Landskapsfullmäktiges pressmeddelanden
Landskapsfullmäktige 3.6.2019
 |
|
LANDSKAPETS TILLSTÅND: MYCKET ÅTERSTÅR ATT FÖRBÄTTRA GÄLLANDE SKÄRGÅRDSHA-VETS TILLSTÅND – Betydelsen av samarbetet som görs med lantbruken kan inte understrykas nog. Det är kanske till och med unikt att lantbruksproducenterna och miljömyndigheten i samarbete främjar vattendragens och havets tillstånd i en så stor skala, konstaterar vattenenhetens chef Mirja Koskinen från Egentliga Finlands NTM-central. En omfattande gipsspridning genomförs för första gången på hösten 2020. Kartläggning av lantbruk med in-tresse för gipsbehandling av åkrar inleds inkommande höst, men redan denna sommar kan man bekanta sig med gipsspridning på lantbruksutställningen OKRA i Oripää. Aktuell statistisk uppföljning gällande Egentliga Finlands utveckling hittas i tjänsten Lounaistieto.fi: http://www.lounaistieto.fi/tietopalvelut/tilastot/ LANDSKAPSFULLMÄKTIGE BEHANDLADE MOTION OM REGIONAL BEREDNING AV SOCIAL- OCH LANDSKAPSREFORMEN, SAMT MOTION OM ATT MÖJLIGGÖRA PRIVAT STÖD FÖR EGENTLIGA FINLÄNDSKA REKREATIONSOMRÅDEN Hallitusneuvotteluissa on löydetty yksimielisyys uudesta sote-mallista, joka rakentuu maakuntien varaan ja sisältää sosiaali- ja terveyspalveluiden lisäksi ensihoidon ja pelastustoimen. Julkinen sektori vastaa sekä palveluiden järjestämisestä että pääosin myös tuottamisesta. Motionen väckte livlig diskussion i fullmäktiget.
|
Landskapsfullmäktige 10.12.2018
| |
|
LANDSKAPETS TILLSTÅND: ANTALET SYSSELSATTA NÄRMAR SIG HISTORISKT REKORD Egentliga Finlands positiva ekonomiska utveckling och strukturomvandling tar sig tydligt uttryck i sysselsättningsutvecklingen i landskapet.
LANDSKAPSFULLMÄKTIGE GODKÄNDE EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUNDS BUDGET FÖR ÅR 2019 OCH EKONOMIPLAN FÖR 2019 - 2020 Landskapsfullmäktige godkände Egentliga Finlands förbunds budget för år 2019 och ekonomiplan för 2019 - 2020.Förbundets verksamhetsintäkter utgörs i huvudsak av kommunernas betalningsandelar. Dessa har sedan år 2014 förblivit oförändrade, 3 799 900 euro. Nu är det dock nödvändigt att skapa jämvikt i förbundets ekonomi. Förutom genom besparingar ska detta ske via kommunernas betalningsandelar. I den budgeten som nu godkändes är höjningens eurobelopp är 2,63 % större än den uppskattade intäkten från betalningsandelar som anges i budgeten för år 2018. Medlemskommunernas betalningsandelar för år 2019 fastställs i proportion till de kommunal och samfundsskatteintäkter som verkställts i 2017 års kommunalbeskattning. Förbundets verksamhetskostnader vuxit trots en strikt åtstramning av utgifterna. Ökningen beror på att den allmänna kostnadsnivån stigit samt på att personalutgifterna och samarbetsandelarna vuxit. Förbundets uppgiftsfält har breddats under senare år. Detta syns också i förbundets kostnadsstruktur trots att man eftersträvar att sköta nya uppgifter i huvudsak genom bl.a. projektfinansiering. Vid sidan om detta har 74 400 euro öronmärkts i budgeten för 2019 för att trygga myndighetsfunktioner dygnet runt på Åbo flygplats . Budgetberäkningarna för år 2019 bygger på aktuell information om tidsplanen för genomförandet av vård och landskapsreformen. Datumet för vård och landskapsreformens ikraftträdande har skjutits fram och avsikten är att reformen ska träda i kraft den 1 januari 2021. Om reformberedningen skulle fortsätta i landskapsförbundet eller om reformen skulle avstanna, måste förbundets budget bedömas på nytt. Medlemskommunerna har haft tillfälle att göra framställningar för att utveckla samkommunens verksamhet. 15 kommuner har gjort detta. Landskapsstyrelsen har behandlat kommunernas framställningar samt det slutliga förslaget till budget- och ekonomiplan i sitt möte 19. november 2018. NY SATSNING PÅ ATT BILDA EN REGIONAL REKREATIONSOMRÅDESFÖRENING I EGENTLIGA FINLAND Landskapsstyrelsen gav landskapsfullmäktige följande svar i ärendet: Egentliga Finlands förbund medger behovet av en rekreationsområdesförening för att främja naturturism och rekreation i landskapet och för att förbättra underhållet av kommunalt förvaltade rekreationsområden och rutter, stärka deras kvalitet samt se till att de blir lättare att hitta. Ärendet har utretts också tidigare. Förbundet lade år 2015 fram ett förslag till kommunerna om att grunda en förening. Förslaget strandade eftersom endast en liten del av kommunerna var villiga att delta. Då efterfrågades också tilläggsutredningar om det aktuella läget. Egentliga Finlands förbund har efter år 2016 utfört ett omfattande utredningsarbete inom landskapet, med hjälp av projektet Virkistä Dataa. Tjänsten Virma – VIRkistys- ja MAtkailutietopalvelu (en informationstjänst för rekreation och turism) – som inrättats i projektet, har använts för att utreda ägoförhållanden, underhållspraxis och läge avseende objekt och rutter i landskapet. De insamlade uppgifterna kan ses på https://virma.lounaistieto.fi/. Arbetet med att främja föreningsverksamheten är direkt kopplat till åtgärderna i det landskapsprogram som den 11 december 2017 godkändes i landskapsfullmäktige. |
Landskapsfullmäktige 11.6.2018
|
|
REKTOR KALERVO VÄÄNÄNEN: DEN TEKNISKA UBIDLNINGENS SNÄVHET EN BETYDANDE BRIST EGENTLIGA FINLANDS DRAGNINGSKRAFT PÅ REKORDNIVÅ Egentliga Finlands positiva ekonomiska utveckling och strukturomvandling tar sig uttryck i en snabb ökning av landskapets dragningskraft. Översikten Landskapets tillstånd nås via följande länk: En aktuell statistikuppföljning av utvecklingen i Egentliga Finland finns i tjänsten Lounaistieto.fi:
FEMÅRIG PLANPROCESS TILL ÄNDA – FULLMÄKTIGE GODKÄNDE EGENTLIGA FINLANDS ETAPPLANDSKAPSPLAN FÖR TÄTORTERNAS MARKANVÄNDNING, SERVICE OCH TRAFIK Fem års arbete med Egentliga Finlands etapplandskapsplan för tätorternas markanvändning, service och trafik slutfördes när landskapsfullmäktige godkände planförslaget. Före godkännandet röstade landskapsfullmäktige om vänsterpartiets förändringsförslag att godkänna planen så att väg- och broförbindelsen till Uittamo och Hirvensalo tas bort från planen. Förändringsförslaget fick 8 röster. Basförslaget blev i kraft med 55 röster. Genom landskapsplanen förverkligas visionen i den landskapsstrategi för Egentliga Finland som godkändes sommaren 2014: ”I Egentliga Finland är livskvaliteten den bästa. Ett framgångsrikt och välmående landskap byggs med samarbete och partnerskap”. Egentliga Finlands landskapsplan har utarbetats genom beredning regionkommunvis som helhetslandskapsplaner. I Egentliga Finlands etapplandskapsplan för tätorternas markanvändning, service och trafik koncentrerar man sig på tätorternas markanvändning samt frågor som rör trafik och handelns servicenät i anslutning till tätorterna. Beredningen av etapplandskapsplanen, och arbetet med de utredningar som den bygger på, har skett i samarbete med de centrala intressentgrupperna i landskapsstrategins partnerskapsanda. Det centrala målet för planen är att utveckla landskapsplanläggningen till ett mer strategiskt verktyg än tidigare och att betona betydelsen av områdesanvändningens och trafiknätets lösningar för landskapets dragningskraft och områdesutveckling. Det strategiska målet är att inrikta tätorternas tillväxt på landskapsplanens nuvarande områden för aktiv markanvändning samt på de centrala områden som ska utvecklas särskilt i fråga om attraktionsfaktorerna. Lösningen främjar en konsolidering av samhällsstrukturen, möjliggör en hållbar utveckling av trafiksystemet och förbättrar tillgängligheten till mångsidig service. God och mångsidig tillgänglighet samt miljöns kvalitet är planeringskriterier också vid utveckling av handelns centruminriktade områden utanför centrumområdena. I etapplandskapsplanen har man dessutom löst särskilda frågor gällande markanvändning och trafik samt harmoniserat trafikbeteckningar och -bestämmelser. PEKKA MYLLYMÄKI: ETT VÄLFUNGERANDE TRAFIKSYSTEM SKAPAR LISVKRAFT -Landskapets drivkraft baserar sig på växelverkan mellan Åbo stad och de mindre kommunerna. Nu är den rätta tidspunkten att ta modell från Sverige, där landskapsförvaltningen ansvarar också för trafiksystemplaneringen alltså livskraften i regionen, konstaterade ordförande för landskapsfullmäktige Pekka Myllymäki (c). |
Landskapsfullmäktige 11.12.2017
| |
|
VÅRDREFORMENS FÖRÄNDRINGSDIREKTÖR PARPO: VIKTIGT I REFORMEN ATT KUNDEN BE-TJÄNAS BRA Förändringsdirektören för vårdreformen Antti Parpo höll en aktuell vårdöversikt vid landskapsfullmäktiges möte. Enligt honom är det mest centrala i valfrihetslagförslaget att kunden väsentligt snabbare får vård. De som er-bjuder för långsam service klarar inte konkurrensen. Däremot är begränsningarna som gäller kundsedelns om-fattning och användning otydliga. Detta kan leda till olika tolkningar i landskapen och påverka kundernas jäm-likhet i frågan. Gällande kostnaderna konstaterade Parpo att de stiger åtminstone i början av reformen. På längre sikt avgör arrangörens förmåga att leda vårdsektorn. Parpo efterlyste förändring av attityderna både nationellt och i Egentliga Finland, och påminde att det viktigaste i reformen är att kunden får bra service överallt. Han tyckte inte heller att Egentliga Finland är så mycket efter alla andra landskap i beredningen av reformen, vilket ofta påstås. Konkretin saknas rätt långt också i andra landskap. Dessutom har det gjorts bra arbete i Egentliga Finland med att förbereda de ärenden som har varit möjliga, till exempel att främja hälsa och välmående. Nu har de mest centrala rekryteringarna till förändringsor-ganisationen gjorts, och de fortsätter den här veckan. Nästa steg är att fundera på de byggnadsklossar som behövs för att skapa modellen för vårdens servicestruktur. LANDSKAPETS TILLSTÅND: BEFOLKNINGSTILLVÄXTEN I NYSTAD REKORDSNABB Effekterna av den positiva strutkuromvandlingen syns tydligt i Nystadsregionen och Åboregionen. Detta visar sig främst i befolkningsutvecklingen, eftersom befolkningstillväxten förblivit kraftig i Åboregionen och invåna-rantalet dessutom vuxit snabbt i Nystadsregionen, i synnerhet i Nystad. - Det är anmärkningsvärt, att befolkningstillväxten i Nystad ä en följd av ett inflyttningsöverskott från övriga Finland. Tusentals nya arbetsplatser har alltså i betydande grad ökat Nystads dragningskraft, konstater Egentliga Finlands förbunds chef för informationstjänster Antti Vasanen. Det snabba inflyttningsöverskottet i Nystad visar sig dock inte ännu i bostadsbyggandet, utan största delen av landskapets nya bostäder byggs i Åboregionen. Utvecklingen av affärs- och industribyggandet, som direkt återspeglar den positiva strukturomvandlingen, gör däremot att Nystadsregionen tydligt utmärker sig bland övriga mindre regionkommuner i landskapet. - Bostadsbyggandet ser ut att reagera med fördröjning på befolkningstillväxten i Nystadsregionen, och bostadsproduktionens långsamma start är förståeligt nog försiktig efter en lång period av befolknings-minskning, säger Vasanen. Den positiva strukturomvandlingen verkar däremot inte differentiera sysselsättningsutvecklingen på samma sätt som befolkningsutvecklingen. Trots att den positiva strukturomvandlingen är särskilt tydlig i de två dri-vande regionkommunerna ger det allmänna positiva ekonomiska läget omfattande återverkningar på syssel-sättningsutvecklingen i hela landskapet. Exempelvis arbetskraftens rörlighet och det faktum att underleveran-törskedjorna omfattar hela landskapet gör dessutom att den positiva sysselsättningsutvecklingen fördelas jämnare över landskapet. När man granskar den positiva strukturomvandlingens effekter är det bra att identifiera hur lång tid det tar för olika företeelser att reagera på förändringar i omgivningen. Byggande av affärslokaler förebådar exempelvis ofta produktionsökning och positiv ekonomisk utveckling, medan det därpå följande inflyttningsöverskottet med betydande fördröjning visar sig i att bostadsbyggandet tar fart. - Arbetslöshetsutvecklingen reagerar snabbt på ekonomiska cykler, medan det i fråga om befolknings-utveckling behövs kraftiga enskilda initiativ för att få de ganska långsamma trenderna att vända. Val-met Automotives massrekryteringar är ett gott exempel på sådana initiativ, påminner Vasanen. Uppgifterna framgår ur den tvåspråkiga översikten Landskapets tillstånd, som görs två gånger om året i Egent-liga Finlands förbund. Egentliga Finlands aktuella statistik (på finska) hittas här: http://www.lounaistieto.fi/tietopalvelut/tilastot/
Landskapsfullmäktige godkände Egentliga Finlands förbunds budget för år 2018 och ekonomiplan för 2018 - 2019. I nästa års budget är kommunernas betalningsandelar 3 799 900, vilket euromässigt är samma som åren 2014 - 2017. Boksluten för tidigare åren påvisar överskott, därför kan man för år 2018 göra en minusbudget (192 900 euro). Ekonomiplanen för året 2019 baserar sig på att kommunernas betalningsandelar inte växer. Beredningen av landskapsreformen påverkar ekonomiplanen också under kommande åren. Förbundets verk-samhet fortsätter under åren 2018 och 2019 huvudsakligen som hittills, men samtidigt skall gamla landskaps-förbundet avslutas och verksamheten flyttas över till det nya landskapet. LANDSKAPSFULLMÄKTIGE GODKÄNDE LANDSKAPSPROGRAMMET FÖR 2018 – 2021 Landskapsfullmäktige godkände landskapsprogrammet för åren 2018 – 2021. Detta program kommer att ha en central roll i att dra upp riktlinjer för regionutveckling och som bas för kontinuitet när de nya landskapen inleder sin verksamhet. I det uppdaterade programmet har speciell uppmärksamhet fästs vid lägesbeskrivningen av landskapet. De utmaningar som den positiva strukturomvandlingen medför besvaras med att öka utbildningen inom de tekniska branscherna, att främja arbetskraftens mobilitet samt att försäkra att det finns tillgängliga bostäder för arbetskraften. Programmet förverkligas via ett partnerskapsnätverk som består av regionens olika aktörer. Ett av de viktigaste målen är att kunna utnyttja EU-finansieringen mera effektivt än förut. |
Landskapsfullmäktige 18.9.2017
| |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
NYA LANDSKAPSFULLMÄKTIGE VALDE ORDFÖRANDE OCH NY LANDSKAPSSTYRELSE
Egentliga Finlands förbunds landskapsfullmäktige möttes 18.9. för första gången och valde ordförande bland sina medlemmar. Som landskapsfullmäktiges ordförande fortsätter Pekka Myllymäki (c) från Virmo. 1.vice ordförande är Janne Sjölund (sdp), Nystad. Som andra vice ordförande fortsätter Saara-Sofia Sirén (saml) från Åbo. Tredje vice ordförande är Li Andersson (vf) från Åbo.
|