finlands utveckling hittas i tjänsten Lounaistieto.fi: http://www.lounaistieto.fi/tietopalvelut/tilastot/
INGA HÖJNINGAR PÅ MEDLEMSKOMMUNERNAS BETALNINGSANDELAR ÅR 2020 Landskapsfullmäktige godkände förbundets budget för år 2020 och ekonomiplan för åren 2020–2021 på sitt möte idag. Det uppskattade underskottet för år 2020 är 45 361 euro, vilket kan täckas med föregående redovisningsperioders överskottskonto. Förbundets verksamhetsintäkter utgörs i huvudsak av kommunernas betalningsandelar. Verksamhetsintäkterna ökar på grund av att den allmänna kostnadsnivån har stigit samt att personalutgifterna och samarbetsandelarna har vuxit. Inga höjningar föreslås dock till betalningsandelarna för Egentliga Finlands förbunds medlemskommuner, totalt 3 899 900 euro, för det kommande året. Egentliga Finlands förbunds medlemskommuner har haft tillfälle att göra framställningar för att utveckla samkommunens verksamhet. 15 kommuner har lämnat in en framställning.
|
Landskapsfullmäktige 3.6.2019
| |
|
LANDSKAPETS TILLSTÅND: MYCKET ÅTERSTÅR ATT FÖRBÄTTRA GÄLLANDE SKÄRGÅRDSHA-VETS TILLSTÅND – Betydelsen av samarbetet som görs med lantbruken kan inte understrykas nog. Det är kanske till och med unikt att lantbruksproducenterna och miljömyndigheten i samarbete främjar vattendragens och havets tillstånd i en så stor skala, konstaterar vattenenhetens chef Mirja Koskinen från Egentliga Finlands NTM-central. En omfattande gipsspridning genomförs för första gången på hösten 2020. Kartläggning av lantbruk med in-tresse för gipsbehandling av åkrar inleds inkommande höst, men redan denna sommar kan man bekanta sig med gipsspridning på lantbruksutställningen OKRA i Oripää. Aktuell statistisk uppföljning gällande Egentliga Finlands utveckling hittas i tjänsten Lounaistieto.fi: http://www.lounaistieto.fi/tietopalvelut/tilastot/ LANDSKAPSFULLMÄKTIGE BEHANDLADE MOTION OM REGIONAL BEREDNING AV SOCIAL- OCH LANDSKAPSREFORMEN, SAMT MOTION OM ATT MÖJLIGGÖRA PRIVAT STÖD FÖR EGENTLIGA FINLÄNDSKA REKREATIONSOMRÅDEN Hallitusneuvotteluissa on löydetty yksimielisyys uudesta sote-mallista, joka rakentuu maakuntien varaan ja sisältää sosiaali- ja terveyspalveluiden lisäksi ensihoidon ja pelastustoimen. Julkinen sektori vastaa sekä palveluiden järjestämisestä että pääosin myös tuottamisesta. Motionen väckte livlig diskussion i fullmäktiget.
|