Ylatunniste2 
 

LANDSKAPETS TILLSTÅND: ANTALET SYSSELSATTA NÄRMAR SIG HISTORISKT REKORD
Tilläggsinformation samt bilder från översikten: chef för informationstjänster Antti Vasanen, tfn 050 410 2294, föDen här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Egentliga Finlands positiva ekonomiska utveckling och strukturomvandling tar sig tydligt uttryck i sysselsättningsutvecklingen i landskapet.

Antalet sysselsatta närmar sig historiskt rekord. Under tredje kvartalet 2018 fanns det cirka 228 000 sysselsatta i Egentliga Finland, vilket är bara en aning färre än under den föregående högkonjunkturens kulmen år 2008. Trendutvecklingen av landskapets sysselsättningsgrad överträffade under föregående sommar gränsen på 72 procent.

– Om den nuvarande utvecklingen skulle fortsätta, skulle sysselsättningsgraden i Egentliga Finland redan närma sig gränsen på 75 procent vid utgången av år 2019, berättar Antti Vasanen, chef för informationstjänster på Egentliga Finlands förbund.

För att den positiva sysselsättningsutvecklingen ska fortsätta är det dock nödvändigt att trygga tillgången på kunnig arbetskraft. Egentliga Finland kommer att lida brist särskilt på diplomingenjörer, eftersom Teknologiindustrin beräknat att Sydvästra Finland på årsnivå kommer att behöva så många som cirka
800–900 nya diplomingenjörer i början av 2020-talet. Bland de personer som avlagt DI-examen etablerar sig för närvarande årligen cirka 100 i Egentliga Finland. Det är bara 4 procent av de diplomingenjörer som utexamineras årligen.

– DI-underskottet beror på diplomingenjörernas utbildningsvägar: studerande förbinder sig redan i början av studierna till företag i närområdet, och sysselsätts därigenom på utbildningsorten, påminner Otto Kanervo, statistikexpert på Egentliga Finlands förbund.

Man strävar efter att svara på efterfrågan på diplomingenjörer i Egentliga Finland med hjälp av samarbetsuniversitetet FITech. Bakom samarbetsuniversitetet står alla betydande anordnare av DI-utbildning i Finland. Om utvecklingen fortsätter som väntat kommer samarbetsuniversitetets utbildningsutbud ändå inte att vara tillräckligt för att tillgodose företagens arbetskraftsbehov, eftersom samarbetsuniversitetet har som mål att producera cirka 400 nya diplomingenjörer per år.

Uppgifterna framgår av översikten Landskapets tillstånd som utarbetats inom Egentliga Finlands förbund. Översikten publiceras två gånger om året och skapar en situationsbild av Egentliga Finlands aktuella utvecklingstrender.

Översikten Landskapets tillstånd nås via följande länk:
http://www.lounaistieto.fi/wp-content/uploads/2018/11/maakunnan-tila-syksy-2018.pdf


En aktuell statistikuppföljning av utvecklingen i Egentliga Finland finns i tjänsten Lounaistieto.fi: http://www.lounaistieto.fi/information-tjanster/tilastot/?lang=sv

LANDSKAPSFULLMÄKTIGE GODKÄNDE EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUNDS BUDGET FÖR ÅR 2019 OCH EKONOMIPLAN FÖR 2019 - 2020
Tilläggsinformation: förvaltningssdirektör Petra Määttänen, tfn 041 502 5246

Landskapsfullmäktige godkände Egentliga Finlands förbunds budget för år 2019 och ekonomiplan för 2019 - 2020.Förbundets verksamhetsintäkter utgörs i huvudsak av kommunernas betalningsandelar. Dessa har sedan år 2014 förblivit oförändrade, 3 799 900 euro. Nu är det dock nödvändigt att skapa jämvikt i förbundets ekonomi. Förutom genom besparingar ska detta ske via kommunernas betalningsandelar. I den budgeten som nu godkändes är höjningens eurobelopp är 2,63 % större än den uppskattade intäkten från betalningsandelar som anges i budgeten för år 2018. Medlemskommunernas betalningsandelar för år 2019 fastställs i proportion till de kommunal och samfundsskatteintäkter som verkställts i 2017 års kommunalbeskattning.

Förbundets verksamhetskostnader vuxit trots en strikt åtstramning av utgifterna. Ökningen beror på att den allmänna kostnadsnivån stigit samt på att personalutgifterna och samarbetsandelarna vuxit. Förbundets uppgiftsfält har breddats under senare år. Detta syns också i förbundets kostnadsstruktur trots att man eftersträvar att sköta nya uppgifter i huvudsak genom bl.a. projektfinansiering. Vid sidan om detta har 74 400 euro öronmärkts i budgeten för 2019 för att trygga myndighetsfunktioner dygnet runt på Åbo flygplats .

Budgetberäkningarna för år 2019 bygger på aktuell information om tidsplanen för genomförandet av vård och landskapsreformen. Datumet för vård och landskapsreformens ikraftträdande har skjutits fram och avsikten är att reformen ska träda i kraft den 1 januari 2021. Om reformberedningen skulle fortsätta i landskapsförbundet eller om reformen skulle avstanna, måste förbundets budget bedömas på nytt.

Medlemskommunerna har haft tillfälle att göra framställningar för att utveckla samkommunens verksamhet. 15 kommuner har gjort detta. Landskapsstyrelsen har behandlat kommunernas framställningar samt det slutliga förslaget till budget- och ekonomiplan i sitt möte 19. november 2018.

NY SATSNING PÅ ATT BILDA EN REGIONAL REKREATIONSOMRÅDESFÖRENING I EGENTLIGA FINLAND
Tilläggsinformation: Specialplanerare, rekreation och forskning, Lasse Nurmi, tfn 040 543 5473

Egentliga Finlands förbund satsar än en gång på att tillsammans med kommunerna bilda en regional rekreationsområdesförening i landskapet. För att starta föreningsverksamheten tillsätts en förberedande kommitté med representanter från intresserade kommuner. Föreningens verksamhet ska motsvara de praktiska behov som hänger samman med utvecklingen och underhållet av landskapets rekreationsområden och ruttnätverk.

De grönas fullmäktigegrupp i Egentliga Finlands förbunds landskapsfullmäktige lämnade vid fullmäktigemötet i juni in en motion om att bilda en regional rekreationsområdesförening i Egentliga Finland. Enligt motionen skulle en rekreationsområdesförening för landskapet vara ett sätt att organisera och utveckla det samarbete som för närvarande behövs för att utveckla regionens naturturismprofil samt infrastruktur för friluftsliv. I idealfallet skulle en rekreationsområdesförening för landskapet föra samman kommunerna och möjliggöra kontinuerlig och enhetlig utveckling av landskapets rekreationsområden på längre sikt.

Landskapsstyrelsen gav landskapsfullmäktige följande svar i ärendet: Egentliga Finlands förbund medger behovet av en rekreationsområdesförening för att främja naturturism och rekreation i landskapet och för att förbättra underhållet av kommunalt förvaltade rekreationsområden och rutter, stärka deras kvalitet samt se till att de blir lättare att hitta. Ärendet har utretts också tidigare. Förbundet lade år 2015 fram ett förslag till kommunerna om att grunda en förening. Förslaget strandade eftersom endast en liten del av kommunerna var villiga att delta. Då efterfrågades också tilläggsutredningar om det aktuella läget.

Egentliga Finlands förbund har efter år 2016 utfört ett omfattande utredningsarbete inom landskapet, med hjälp av projektet Virkistä Dataa. Tjänsten Virma – VIRkistys- ja MAtkailutietopalvelu (en informationstjänst för rekreation och turism) – som inrättats i projektet, har använts för att utreda ägoförhållanden, underhållspraxis och läge avseende objekt och rutter i landskapet. De insamlade uppgifterna kan ses på https://virma.lounaistieto.fi/.

Arbetet med att främja föreningsverksamheten är direkt kopplat till åtgärderna i det landskapsprogram som den 11 december 2017 godkändes i landskapsfullmäktige.

Ylatunniste2

REKTOR KALERVO VÄÄNÄNEN: DEN TEKNISKA UBIDLNINGENS SNÄVHET EN BETYDANDE BRIST

Rektor Kalervo Väänänen talade om Åbo universitetets verksamhet i sin aktuella översikt för landskapsfullmäktige:

-Det utexamineras årligen ungefär 1700 magistrar och 170 doktorer från Åbo universitet. Universitetets breda utbud erbjuder mångsidiga möjligheter för att utbilda sig till olika akademiska yrken samt företagandet. Den egentligen enda betydande bristen i vår utbildningsprofil är den tekniska utbildningens snävhet. Universitetets forskning erbjuder vid sidan om grundforskningen ett stort antal innovationer till att vidareförädlas i företag samt företagsinkubatorn och företagsacceleratorn i Turku Science Park.

EGENTLIGA FINLANDS DRAGNINGSKRAFT PÅ REKORDNIVÅ
Tilläggsinformation samt tryckdugliga bilder: Antti Vasanen, chef för informationstjänster (050 410 2294)

Egentliga Finlands positiva ekonomiska utveckling och strukturomvandling tar sig uttryck i en snabb ökning av landskapets dragningskraft.

Landskapets befolkning växer med över 2 000 personer per år, vilket är klart mer än ett år tidigare. Den ökade befolkningstillväxten är i första hand en följd av den snabba ökningen av inflyttningsöverskottet från övriga Finland.

– Till följd av enbart nativiteten och mortaliteten skulle landskapets invånarantal ha minskat med nästan 700 personer, men inflyttningsöverskottet från övriga Finland ökade samtidigt landskapets invånarantal med nästan 2 000, vilket är den högsta siffran på 20 år, berättar Antti Vasanen, chef för informationstjänster på Egentliga Finlands förbund.

Egentliga Finlands flyttningsöverskott uppkommer i huvudsak i Åboregionen och Nystadsregionen, vilket speglar den betydelse varvet i Åbo och bilfabriken i Nystad har som drivkrafter bakom den ekonomiska tillväxten. Den kvantitativt snabbaste befolkningstillväxten finns i Åbo, vars tillväxt redan närmar sig gränsen på 2 500 nya invånare per år.

– Betydande är också det snabba uppsvinget i befolkningstillväxten i Nystadsregionen, som inte begränsas till Nystad utan får en bredare spridning i regionkommunen, påpekar Vasanen.

Avfolkningen av Saloregionen verkar däremot inte ännu ha upphört, fastän regionkommunens ekonomi håller på att återhämta sig från strukturomvandlingen inom mobiltelefonindustrin. Även Åbolands och Loimaaregionens invånarantal sjunker, men utvecklingen i dessa regioner har varit jämnare än i Saloregionen.

Uppgifterna framgår av översikten Landskapets tillstånd som utarbetats inom Egentliga Finlands förbund. Översikten publiceras två gånger om året och skapar en situationsbild av Egentliga Finlands aktuella utvecklingstrender.

Fakta
• Egentliga Finlands invånarantal vid utgången av mars: 477 567
• Förändring jämfört med föregående år: +2 122
• Åbos andel av landskapets befolkning: 40 %
• Snabbast växande kommuner: Åbo +2 231, S:t Karins +368 och Nystad +313 invånare

Översikten Landskapets tillstånd nås via följande länk:
http://www.lounaistieto.fi/wp-content/uploads/2018/05/maakunnan-tila-kevät-2018.pdf

En aktuell statistikuppföljning av utvecklingen i Egentliga Finland finns i tjänsten Lounaistieto.fi:
http://www.lounaistieto.fi/information-tjanster/tilastot/?lang=sv

 

FEMÅRIG PLANPROCESS TILL ÄNDA – FULLMÄKTIGE GODKÄNDE EGENTLIGA FINLANDS ETAPPLANDSKAPSPLAN FÖR TÄTORTERNAS MARKANVÄNDNING, SERVICE OCH TRAFIK
Tilläggsinformation: Planeringsdirektör Heikki Saarento, tfn 040 720 3056

Fem års arbete med Egentliga Finlands etapplandskapsplan för tätorternas markanvändning, service och trafik slutfördes när landskapsfullmäktige godkände planförslaget. Före godkännandet röstade landskapsfullmäktige om vänsterpartiets förändringsförslag att godkänna planen så att väg- och broförbindelsen till Uittamo och Hirvensalo tas bort från planen. Förändringsförslaget fick 8 röster. Basförslaget blev i kraft med 55 röster.

Genom landskapsplanen förverkligas visionen i den landskapsstrategi för Egentliga Finland som godkändes sommaren 2014: ”I Egentliga Finland är livskvaliteten den bästa. Ett framgångsrikt och välmående landskap byggs med samarbete och partnerskap”. Egentliga Finlands landskapsplan har utarbetats genom beredning regionkommunvis som helhetslandskapsplaner. I Egentliga Finlands etapplandskapsplan för tätorternas markanvändning, service och trafik koncentrerar man sig på tätorternas markanvändning samt frågor som rör trafik och handelns servicenät i anslutning till tätorterna.

Beredningen av etapplandskapsplanen, och arbetet med de utredningar som den bygger på, har skett i samarbete med de centrala intressentgrupperna i landskapsstrategins partnerskapsanda. Det centrala målet för planen är att utveckla landskapsplanläggningen till ett mer strategiskt verktyg än tidigare och att betona betydelsen av områdesanvändningens och trafiknätets lösningar för landskapets dragningskraft och områdesutveckling. Det strategiska målet är att inrikta tätorternas tillväxt på landskapsplanens nuvarande områden för aktiv markanvändning samt på de centrala områden som ska utvecklas särskilt i fråga om attraktionsfaktorerna. Lösningen främjar en konsolidering av samhällsstrukturen, möjliggör en hållbar utveckling av trafiksystemet och förbättrar tillgängligheten till mångsidig service. God och mångsidig tillgänglighet samt miljöns kvalitet är planeringskriterier också vid utveckling av handelns centruminriktade områden utanför centrumområdena. I etapplandskapsplanen har man dessutom löst särskilda frågor gällande markanvändning och trafik samt harmoniserat trafikbeteckningar och -bestämmelser.

Planförslaget var ute på remiss under perioden 28.4–2.6.2017. Kommunernas utlåtanden var i huvudsak positiva och krävde små tekniska justeringar. Myndigheterna (bl.a. miljöministeriet och kommunikationsministeriet) uppmärksammade i sina utlåtanden bedömningen av planlösningens konsekvenser. Man bekymrade sig särskilt för vilka trafikmässiga konsekvenser lösningen för handeln har i Reso och S:t Karins. Bestämmelser i anslutning till beteckningarna samt konsekvensbedömningen har i detta avseende justerats och kompletterats. Planen var därefter framlagd till offentligt påseende under perioden 15.12.2017–26.1.2018. Efter denna period lämnades bemötanden till de inkomna anmärkningarna, och nödvändiga justeringar gjordes.

PEKKA MYLLYMÄKI: ETT VÄLFUNGERANDE TRAFIKSYSTEM SKAPAR LISVKRAFT

-Landskapets drivkraft baserar sig på växelverkan mellan Åbo stad och de mindre kommunerna. Nu är den rätta tidspunkten att ta modell från Sverige, där landskapsförvaltningen ansvarar också för trafiksystemplaneringen alltså livskraften i regionen, konstaterade ordförande för landskapsfullmäktige Pekka Myllymäki (c).

-I Egentliga Finland en timmes tågförbindelse från Helsingfors till Åbo behöver vidareförbindelser till Loimaa och Nystad, samt en trafiksystemplan som tar i beaktandet hela övriga landskapets behov, betonade Myllymäki.
Myllymäkis tal

 
Ylatunniste2 

 VÅRDREFORMENS FÖRÄNDRINGSDIREKTÖR PARPO: VIKTIGT I REFORMEN ATT KUNDEN BE-TJÄNAS BRA
Tilläggsinformation: Förändringsdirektören Antti Parpo, 040 6428 682

Förändringsdirektören för vårdreformen Antti Parpo höll en aktuell vårdöversikt vid landskapsfullmäktiges möte. Enligt honom är det mest centrala i valfrihetslagförslaget att kunden väsentligt snabbare får vård. De som er-bjuder för långsam service klarar inte konkurrensen. Däremot är begränsningarna som gäller kundsedelns om-fattning och användning otydliga. Detta kan leda till olika tolkningar i landskapen och påverka kundernas jäm-likhet i frågan. Gällande kostnaderna konstaterade Parpo att de stiger åtminstone i början av reformen. På längre sikt avgör arrangörens förmåga att leda vårdsektorn.

Parpo efterlyste förändring av attityderna både nationellt och i Egentliga Finland, och påminde att det viktigaste i reformen är att kunden får bra service överallt. Han tyckte inte heller att Egentliga Finland är så mycket efter alla andra landskap i beredningen av reformen, vilket ofta påstås. Konkretin saknas rätt långt också i andra landskap. Dessutom har det gjorts bra arbete i Egentliga Finland med att förbereda de ärenden som har varit möjliga, till exempel att främja hälsa och välmående. Nu har de mest centrala rekryteringarna till förändringsor-ganisationen gjorts, och de fortsätter den här veckan. Nästa steg är att fundera på de byggnadsklossar som behövs för att skapa modellen för vårdens servicestruktur.

LANDSKAPETS TILLSTÅND: BEFOLKNINGSTILLVÄXTEN I NYSTAD REKORDSNABB
Tilläggsuppgifter och rapportens bilder: chefen för informationstjänster Antti Vasanen, 050 410 2294, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Effekterna av den positiva strutkuromvandlingen syns tydligt i Nystadsregionen och Åboregionen. Detta visar sig främst i befolkningsutvecklingen, eftersom befolkningstillväxten förblivit kraftig i Åboregionen och invåna-rantalet dessutom vuxit snabbt i Nystadsregionen, i synnerhet i Nystad.

- Det är anmärkningsvärt, att befolkningstillväxten i Nystad ä en följd av ett inflyttningsöverskott från övriga Finland. Tusentals nya arbetsplatser har alltså i betydande grad ökat Nystads dragningskraft, konstater Egentliga Finlands förbunds chef för informationstjänster Antti Vasanen.

Det snabba inflyttningsöverskottet i Nystad visar sig dock inte ännu i bostadsbyggandet, utan största delen av landskapets nya bostäder byggs i Åboregionen. Utvecklingen av affärs- och industribyggandet, som direkt återspeglar den positiva strukturomvandlingen, gör däremot att Nystadsregionen tydligt utmärker sig bland övriga mindre regionkommuner i landskapet.

- Bostadsbyggandet ser ut att reagera med fördröjning på befolkningstillväxten i Nystadsregionen, och bostadsproduktionens långsamma start är förståeligt nog försiktig efter en lång period av befolknings-minskning, säger Vasanen.

Den positiva strukturomvandlingen verkar däremot inte differentiera sysselsättningsutvecklingen på samma sätt som befolkningsutvecklingen. Trots att den positiva strukturomvandlingen är särskilt tydlig i de två dri-vande regionkommunerna ger det allmänna positiva ekonomiska läget omfattande återverkningar på syssel-sättningsutvecklingen i hela landskapet. Exempelvis arbetskraftens rörlighet och det faktum att underleveran-törskedjorna omfattar hela landskapet gör dessutom att den positiva sysselsättningsutvecklingen fördelas jämnare över landskapet.

När man granskar den positiva strukturomvandlingens effekter är det bra att identifiera hur lång tid det tar för olika företeelser att reagera på förändringar i omgivningen. Byggande av affärslokaler förebådar exempelvis ofta produktionsökning och positiv ekonomisk utveckling, medan det därpå följande inflyttningsöverskottet med betydande fördröjning visar sig i att bostadsbyggandet tar fart.

- Arbetslöshetsutvecklingen reagerar snabbt på ekonomiska cykler, medan det i fråga om befolknings-utveckling behövs kraftiga enskilda initiativ för att få de ganska långsamma trenderna att vända. Val-met Automotives massrekryteringar är ett gott exempel på sådana initiativ, påminner Vasanen.

Uppgifterna framgår ur den tvåspråkiga översikten Landskapets tillstånd, som görs två gånger om året i Egent-liga Finlands förbund.

Egentliga Finlands aktuella statistik (på finska) hittas här: http://www.lounaistieto.fi/tietopalvelut/tilastot/


EGENTLIGA FINLANDS BUDGET FÖR 2018 HÖJER INTE KOMMUNERNAS BETALNINGSANDELAR
Tilläggsuppgifter: förvaltningsdirektör Petra Määttänen, 041 502 5246

Landskapsfullmäktige godkände Egentliga Finlands förbunds budget för år 2018 och ekonomiplan för 2018 - 2019. I nästa års budget är kommunernas betalningsandelar 3 799 900, vilket euromässigt är samma som åren 2014 - 2017. Boksluten för tidigare åren påvisar överskott, därför kan man för år 2018 göra en minusbudget (192 900 euro).

Ekonomiplanen för året 2019 baserar sig på att kommunernas betalningsandelar inte växer.

Beredningen av landskapsreformen påverkar ekonomiplanen också under kommande åren. Förbundets verk-samhet fortsätter under åren 2018 och 2019 huvudsakligen som hittills, men samtidigt skall gamla landskaps-förbundet avslutas och verksamheten flyttas över till det nya landskapet.

LANDSKAPSFULLMÄKTIGE GODKÄNDE LANDSKAPSPROGRAMMET FÖR 2018 – 2021
Tilläggsinformation Salla-Maria Lauttamäki, tel. 040 520 0761
Näringslivschef Petteri Partanen, tel. 040 776 0630
Regionutvecklingsdirektör Tarja Nuotio, tel. 040 506 3715
Planeringsdirektör Heikki Saarento, tel. 040 720 3056

Landskapsfullmäktige godkände landskapsprogrammet för åren 2018 – 2021. Detta program kommer att ha en central roll i att dra upp riktlinjer för regionutveckling och som bas för kontinuitet när de nya landskapen inleder sin verksamhet. I det uppdaterade programmet har speciell uppmärksamhet fästs vid lägesbeskrivningen av landskapet. De utmaningar som den positiva strukturomvandlingen medför besvaras med att öka utbildningen inom de tekniska branscherna, att främja arbetskraftens mobilitet samt att försäkra att det finns tillgängliga bostäder för arbetskraften. Programmet förverkligas via ett partnerskapsnätverk som består av regionens olika aktörer. Ett av de viktigaste målen är att kunna utnyttja EU-finansieringen mera effektivt än förut.

Ylatunniste2 

 NYA LANDSKAPSFULLMÄKTIGE VALDE ORDFÖRANDE OCH NY LANDSKAPSSTYRELSE
Tilläggsuppgifter: förvaltningsdirektör Petra Määttänen 041 502 5246

 

Egentliga Finlands förbunds landskapsfullmäktige möttes 18.9. för första gången och valde ordförande bland sina medlemmar. Som landskapsfullmäktiges ordförande fortsätter Pekka Myllymäki (c) från Virmo. 1.vice ordförande är Janne Sjölund (sdp), Nystad. Som andra vice ordförande fortsätter Saara-Sofia Sirén (saml) från Åbo. Tredje vice ordförande är Li Andersson (vf) från Åbo.


Landskapsfullmäktige valde också ny landskapsstyrelse. Landskapsstyrelsen under perioden som börjar år 2017 består av:

Egentlig medlem   Suppleant
SAML    
Ilkka Kanerva, Åbo, ordf.   Niko Aaltonen, Åbo
Pentti Huovinen, Åbo   Juha Rantasaari, Åbo
Juhani Nummentalo, Salo   Sanna Lundström, Salo
Tiina Perho, Loimaa   Tarja Mäki-Punto-Ristanen, Loimaa
Anne-Mari Virolainen, Lundo   Juha Vanhanen, Virmo
     
SDP    
Juuso Alatalo, Mynämäki, 1. vo   Ilkka Hamunen, Pargas
Riitta Lehtinen, Somero   Saija Karnisto-Toivonen, Salo
Marko Heinonen, Åbo   Juhana Turpeinen, Åbo
Eeva-Johanna Eloranta, Åbo   Talvikki Jori, Åbo
     
C    
Jani Kurvinen, Somero   Jaakko Halkilahti, Salo
Esko Kiviranta, Sagu   Jukka Rantala, Reso
Teija Ek-Marjamäki, Loimaa   Hanna Vuola, Letala
     
DE GRÖNA    
Janina Andersson, Åbo   Niina Ratilainen
Eija Lang, Kimitoön   Olli Välke, Åbo
Hannu Rautanen, S:t Karins   Marko Lindberg, Lundo
     
VF    
Tomi Nieminen, Pemar   Jarmo Rasi, Loimaa
Emma Lindqvist, Reso   Kaisa Vallavuori, Nådendal
     
SANNF    
Juhani Pilpola, Lundo   Lauri Heikkilä, Marttila
     
RKP    
Ulla Achrén, Åbo   Tarja Rinne, Pargas
 Ylatunniste2

FULLMÄKTIGE GODKÄNDE EN 370 000 EUROS SATSNING PÅ LANDSKAPSREFORMENS BEREDNING
Tilläggsuppgifter: juridikdirektör Nina-Mari Turpela 0400 771 914

Landskapsfullmäktige godkände en ändring i Egentliga Finlands förbunds budget för år 2017, för att satsa på vård- och landskapsreformens beredning och den temporära förvaltningens verksamhet. Egentliga Finlands förbund satsar totalt 370 000 euro på att bereda reformen. Samtidigt sköts även alla förbundets normala, lagstadgade uppgifter.

Fullmäktige ökade förbundets budgetunderskott med 250 000 euro. Underskottet är efter förändringen 446 000 euro och det täcks med överskott från tidigare budgetår. Landskapsfullmäktige gav landskapsdirektören fullmakt att göra personarrangemang och övriga avtal som rör reformens beredning.

LANDSKAPETS TILLSTÅND: UTBILDNINGSUTBUDET AVGÖR TILLGÅNGEN PÅ KOMPETENT ARBETSKRAFT
Tilläggsuppgifter: chefen för infotjänster Antti Vasanen, 050 410 2294, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

I sydvästra Finland pågår en positiv strukturomvandling. Regionens tillväxt förstärks och behovet av arbetskraft ökar märkbart under det kommande årtiondet. I landskapet behövs de närmaste åren minst 15 000 nya arbetstagare. Spe-ciellt behövs tekniskt kunnande och alldeles skriande är behovet av diplomingenjörer inom material- och maskinteknik.

Enligt den tvåspråkiga analysen Landskapets tillstånd, gjord av Egentliga Finlands förbund, bestämmer utbildningsutbudet tillgången på kompetent arbetskraft i regionen. Till exempel söker man sig betydligt mer sällan till diplomingenjörsutbildning i Egentliga Finland än i Birkaland eller Nyland. Därtill återvänder sällan de som flyttat annanstans för att studera.

– Med tiden snedvrider detta arbetskraftens kompetens. Det märks i att en betydligt mindre del av Egentliga Fin-lands arbetskraft består av diplomingenjörer, jämfört med läget i Birkaland, säger chefen för infotjänster Antti Vasanen vid Egentliga Finlands förbund.

Arbetskraftens rörlighet löser inte ensam obalansen inom kompetens, som beror på utbildningsutbudet. Människor strävar efter att undvika långa arbetsresor, därför löser pendling bara arbetskraftsbrist vid korta avstånd.

Migrationen kan svara på arbetskraftsbehov också då avstånden är längre. Bortsett från Åboregionen och Helsingfors-regionen lider de andra universitetsregionerna av flyttningsunderskott, när man bara granskar den högt utbildade ar-betskraftens flyttrörelse.

– Universitetsorterna förlorar högt utbildad arbetskraft speciellt till huvudstadsregionens arbetsmarknader, säger Vasanen.

Den positiva strukturomvandlingen syns speciellt i sysselsättningsutvecklingen. Egentliga Finlands sysselsättnings-grad har vuxit snabbt det senaste året och stigit högre än i övriga Finland. Om utvecklingen fortsätter såsom nu når Egentliga Finland sysselsättningsgränsen 72 % redan i slutet av detta år. Arbetslösheten har sjunkit klart, speciellt i Vakka-Suomi.

Denna information hittas i utredningen Landskapets tillstånd, gjord i Egentliga Finland förbund.

Rapportens bilder kan beställas via landskapsförbundets grafiska planerare (Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.).
Egentliga Finlands aktuella statistik (på finska) hittas här: http://www.lounaistieto.fi/tietopalvelut/tilastot/

di koulutus aloittaneetasuinpaikka 1vdi tylliset

LANDSKAPSFULLMÄKTIGE BEHANDLADE INITIATIV OM JÄMLIKHET OCH TRAFIKNÄT
Tilläggsuppgifter: planerare Malla Rannikko-Laine 040 721 3429, trafikplanerare Mari Sinn 045 807 8969

Landskapsfullmäktige behandlade två fullmäktigemotioner. Samlingspartiets fullmäktigegrupps motion berörde främjandet av jämlikhet mellan könen i de nya landskapen. Kvinnoorganisationernas Centralförbund och dess 59 medlemsorganisationer förutsätter att kravet om att främja jämlikhet ska nedtecknas i landskapslagen. I landskapsreformen som förverkligas i början av år 2019 är det möjligt att trygga att jämlikheten mellan könen i landskapets hela verksamhet.

Sannfinländarnas motion behandlade trafiknätets utveckling som ett led i den positiva strukturomvandlingen. Gruppen uppmanar att satsa på att elektrifiera banlinjen till Nystad och på lokaltågtrafik. Sannfinländarna efter-lyser också en grundlig utredning om trafiklederna till Åbovarvet och den tunga trafikens hållbara utveckling i en föränderlig situation.

 alatunniste