Ylatunniste2

 

ANNIKA LAPINTIE: TRYGGA DE NYA LANDSKAPENS INSYN OCH STYRANDE ROLL I VÅRDTJÄNSTER
Tilläggsuppgifter: riksdagsledamot Annika Lapintie, 050 511 3156

Riksdagsledamot Annika Lapintie konstaterade i sin aktuella översikt till landskapsfullmäktige att, trots att vårdreformen är nödvändig, hotar den att bli ett privatiserings- och bolagiseringsprojekt. Med omfattande valfrihet skapar man affärsmöjligheter för internationella vårdföretag, som delvis undviker att betala skatt. Vem bär ansvar för helheten när serviceproduktionen splittras i otaliga bolag? Landskapens uppgift blir att arrangera vården, men enligt Lapintie har landskapen svårt att i verkligheten styra den.

Man måste också i förväg se till att medborgarnas hälsoskillnader inte ökar i och med reformen.

I landskapsreformen är en central fråga: får landskapen äkta självstyre, med verkliga påverkningsmöjlig-heter? Det innebär även en fungerande finansieringsmodell, påminner Lapintie.

Regeringen bereder lagstiftning som flyttar den beslutsfattande makten från kommuner till landskap. De kommer att ha ett landskapsfullmäktige, valt i direkta val, med omfattande uppgifter och kanske även rätten att uppbära skatt.
- Borde grundlagen ändras så att den mera i detalj definierar landskapens självstyre? frågar Annika Lapintie.

Målet med reformen är enklare förvaltning, demokrati och öppenhet. Kärnan bör vara invånarnas rättigheter och påverkningsmöjligheter i sådant som rör den egna livsmiljön. Också baskommuner och medborgarorganisationer bör ges påverkningsmöjligheter för att utveckla lokal service.
- Jag tror att reformens förlorare blir kommunernas beslutsfattare och vinnare blir invånarna. De nya landskapsfullmäktige får äkta makt. Därför är det viktigt att invånarna förstår hur viktiga de första landskapsvalen i januari 2018 riktigt är.

Annika Lapinties tal i sin helhet (på finska)

 

LANDSKAPETS TILLSTÅND: TEKNOLOGI-INDUSTRIN, BYGGANDE OCH SERVICE ÄR REGIONENS VITAMINSPRUTOR
Tilläggsuppgifter: planerare Petri Pihlavisto 040 086 1453

Inom Egentliga Finlands förbund gör man två gånger årligen upp en analys om landskapets utveckling. I den nyaste översikten”Landskapets tillstånd” granskar man Egentliga Finlands arbetslöshets-, konjunktur- och befolkningsutveckling samt förändringar i näringslivsstrukturen och hur dessa påverkar arbetsplats-strukturen i regionerna.

Vändpunkt i Egentliga Finlands arbetslöshet

Egentliga Finlands arbetslöshet slutade växa i mars 2016 och konjunkturerna ser ljusare ut i många av landskapets viktiga kluster. Arbetslösheten (13 %) är fortfarande ett stort problem i landskapets stora städer, trots att arbetslösheten sjunker inom industrin och byggbranschen. Men den internationella ekonomins försvagade utsikter och den pågående strukturomvandlingen inom industrin och flera servicesektorer gör att ingen snabb lättnad i sysselsättningsläget är att vänta i år.

Egentliga Finlands befolkningstillväxt har avmattats

Egentliga Finlands befolkningstillväxt har avmattats på årsnivå. Detta sammanhänger med att nettoinvandringen har minskat i Åboregionen och den naturliga befolkningstillväxten har blivit negativ på övriga håll i Egentliga Finland. Befolkningstillväxten koncentreras allt mer till Åbotrakten, där befolkningen växte på årsnivå med över 2000. Befolkningen minskade tydligast i Saloregionen, men den minskar även i Loimaaregionen och Vakka-Suomi. Här sammanhänger befolkningsminskningen med flyttrörelser mellan kommuner.

Egentliga Finlands konjunkturer ser bättre ut

Teknologi-industrins beställningar inom fartygsbyggande och biltillverkning har stigit till en god nivå och orderboken är sällsynt lång. Omsättningen inom byggande och service växer nu betydligt snabbare än i övriga branscher. Också regionala skillnader märks; Vakka-Suomis omsättning växer i nationell toppfast medan Saloregionens sjunker snabbt. Åboregionens omsättning växer trots det svåra konjunkturläget snabbare än i jämförelseområdena.

Näringslivsstrukturen fortsätter förändras

Strukturomvandlingen har eliminerat arbetsplatser huvudsakligen ur industrin de senaste åren, men samtidigt flyttar arbetsplatser mellan branscher och föds i nya branscher. Inom många servicesektorer har stora förändringar i arbetsplatsstrukturen skett. Då tjänster utlokaliseras uppstår tillväxt, men t.ex. digitaliseringen minskar behovet av arbetskraft i många servicebranscher. Nettoökningen inom servicebranschens arbetsplatser har inte kunnat kompensera de drastiska förändringar som skett inom industrin.

http://www.varsinais-suomi.fi/sv/databank/statistik-och-prognostisering/landskapets-tillstand

 

MYLLYMÄKI VILL SE EGENTLIGA FINLAND SOM ETT SPETSLANDSKAP FÖR FÖRNYBAR ENERGI OCH SOLPANELER

Landskapsfullmäktiges ordförande Pekka Myllymäki (c) önskar att landskapsreformen medför att planläggning och byggnadslov blir smidigare.
- Markanvändnings- och byggnadslagen bör skapa förutsättningar för småskaligt byggande på gårdsplaner och att satsningar på förnybar energi, såsom solpaneler och jordvärmepumpa, kan förverkligas via anmälningsförfarande, säger Myllymäki.
- Egentliga Finlands städer, kranskommuner och landsbygd bör lyftas till toppen inom Finlands förnybara energi. Här finns ju även Nådendals sol.

Myllymäki bjöd in hela landskapsfullmäktige att bekanta sig med den egna gårdens energilösningar, baserade på solpaneler.

 alatunniste