Ylatunniste2

REKTOR KALERVO VÄÄNÄNEN: DEN TEKNISKA UBIDLNINGENS SNÄVHET EN BETYDANDE BRIST

Rektor Kalervo Väänänen talade om Åbo universitetets verksamhet i sin aktuella översikt för landskapsfullmäktige:

-Det utexamineras årligen ungefär 1700 magistrar och 170 doktorer från Åbo universitet. Universitetets breda utbud erbjuder mångsidiga möjligheter för att utbilda sig till olika akademiska yrken samt företagandet. Den egentligen enda betydande bristen i vår utbildningsprofil är den tekniska utbildningens snävhet. Universitetets forskning erbjuder vid sidan om grundforskningen ett stort antal innovationer till att vidareförädlas i företag samt företagsinkubatorn och företagsacceleratorn i Turku Science Park.

EGENTLIGA FINLANDS DRAGNINGSKRAFT PÅ REKORDNIVÅ
Tilläggsinformation samt tryckdugliga bilder: Antti Vasanen, chef för informationstjänster (050 410 2294)

Egentliga Finlands positiva ekonomiska utveckling och strukturomvandling tar sig uttryck i en snabb ökning av landskapets dragningskraft.

Landskapets befolkning växer med över 2 000 personer per år, vilket är klart mer än ett år tidigare. Den ökade befolkningstillväxten är i första hand en följd av den snabba ökningen av inflyttningsöverskottet från övriga Finland.

– Till följd av enbart nativiteten och mortaliteten skulle landskapets invånarantal ha minskat med nästan 700 personer, men inflyttningsöverskottet från övriga Finland ökade samtidigt landskapets invånarantal med nästan 2 000, vilket är den högsta siffran på 20 år, berättar Antti Vasanen, chef för informationstjänster på Egentliga Finlands förbund.

Egentliga Finlands flyttningsöverskott uppkommer i huvudsak i Åboregionen och Nystadsregionen, vilket speglar den betydelse varvet i Åbo och bilfabriken i Nystad har som drivkrafter bakom den ekonomiska tillväxten. Den kvantitativt snabbaste befolkningstillväxten finns i Åbo, vars tillväxt redan närmar sig gränsen på 2 500 nya invånare per år.

– Betydande är också det snabba uppsvinget i befolkningstillväxten i Nystadsregionen, som inte begränsas till Nystad utan får en bredare spridning i regionkommunen, påpekar Vasanen.

Avfolkningen av Saloregionen verkar däremot inte ännu ha upphört, fastän regionkommunens ekonomi håller på att återhämta sig från strukturomvandlingen inom mobiltelefonindustrin. Även Åbolands och Loimaaregionens invånarantal sjunker, men utvecklingen i dessa regioner har varit jämnare än i Saloregionen.

Uppgifterna framgår av översikten Landskapets tillstånd som utarbetats inom Egentliga Finlands förbund. Översikten publiceras två gånger om året och skapar en situationsbild av Egentliga Finlands aktuella utvecklingstrender.

Fakta
• Egentliga Finlands invånarantal vid utgången av mars: 477 567
• Förändring jämfört med föregående år: +2 122
• Åbos andel av landskapets befolkning: 40 %
• Snabbast växande kommuner: Åbo +2 231, S:t Karins +368 och Nystad +313 invånare

Översikten Landskapets tillstånd nås via följande länk:
http://www.lounaistieto.fi/wp-content/uploads/2018/05/maakunnan-tila-kevät-2018.pdf

En aktuell statistikuppföljning av utvecklingen i Egentliga Finland finns i tjänsten Lounaistieto.fi:
http://www.lounaistieto.fi/information-tjanster/tilastot/?lang=sv

 

FEMÅRIG PLANPROCESS TILL ÄNDA – FULLMÄKTIGE GODKÄNDE EGENTLIGA FINLANDS ETAPPLANDSKAPSPLAN FÖR TÄTORTERNAS MARKANVÄNDNING, SERVICE OCH TRAFIK
Tilläggsinformation: Planeringsdirektör Heikki Saarento, tfn 040 720 3056

Fem års arbete med Egentliga Finlands etapplandskapsplan för tätorternas markanvändning, service och trafik slutfördes när landskapsfullmäktige godkände planförslaget. Före godkännandet röstade landskapsfullmäktige om vänsterpartiets förändringsförslag att godkänna planen så att väg- och broförbindelsen till Uittamo och Hirvensalo tas bort från planen. Förändringsförslaget fick 8 röster. Basförslaget blev i kraft med 55 röster.

Genom landskapsplanen förverkligas visionen i den landskapsstrategi för Egentliga Finland som godkändes sommaren 2014: ”I Egentliga Finland är livskvaliteten den bästa. Ett framgångsrikt och välmående landskap byggs med samarbete och partnerskap”. Egentliga Finlands landskapsplan har utarbetats genom beredning regionkommunvis som helhetslandskapsplaner. I Egentliga Finlands etapplandskapsplan för tätorternas markanvändning, service och trafik koncentrerar man sig på tätorternas markanvändning samt frågor som rör trafik och handelns servicenät i anslutning till tätorterna.

Beredningen av etapplandskapsplanen, och arbetet med de utredningar som den bygger på, har skett i samarbete med de centrala intressentgrupperna i landskapsstrategins partnerskapsanda. Det centrala målet för planen är att utveckla landskapsplanläggningen till ett mer strategiskt verktyg än tidigare och att betona betydelsen av områdesanvändningens och trafiknätets lösningar för landskapets dragningskraft och områdesutveckling. Det strategiska målet är att inrikta tätorternas tillväxt på landskapsplanens nuvarande områden för aktiv markanvändning samt på de centrala områden som ska utvecklas särskilt i fråga om attraktionsfaktorerna. Lösningen främjar en konsolidering av samhällsstrukturen, möjliggör en hållbar utveckling av trafiksystemet och förbättrar tillgängligheten till mångsidig service. God och mångsidig tillgänglighet samt miljöns kvalitet är planeringskriterier också vid utveckling av handelns centruminriktade områden utanför centrumområdena. I etapplandskapsplanen har man dessutom löst särskilda frågor gällande markanvändning och trafik samt harmoniserat trafikbeteckningar och -bestämmelser.

Planförslaget var ute på remiss under perioden 28.4–2.6.2017. Kommunernas utlåtanden var i huvudsak positiva och krävde små tekniska justeringar. Myndigheterna (bl.a. miljöministeriet och kommunikationsministeriet) uppmärksammade i sina utlåtanden bedömningen av planlösningens konsekvenser. Man bekymrade sig särskilt för vilka trafikmässiga konsekvenser lösningen för handeln har i Reso och S:t Karins. Bestämmelser i anslutning till beteckningarna samt konsekvensbedömningen har i detta avseende justerats och kompletterats. Planen var därefter framlagd till offentligt påseende under perioden 15.12.2017–26.1.2018. Efter denna period lämnades bemötanden till de inkomna anmärkningarna, och nödvändiga justeringar gjordes.

PEKKA MYLLYMÄKI: ETT VÄLFUNGERANDE TRAFIKSYSTEM SKAPAR LISVKRAFT

-Landskapets drivkraft baserar sig på växelverkan mellan Åbo stad och de mindre kommunerna. Nu är den rätta tidspunkten att ta modell från Sverige, där landskapsförvaltningen ansvarar också för trafiksystemplaneringen alltså livskraften i regionen, konstaterade ordförande för landskapsfullmäktige Pekka Myllymäki (c).

-I Egentliga Finland en timmes tågförbindelse från Helsingfors till Åbo behöver vidareförbindelser till Loimaa och Nystad, samt en trafiksystemplan som tar i beaktandet hela övriga landskapets behov, betonade Myllymäki.
Myllymäkis tal