Landskapsfullmäktiges pressmeddelanden
Landskapsfullmäktige 7.12.2020
![]() |
LANDSKAPSFULLMÄKTIGE GODKÄNDE FÖRSLAGET TILL HAVSPLAN FÖR SKÄRGÅRDSHAVET OCH SÖDRA BOTTENHAVET Tilläggsinformation: specialplanerare Timo Juvonen, tfn 040 829 5543, planeringsdirektör Heikki Saarento, tfn 040 7203056, koordinator för havsplaneringssamarbetet Mari Pohja-Mykrä, tfn 044 711 4320 Landskapsfullmäktige godkände förslaget till havsplan för Skärgårdshavet och södra Bottenhavet vad gäller landskapsförbundets verksamhetsområde, så att beslutet träder i kraft när Satakunta landskapsfullmäktige fattat beslut om att godkänna förslaget för sitt verksamhetsområde (11.12.2020). Pekka Kymäläinens (SDP) förslag om texttillägg gällande planeringens kontinuitet och finansiering, samt storskarvar och sälar och de skador som de orsakar, godkändes efter omröstning (80-40). Syftet med havsplanen är att främja hållbar användning av havet och förbättra förutsättningarna för de maritima näringarna samt den marina miljöns status. De åtta kustlandskapsförbunden har tillsammans upprättat planerna, i ett omfattande samarbete i positiv anda med Åland, miljöministeriet och olika intressenter. De tre havsplaner som upprättats bildar en helhet, Finlands havsplan. Åland, Sverige och Estland upprättar egna, motsvarande planer. Egentliga Finlands förbund och Satakunta förbund har tillsammans upprättat den del av planen, som omfattar Skärgårdshavet och södra Bottenhavet samt den ekonomiska zon som angränsar till dessa områden. Utkasten till havsplan fanns framlagda för påseende under perioden 18.5–17.6.2020 och yttranden om planerna begärdes. Det är första gången som en havsplan upprättas, och många funderingar väcktes å ena sidan av planens rättsverkan eller avsaknad av den samma, å andra sidan planens ställning i andra processer, liksom dess genomslag. Dessutom inkom önskemål om att bland annat klimatförändringen skulle göras mer synlig också i havsplaneringen. En stor mängd positiv respons inkom beträffande konsekvensbedömningen. Största delen av den branschspecifika responsen för Skärgårdshavets och södra Bottenhavets planeringsområde rörde potentiella områden för vindkraft och vattenbruk, samt turism och rekreation. En ganska liten andel av responsen riktade in sig på sjöfarten. Förslaget till havsplan har beretts under hösten 2020 utgående från respons som inkommit på utkastet, konsekvensbedömningen samt övrigt samarbete med intressenter. De godkända havsplanerna skickas till miljöministeriet som i sin tur rapporterar och skickar havsplanerna till Europeiska kommissionen. Allt havsplansmaterial är digitalt. Planförslaget och övrigt material finns i sin helhet framlagda på följande webbplats: https://www.merialuesuunnittelu.fi/sv/ ÖVERSIKTEN LANDSKAPETS TILLSTÅND BELYSER CORONAKRISENS EFFEKTER Tilläggsinformation: chef för informationstjänster Antti Vasanen, tfn 050 410 2294 Osäkerheten på arbetsmarknaden kvarstår, fastän antalet permitteringar minskar Landskapets arbetsmarknad skakades om ordentligt under våren när coronakrisen drabbade Finland och antalet permitteringar mångdubblades. Fastän sysselsättningsläget förbättrades under sommaren var antalet permitterade under hösten ändå mångdubbelt jämfört med tiden före coronakrisen. Den osäkerhet som coronakrisen fört med sig kommer att kvarstå på arbetsmarknaden, och antalet permitterade förutspås enligt arbets- och näringsministeriets prognos förbli större än normalt åtminstone fram till sommaren 2021. Coronakrisen har inte haft en lika kraftig inverkan på antalet personer som blivit helt arbetslösa, som på antalet permitterade. Arbetslöshetsgraden i Egentliga Finland har dock vuxit femte snabbast bland Finlands landskap. Arbetslösheten har ökat snabbt också i de övriga landskapen i Södra och Västra Finland. – Coronakrisen har slagit hårdast mot de mest framgångsrika landskapen, vilket skiljer sig radikalt från den riktning som vi är vana vid när det gäller regionutvecklingen. Detta måste beaktas också i fråga om stödåtgärder, påminner landskapsdirektör Kari Häkämies. Egentliga Finlands sysselsättningsgrad låg under tredje kvartalet 2020 på samma nivå som ett år tidigare och var precis samma som i Nyland: 73,7 %. Den med tanke på omständigheterna positiva utvecklingen av landskapets sysselsättningsgrad förklaras också av permitteringarna. – Eftersom personer som permitterats för mindre än tre månader räknas med i sysselsättningsgraden, ser siffrorna bättre ut än verkligheten, berättar Antti Vasanen, chef för informationstjänster vid Egentliga Finlands förbund. Coronakrisen har medfört en ökning av Egentliga Finlands inflyttningsöverskott I början av coronakrisen framfördes i offentligheten synpunkter enligt vilka pandemin skulle göra det mindre attraktivt att bo i städer. Detta ser dock inte ut att ha inträffat, eftersom Egentliga Finlands tillväxt till största del beror på Åbos attraktionskraft. – Urbaniseringen har förblivit stark också under coronapandemin, eftersom det sammanlagda invånarantalet i Åbo centrumregion, det vill säga Åbo, S:t Karins, Reso och Nådendal, växte snabbare under perioden mars–oktober än under samma tid under det föregående året, berättar Antti Vasanen, chef för informationstjänster. Den positiva befolkningsutvecklingen sträcker sig dock till hela landskapet, eftersom befolkningsminskningen blivit långsammare under coronapandemin, både i Åboregionens kranskommuner och i de övriga regionkommunerna. Hela översikten Landskapets tillstånd nås via följande länk: Förnyad aktuell statistikuppföljning av utvecklingen i Egentliga Finland finns i tjänsten Lounaistieto.fi: https://www.lounaistieto.fi/tilastot/. LANDSKAPSFULLMÄKTIGE GODKÄNDE BUDGETEN FÖR 2021 OCH EKONOMIPLANEN FÖR ÅREN 2021–2023 Tilläggsinformation: administrationsdirektör Petra Määttänen, tfn 041 502 5246 Landskapsfullmäktige godkände budgeten för 2021 och ekonomiplanen för åren 2021–2023. Resultatet för år 2019 uppvisade ett rejält överskott (cirka 700 000 €), och även resultatet för 2020 väntas uppvisa ett överskott. Om verksamhetsintäkterna förblir oförändrade beräknas år 2021 uppvisa ett underskott på cirka 100 000 euro, det samma förutspås för de år som ekonomiplanen gäller. Det är möjligt att täcka underskottet från överskottskontot för de föregående räkenskapsperioderna. Underskottet beror på förbundets flytt till nya verksamhetsutrymmen. Den byggnad där förbundet för närvarande verkar kommer att rivas på grund av sitt dåliga skick, och förbundet förbereder sig därför på att under hösten 2021 flytta till nya verksamhetsutrymmen som är mindre än de nuvarande. Förbundets verksamhetsintäkter utgörs i huvudsak av kommunernas betalningsandelar. Inga höjningar anges för det kommande året. Medlemskommunerna har haft möjlighet att avge yttranden om budgeten och om utvecklingen av samkommunens verksamhet. Yttranden inkom från elva medlemskommuner. En del av överskottet från tidigare år går åt till investeringar i samband med den kommande flytten, men tack vare överskottets storlek äventyras inte förbundets ekonomi. En väsentlig del av förbundets verksamhet är att möjliggöra projektverksamhet (till exempel programmet Central Baltic) genom att tillhandahålla en finansieringsbuffert. Överskott från tidigare år är kontinuerligt i aktiv användning och nyttjas för att täcka även större utgifter för projekt, innan pengar erhålls från finansiärer. RIITTA KARJALAINEN ERSÄTTER ANNIKA SAARIKKO SOM LEDAMOT I LANDSKAPSFULLMÄKTIGE Tilläggsinformation: administrationssekreterare Marja Karttunen, tfn 040 720 3061 Riitta Karjalainen blir ledamot i landskapsfullmäktige för den återstående mandatperioden i Annika Saarikkos ställe. Landskapsfullmäktige noterade det beslut i ärendet som fattats i juni av Åbo stadsfullmäktige. |
Landskapsfullmäktige 1.6.2020
![]() |
LANDSKAPSFULLMÄKTIGE FÖRESLÅR GRUNDANDET AV EN UPPFÖLJNINGSGRUPP FÖR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSREFORMEN SOM ÄR UNDERSTÄLLD LANDSKAPSSTYRELSEN LANDSKAPETS TILLSTÅND: Klimatförhållandena i Egentliga Finland har förändrats Uppgifterna framgår av översikten Landskapets tillstånd som Egentliga Finlands förbund.publicerar två gånger om året. Rapporten skapar en situationsbild av Egentliga Finlands aktuella utvecklingstrender. Delen som handlar om klimatet har utarbetats på NMT-centralen. Tilläggsinfromation ger Merja Haliseva-Soila, Egentilga Finlands NMT-central, p. 0295 022 863. Coronakrisen har inverkat mest på ökningen av antalet permitteringar Tilläggsinformation: chef för informationstjänster Antti Vasanen, tfn 050 410 2294, föDen här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. Översikten Landskapets tillstånd (på finska) nås via följande länk: |
Landksapsfullmäktige 9.12.2019
LANDSKAPETS TILLSTÅND – ÖVERSIKT AV UTVECKLINGEN I EGENTLIGA FINLAND HÖSTEN 2019 Temat i höstens Landskapets tillstånd-översikt är naturens mångfald. Ytterligare betraktas det också Egentliga Finlands befolknings- och sysselsättningstrender samt utvecklingen av passagerarantalet på Åbo flygfält. Även Egentliga Finlands naturpärlor behöver skyddas Lisätietoja: Merja Haliseva-Soila, Egentilga Finlands NMT-central, p. 0295 022 863 Naturens mångfald är ständigt hotad även i Egentliga Finland trots omfattande skyddsområden. Särskilt hotade är vårdbiotoper samt vattendrag och rikkärr i lermarker. Även skogsnaturens mångfald är hotad. De största utmaningarna för naturens mångfald nu och i framtiden är främmande arter och klimatförändringen. Egentliga Finland är en viktig beskyddare av naturens mångfald i vårt land. Miljöministeriet har startat det nationella HELMI-programmet för att motverka livsmiljöernas minskning och försämrade kvalitet. NTM-centralen får betydande tilläggsresurser för naturskydd, och åren 2020-2024 fokuserar man på att skydda och återställa myrar, restaurera fågelområden och sköta vårdbiotoper och naturtyper. Även gamla skyddsprogram och METSO-programmet kan effektiveras. Den allmänna diskussionen om världens kolsänkor har även uppmärksammat flera skogsägare att dra sitt strå till klimatstacken. Efterfrågan på METSO-programmet som fortsätter till 2025 har ökat, och allt fler objekt erbjuds för permanent skydd. Analyserna om naturens mångfald har producerats av NTM-centralen i Egentliga Finland. Egentliga Finlands tillväxt koncentrerar sig på Åbo-regionen Lisätietoja: Tietopalvelupäällikkö Antti Vasanen, p. 050 410 2294 Egentliga Finlands tillväxt har fortsatt under hösten. Tillväxten har dock koncentrerat sig ännu starkare än förut på Åboregionen, konstateras det i översikten Landskapets tillstånd som utarbetats inom Egentliga Finlands förbund. Koncentrationen av tillväxten syns både i sysselsättnings- och befolkningsutvecklingen. Även om ökningen av sysselsättningen blivit långsammare i hela Egentliga Finland enligt de nyaste siffrorna, har minskningen av arbetslösheten förblivit kraftig speciellt i Åboregionen. Antalet lediga arbetsplatser ökar också kraftigt i Åboregionen. – På årsnivå överskred antalet nya lediga arbetsplatser i Åboregionen i september redan 50 000 för första gången, berättar Antti Vasanen, chefen för informationstjänster vid Egentliga Finlands förbund. Den betydligt kraftigare tillväxten i Åboregionen än i resten av landskapet syns också i befolkningstillväxten. Befolkningstillväxten i Åboregionen har hållits vid 2000 nya invånare på årsnivån, medan i de övriga regionkommunerna minskar befolkningen. Också Egentliga Finlands dragningskraft koncentrerar sig starkt på Åboregionen. Landskapets tillstånd-rapport i sin helhet: https://www.lounaistieto.fi/wp-content/uploads/2019/11/maakunnan-tila-syksy-2019.pdf Aktuell statistisk uppföljning gällande Egentliga Finlands utveckling hittas i tjänsten Lounaistieto.fi: http://www.lounaistieto.fi/tietopalvelut/tilastot/
INGA HÖJNINGAR PÅ MEDLEMSKOMMUNERNAS BETALNINGSANDELAR ÅR 2020 Landskapsfullmäktige godkände förbundets budget för år 2020 och ekonomiplan för åren 2020–2021 på sitt möte idag. Det uppskattade underskottet för år 2020 är 45 361 euro, vilket kan täckas med föregående redovisningsperioders överskottskonto. Förbundets verksamhetsintäkter utgörs i huvudsak av kommunernas betalningsandelar. Verksamhetsintäkterna ökar på grund av att den allmänna kostnadsnivån har stigit samt att personalutgifterna och samarbetsandelarna har vuxit. Inga höjningar föreslås dock till betalningsandelarna för Egentliga Finlands förbunds medlemskommuner, totalt 3 899 900 euro, för det kommande året. Egentliga Finlands förbunds medlemskommuner har haft tillfälle att göra framställningar för att utveckla samkommunens verksamhet. 15 kommuner har lämnat in en framställning.
|
Landskapsfullmäktige 3.6.2019
![]() |
LANDSKAPETS TILLSTÅND: MYCKET ÅTERSTÅR ATT FÖRBÄTTRA GÄLLANDE SKÄRGÅRDSHA-VETS TILLSTÅND – Betydelsen av samarbetet som görs med lantbruken kan inte understrykas nog. Det är kanske till och med unikt att lantbruksproducenterna och miljömyndigheten i samarbete främjar vattendragens och havets tillstånd i en så stor skala, konstaterar vattenenhetens chef Mirja Koskinen från Egentliga Finlands NTM-central. En omfattande gipsspridning genomförs för första gången på hösten 2020. Kartläggning av lantbruk med in-tresse för gipsbehandling av åkrar inleds inkommande höst, men redan denna sommar kan man bekanta sig med gipsspridning på lantbruksutställningen OKRA i Oripää. Aktuell statistisk uppföljning gällande Egentliga Finlands utveckling hittas i tjänsten Lounaistieto.fi: http://www.lounaistieto.fi/tietopalvelut/tilastot/ LANDSKAPSFULLMÄKTIGE BEHANDLADE MOTION OM REGIONAL BEREDNING AV SOCIAL- OCH LANDSKAPSREFORMEN, SAMT MOTION OM ATT MÖJLIGGÖRA PRIVAT STÖD FÖR EGENTLIGA FINLÄNDSKA REKREATIONSOMRÅDEN Hallitusneuvotteluissa on löydetty yksimielisyys uudesta sote-mallista, joka rakentuu maakuntien varaan ja sisältää sosiaali- ja terveyspalveluiden lisäksi ensihoidon ja pelastustoimen. Julkinen sektori vastaa sekä palveluiden järjestämisestä että pääosin myös tuottamisesta. Motionen väckte livlig diskussion i fullmäktiget.
|
Landskapsfullmäktige 10.12.2018
![]() |
LANDSKAPETS TILLSTÅND: ANTALET SYSSELSATTA NÄRMAR SIG HISTORISKT REKORD Egentliga Finlands positiva ekonomiska utveckling och strukturomvandling tar sig tydligt uttryck i sysselsättningsutvecklingen i landskapet.
LANDSKAPSFULLMÄKTIGE GODKÄNDE EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUNDS BUDGET FÖR ÅR 2019 OCH EKONOMIPLAN FÖR 2019 - 2020 Landskapsfullmäktige godkände Egentliga Finlands förbunds budget för år 2019 och ekonomiplan för 2019 - 2020.Förbundets verksamhetsintäkter utgörs i huvudsak av kommunernas betalningsandelar. Dessa har sedan år 2014 förblivit oförändrade, 3 799 900 euro. Nu är det dock nödvändigt att skapa jämvikt i förbundets ekonomi. Förutom genom besparingar ska detta ske via kommunernas betalningsandelar. I den budgeten som nu godkändes är höjningens eurobelopp är 2,63 % större än den uppskattade intäkten från betalningsandelar som anges i budgeten för år 2018. Medlemskommunernas betalningsandelar för år 2019 fastställs i proportion till de kommunal och samfundsskatteintäkter som verkställts i 2017 års kommunalbeskattning. Förbundets verksamhetskostnader vuxit trots en strikt åtstramning av utgifterna. Ökningen beror på att den allmänna kostnadsnivån stigit samt på att personalutgifterna och samarbetsandelarna vuxit. Förbundets uppgiftsfält har breddats under senare år. Detta syns också i förbundets kostnadsstruktur trots att man eftersträvar att sköta nya uppgifter i huvudsak genom bl.a. projektfinansiering. Vid sidan om detta har 74 400 euro öronmärkts i budgeten för 2019 för att trygga myndighetsfunktioner dygnet runt på Åbo flygplats . Budgetberäkningarna för år 2019 bygger på aktuell information om tidsplanen för genomförandet av vård och landskapsreformen. Datumet för vård och landskapsreformens ikraftträdande har skjutits fram och avsikten är att reformen ska träda i kraft den 1 januari 2021. Om reformberedningen skulle fortsätta i landskapsförbundet eller om reformen skulle avstanna, måste förbundets budget bedömas på nytt. Medlemskommunerna har haft tillfälle att göra framställningar för att utveckla samkommunens verksamhet. 15 kommuner har gjort detta. Landskapsstyrelsen har behandlat kommunernas framställningar samt det slutliga förslaget till budget- och ekonomiplan i sitt möte 19. november 2018. NY SATSNING PÅ ATT BILDA EN REGIONAL REKREATIONSOMRÅDESFÖRENING I EGENTLIGA FINLAND Landskapsstyrelsen gav landskapsfullmäktige följande svar i ärendet: Egentliga Finlands förbund medger behovet av en rekreationsområdesförening för att främja naturturism och rekreation i landskapet och för att förbättra underhållet av kommunalt förvaltade rekreationsområden och rutter, stärka deras kvalitet samt se till att de blir lättare att hitta. Ärendet har utretts också tidigare. Förbundet lade år 2015 fram ett förslag till kommunerna om att grunda en förening. Förslaget strandade eftersom endast en liten del av kommunerna var villiga att delta. Då efterfrågades också tilläggsutredningar om det aktuella läget. Egentliga Finlands förbund har efter år 2016 utfört ett omfattande utredningsarbete inom landskapet, med hjälp av projektet Virkistä Dataa. Tjänsten Virma – VIRkistys- ja MAtkailutietopalvelu (en informationstjänst för rekreation och turism) – som inrättats i projektet, har använts för att utreda ägoförhållanden, underhållspraxis och läge avseende objekt och rutter i landskapet. De insamlade uppgifterna kan ses på https://virma.lounaistieto.fi/. Arbetet med att främja föreningsverksamheten är direkt kopplat till åtgärderna i det landskapsprogram som den 11 december 2017 godkändes i landskapsfullmäktige. |