Ylatunniste2 
 

ÖVERSIKTEN LANDSKAPETS TILLSTÅND BELYSER UTSIKTERNA FÖR KOMMUNEKONOMIN SAMT CORONAKRISENS EFFEKTER

Utmaningarna för den kommunala ekonomin kvarstår när coronastöden upphört

Tack vare statens åtgärder för att stödja kommunernas ekonomi landade de flesta kommuners bokslut på plus år 2020. Coronastöden undanröjer dock inte kommunernas problem, utan skjuter bara upp behovet av att lösa dem.

Den tryckkalkyl över kommunal ekonomi som upprättats av FCG-Perlacon förutspår att sju kommuner i Egentliga Finland kommer att uppvisa ett underskott i år. Redan 2025 skulle hälften av landskapets kommuner uppvisa underskott. Det största underskottet hotar Åbo stad, som enligt prognosen skulle uppvisa ett underskott på över 37 miljoner år 2025.

Enligt tryckkalkylen skulle social- och hälsovårdsreformen minska kommunernas underskott avsevärt i och med att ansvaret för att finansiera social- och hälsovårdtjänster övergår till staten. Detta skulle framgå tydligast i Åbo, där räkenskapsperiodens resultat år 2025 enligt en kalkyl som inkluderar social- och hälsovårdsreformen skulle vara mer än 30 miljoner euro bättre än om reformen inte genomfördes.

– I stället för att granska enbart kommunernas social- och hälsovårdsutgifter bör man titta på helheten i regionen. Med tanke på kommunekonomins livskraft är medborgarnas helhetsbeskattning och därmed köpkraft viktiga, påminner landskapsdirektör Kari Häkämies.

FCG-Perlacons tryckkalkyl över den kommunala ekonomin bygger på kommunernas färska ekonomisiffror samt skatte- och befolkningsprognoser. Tryckkalkylen är ingen ekonomisk prognos, utan beskriver enbart trendutvecklingen i den kommunala ekonomin utan att beakta exempelvis anpassningsåtgärder som är i sikte. Två scenarier har tagits fram utgående från kalkylen: ett referensscenario och en kalkyl som inkluderar social- och hälsovårdsreformen.

Inflyttningsöverskottet från Nyland snabbar upp befolkningstillväxten i Egentliga Finland

Befolkningstillväxten i Egentliga Finland snabbades upp avsevärt under år 2020, vilket berodde på en positiv utveckling vad gäller såväl migration som födelsetal. Den tydligaste enskilda faktorn bakom den ökade befolkningstillväxten var Egentliga Finlands inflyttningsöverskott från Nyland.

– Under coronaåret skedde en helomvändning i migrationen mellan Nyland och Egentliga Finland. Egentliga Finlands utflyttningsöverskott till Nyland som år 2019 uppgick till över 500 personer, förvandlades i och med coronaåret till ett inflyttningsöverskott på 250 personer, berättar Antti Vasanen, chef för informationstjänster.

Ökningen i Åboregionen var fortsättningsvis helt klart den snabbaste i landskapet. I fråga om befolkningsutvecklingen inom Åboregionen skedde dock en tydlig förändring till förmån för kranskommunerna. I andra regioner var den mest betydande förändringen att Åbolands befolkningsförändring hamnade på plussidan. Även på andra håll i landskapet avtog avfolkningen under coronaåret.

Översikten Landskapets tillstånd publiceras två gånger om året

Översikten Landskapets tillstånd, som lades fram på Egentliga Finlands landskapsfullmäktiges möte den 14 juni, behandlar utöver teman som rör kommunekonomi och befolkning även den senaste tidens befolkningsutveckling i Egentliga Finland samt kulturmiljöns status i landskapet.

Du kan studera översikten närmare via följande länk samt i presentationsmaterialet i bilagan till meddelandet. Bilderna i översikten kan på begäran fås som vektorgrafik. Mer information om översikten fås från Antti Vasanen, chef för informationstjänster vid Egentliga Finlands förbund (050 410 2294, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.).

https://www.lounaistieto.fi/wp-content/uploads/2021/06/maakunnan-tila-kevat-2021.pdf

Aktuell statistikuppföljning om Egentliga Finland finns i tjänsten Lounaistieto: www.lounaistieto.fi/tilastot/.

LANDSKAPSFULLMÄKTIGE GODKÄNDE ETAPPLANDSKAPSPLANEN FÖR NATURVÄRDEN OCH RESURSER EFTER EN OMRÖSTNING GÄLLANDE SKOGSBETECKNINGEN

Tilläggsinformation: planeringsdirektör Heikki Saarento, tel. 040 720 3056, specialplanerare Aleksis Klap, tel. 040 721 3137

Landskapsfullmäktige godkände Egentliga Finlands etapplandskapsplan för naturvärden och ‑resurser efter en omröstning.

Centerns förändringsförslag:

Vi slopar den föreslagna planbeteckningen i etapplandskapsplanen ”Omfattande, betydande och enhetlig skogsdominerad zon” på grund av dess oklara rättsverkningar. Beteckningen kränker, om den verkställs, markägarens grundlagsenliga rättigheter genom att utan ersättning begränsa användningen av beteckningens områdesobjekt för byggande och skogsvård.

Förändrinsgförslaget fick 42 NEJ -röster och godkändes med 56 JA -röster.

I etapplandskapsplanen behandlas användningarna av de viktiga naturresurserna och deras potential med hänsyn till de bio- och circulärekonimiska faktorer som är relevanta för landskapet samt samordningen av dem med såväl naturvärden som med utvecklingsbehov avseende rekreation och turism. Genom etapplandskapsplanen justeras och kompletteras den gällande helhetslandskapsplanen. Med hjälp av justeringar eftersträvar man även att göra landskapsplanen mer strategisk än tidigare, vad gäller innehåll och synvinkel.

Arbetet med att upprätta Egentliga Finlands etapplandskapsplan för naturvärden och ‑resurser påbörjades i december 2015.

Det digitala kartmaterialet till etapplandskapsplanen kan ses i karttjänsten: https://vsl.maps.arcgis.com/apps/MapSeries/index.html?appid=3e13ce40934f4dd793262f9e3f0501c5

Mer information om beredningen av planen samt genomförda utredningar:
https://www.varsinais-suomi.fi/fi/tehtaevaet-ja-toiminta/suunnittelu-ja-kaavoitus/maakuntakaava/luonnonarvojen-ja-varojen-vaihemaakuntakaava

EGENTLIGA FINLAND FÖRBEREDER LANSERING AV EN URSPRUNGS- OCH KVALITETSMÄRKNING FÖR LIVSMEDEL FRÅN LANDSKAPET

Tilläggsinformation: skärgårds- och landsbygdsombudsman Sami heinonen, tel. 0400 413 704                     

Egentliga Finlands förbund inleder förberedelser för lansering av en ursprungs- och kvalitetsmärkning för livsmedel från landskapet. Målet är att slutföra arbetet senast vid utgången av år 2021. Saken diskuterades under en workshop som sammankallats av förbundet, med deltagande av företrädare från bl.a. Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter (MTK), Brahea, Visit Turku och nätverket av regionens hantverksföretagare.

D.O. är ett märke för ansvarsfullt producerade livsmedel, råvaror eller produkter och inbegriper även en tanke om att produkterna är högklassiga, etiska och ekologiska och har en koppling till regionens kulturarv. Märket används allmänt i Centraleuropa. I Finland har landskapet Södra Savolax framgångsrikt börjat använda sitt eget märke D.O. Saimaa.

En sådan ursprungs- och kvalitetsmärkning för livsmedel skulle i hög grad kunna stödja småskalig jordbruks- och förplägnadsverksamhet avseende såväl produktion och förädling som restaurangverksamhet. Under workshopen föreslogs att D.O.-märket även skulle omfatta småskaligt hantverksföretagande, eftersom dessa aktörer också i många fall har stark koppling till utvecklingen av turismen i vår region. Ursprungs- och kvalitetsmärkningen ansågs också i övrigt ha stor potential för utvecklingen av turismen i vårt landskap, både nationellt och internationellt. Märkningen skulle också kunna bidra till att främja livsmedelsexport.

Den workshop som diskuterat Egentliga Finlands ursprungs- och kvalitetsmärkning föreslog att processen för att skapa kvalitetsmärkningen borde få en fortsättning och att landskapsförbundet skulle vara väl lämpat att föra ärendet framåt. För att arbetet med ursprungs- och kvalitetsmärkning ska få bred täckning i landskapet är det viktigt att engagera alla centrala aktörer. Det är också viktigt att fästa stor uppmärksamhet vid kvalitetsmärkets namn, så att det kan användas jämlikt i olika delar av landskapet.