Ylatunniste2

 

Nativiteten ökar i Egentliga Finland

De naturliga befolkningsförändringarna har ökat klart i Egentliga Finland under de första månaderna av år 2021. Den naturliga befolkningsförändringen, dvs. skillnaden mellan nativiteten och dödligheten, sjönk i landskapet under hela 2010-talet. Samma utveckling fortsatte år 2020, för med undantag för juli månad stannade talen för varje månad under medeltalet för 2010-talet, och den naturliga befolkningsförändringen var under några månader lägre än en enda gång på tio år.

Den naturliga befolkningsförändringen svängde dock om i en tillväxt i början av innevarande år. I mars månad 2021 fanns det redan en aning flera födda än avlidna, medan det ett år tidigare fanns nästan ett hundra färre födda än avlidna. Förändringen beror framför allt på den ökade nativiteten, för i antalet döda har det inte skett betydande förändringar under coronaåret. I början av detta år har i själva verket 150 flera barn blivit födda än under föregående år under samma tid.

För mer information: datatjänstchef Antti Vasanen, tfn 050 410 2294

 1

 

Totalreformen av markanvändnings- och bygglagen framskrider

Den nuvarande markanvändnings- och bygglagen trädde i kraft 1.1.2000. Talrika ändringar har blivit gjorda i lagen under den tid den varit i kraft, och sådana görs det alltjämt. Ändrade, tillfogade eller upphävda paragrafer finns det hela två tredjedelar av lagens drygt 300 paragrafer. Otaliga utredningar har det gjorts om hur lagen fungerar och tillämpas.

Miljöministeriet inledde den parlamentariska beredningen av en totalreform av markanvändnings- och byggla-gen i enlighet med Juha Sipiläs regeringsprogram på våren 2018. Det ursprungliga målet för reformen var att förenkla planeringssystemet för områdesanvändningen, att utveckla styrningen av byggandet, att stödja med-borgarnas möjligheter att påverka planeringen och beslutsfattandet om den egna livsmiljön samt att säkerställa att lagtexten är redig och konsekvent.

För beredningen av totalreformen tillsattes en arbetsgrupp, en parlamentarisk uppföljningsgrupp och ett forum för intressentgrupperna. Under arbetsgruppen sorterar och verkar dessutom sex beredningssektioner. Repre-sentanten för landskapens förbund i den beredande arbetsgruppen är landskapsdirektören för Tavastlands för-bund Anna-Mari Ahonen. Planeringsdirektörerna för Södra Österbottens och Norra Savolax representerar för-bunden i beredningssektionerna.

Beredningen av reformen har framskridit långsammare än planerat med de preciseringar som inskrivits i Antti Rinnes / Sanna Marins regeringsprogram. Om formuleringarna av paragraferna och deras motiveringar förs det alltjämt diskussion. Utkastet till regeringens proposition till en ny planläggnings- och bygglag är, som det nu ser ut, på kommande för utlåtanden tidigast på sommaren, eventuellt först på hösten.

De centrala frågorna ur landskapsförbundens synpunkt är

• landskapsplanens mer avgränsade roll i plansystemet,
• landskapsplanens förhållande till de stora stadsregionernas obligatoriska, men mera utan rättsverkan till stadsregionplanen samt
• den oklara rättsverkan för landskapsplanens olika innehåll.

Enligt lagutkastet kvarstår planläggningssystemet alltjämt med tre nivåer (landskaps-, general- och detaljplan). I lagen definieras vilka saker som ska behandlas i landskapsplanen, men mera strategiskt och tydligare inriktat än nuförtiden endast ifråga om riks- och landskapsfrågor. I dag är landskapsplanen i sin helhet en anvisning för den övriga planeringen och för myndighetsverksamheten, särskilt för kommunens planläggning, i fortsättningen endast för landskapets områdesstruktur, för trafiksystemet/trafiknätet på riks- och landskapsnivå samt för landskapets principer för utvecklingen av grönbyggandet.

I detta skede av beredningen är det ännu oklart, vilka delar som ska räknas till områdesstrukturen som har rättsverkan. I lagutkastet har den nya rollen för landskapsplanen motiverats genom att spjälka upp områdes- och samhällsstrukturens element på plannivå genom att glömma bort, att även i den strategiska landskaps-planläggningen är de samhällsstrukturella egenskaperna hos områdesstrukturens element centrala med avse-ende på planläggningens mål. Stora detaljhandelsenheter skulle inte heller längre definieras som områden för städernas och kommunernas centrumfunktioner.

Enligt lagutkastet motsvarar stadsregionplanen den strukturmodell som utarbetats för Åbo stadsregion och det planeringssamarbete som redan länge utförts inom området, där förbundet har en central roll. I själva verket är det överraskande att det i motiveringarna till lagutkastet framhävs endast samarbetet mellan kommunerna och statens myndigheter, men planens förhållande till landskapsplanläggningen lämnas öppen. I Egentliga Finland ha strukturmodellen för Åbo stadsregion tillsammans med det regionala trafiksystemarbetet fungerat även som en central basutredning för landskapsplanen.

Landskapsdirektörerna och Kommunförbundet tillställde i februari ministeriet ett gemensamt ställningstagande till att utvidga begreppet områdesstruktur till att täcka områdena för energiproduktion, områdena för produkt-ionsverksamhet utanför tätorterna, områdena för användning av naturtillgångar (gruvverksamhet, skogshus-hållning, renskötsel) samt försvarsmaktens behov, till de delar dessa är av riksomfattande betydelse. Efter ställningstagandet har paragrafutkasten i någon mån reviderats.

Som bäst pågår en enkät, vid vilken man utreder nuläget för de största stadsregionernas planeringssamarbete samt konsekvenserna för kommunsektorn av den stadsregionplan som föreslagits i den kommande totalrefor-men av markanvändnings- och bygglagen. Förfrågan har sänts ut till de sakkunniga som deltar i planerings-samarbetet för stadsregionerna för kommunerna i de sju största stadsregionerna i Finland, samkommunerna och landskapsförbunden för de aktuella områdenas landskap. Ett webbinarium kring ämnet är det också 26.4.2021.
https://mrluudistus.fi

För mer information: planeringsdirektör Heikki Saarento, tfn 040 720 3056

Verkställigheten av Trafik 12 -planen inleds

Statsrådet har godkänt den riksomfattande trafiksystemplanen (Liikenne 12/Trafik 12) för åren 2021-2032 och förelade den för riksdagen som en rapport 15.4.2021. Målet för planen är att öka långsiktigheten i utvecklandet av trafiksystemet i hela Finland. Planen utarbetades nu för första gången. Planen har beretts i växelverkan med intressentgrupperna och dess beredning har styrts av en parlamentarisk styrningsgrupp.

Planen har utarbetats för 12 år och den uppdateras per regeringsperiod, dvs. med fyra års mellanrum. I den finns alla trafikformer med, person- och godstrafik, trafiknät och -service. I planen ingår ett handlingsprogram och statens finansieringsprogram. Beredningen grundar sig på lagen om trafiksystem och landsvägar.

I finansieringen av trafikleder överflyttas tyngdpunkten mera än nuförtiden till järnvägarna. Vägnätets andel av underhållet av bastrafiklederna kvarstår dock större än för bannätet, och reparationsskulden minskas på hela trafikledsnätet, även på det lägre vägnätet. Den första riksomfattande trafiksystemplanen har utarbetats i enlighet med planen för ekonomin för åren 2021-2024 och budgetbesluten med hänsyn till åren 2021-2024. I planen för åren 2025-2025 föreslår man tillägg för finansieringen av trafiksystemet. Kostnaderna som föreslagits i planen är uppskattningar och hur de genomförs beror på de kommande budgetbesluten.

Planen är nu under behandling av riksdagen. Trafikledsverket (Väylävirasto) gör på grundval av den riksomfattande trafikledsplanen och den strategiska lägesbilden för trafiknätet upp ett investeringsprogram som gäller för statens trafikledsnät för de följande 6-8 åren. Investeringsprogrammet ska utarbetas år 2021 för första gången och det ska utnyttjas vid beredningen av budgetförslagen. Investeringsprogrammet färdigställs i augusti 2021.

För mer information: intressebevakningsdirektör Janne Virtanen, tfn 040 583 6950

Skärgårdshavet blir inte bättre med de nuvarande åtgärderna

Hos miljöministeriets förvaltningssektor pågår utarbetandet av handlingsprogrammen för vatten- och havsvården 2022–2027. De planer som utarbetats finns för hörande fram till 14.5.2021. Målet med åtgärdsprogrammen är att förbättra vattnens och havsmiljöns tillstånd. Eftersom en god status för vattnen inte har uppnåtts före det föregående målåret 2020, utsätts en ny tidsgräns till år 2027.

Med de åtgärder som inskrivits i handlingsplanerna för vatten- och havsvården kan målet vara möjligt att uppnå i teorin, men svårt i praktiken. Åtgärderna vidtas bland annat genom olika slag av stöd- och ersättningssystem. Åtgärdernas effektivitet försvagas av att de är obetydligt förpliktande och deras bristande inriktning. Till exempel för det nuvarande miljöersättningssystemet för lantbruket det möjligt med åtgärder på platser som är utan effekt med avseende på vattenvården.

Av Skärgårdshavets näringsämnen kommer 70–80 % alltjämt från lantbruket, på grund av vilket åtgärder som ska vidtas särskilt för lantbruket har effekt. Jord- och skogsbruksministeriet bereder som bäst den nya programperioden för Europas gemensamma lantbrukspolitik (CAP27). På EU-nivå har beslut fattats om att förstärka miljöbindningen för lantbruksstöden och att styra 40 % av finansieringens totalbelopp för miljö- och klimatåtgärder. Hur beslutet syns i Skärgårdshavets tillstånd beror av hur Finland verkställer det. I det utkast till plan som publicerats av ministeriet görs det dock inte någon regional differentiering och allokering. Den slutliga planen om den nationella verkställigheten färdigställs under våren och sänds på remiss sommaren 2021.

Skärgårdshavet är det havsområde som är i det sämsta skicket vid Finlands kust, och på grund härav måste inriktningen av olika slag av åtgärder förstärkas på riksomfattande och regional nivå. Kommissionen för skyddet av Östersjön, HELCOM har definierat avrinningen av näringsämnen i Skärgårdshavet från lantbruket som en av de värsta eutrofierarna av Östersjön. Skärgårdshavet är Finlands enda återstående så kallade Östersjöns hot spot -objekt. Miljöminister Krista Mikkonen har utfäst sig till att utreda en minskning av Skärgårdshavets belastning och att bli avfört från HELCOM :s lista. En vägkarta är under beredning för en betydande minskning av näringsbelastningen före sommaren 2022.

För mer information: specialplanerare Malla Rannikko-Laine, tfn 040 7213 429, specialplanerare Timo Juvonen, tfn 040 8295 543

 

 Ylatunniste2
 

BEREDNINGEN AV EGENTLIGA FINLANDS LANDSKAPSSTRATEGI 2040+ FRAMSKRIDER TILL ÅTGÄRDSSKEDET

Visionsetappen för Egentliga Finlands landskapsstrategi 2040+ håller på att bli färdigställd. Som bäst går man igenom responsen som lämnats på utkasten och som erhållits både från landskapsstyrelsen, landskapsfullmäktige och även deltagarna i arbetsgrupperna. För arbetsgrupperna har det under vintern ordnats sammanlagt 10 möten och workshoppar, i vilka över 100 sakkunniga har deltagit.

Arbetet fortsätter härnäst i fyra åtgärdsarbetsgrupper, där blickarna flyttas över på perioden för landskapsprogrammet 2022–2025. Arbetet grundar sig på resultaten av lägesbilden och visionsskedet, och målet för det är att definiera åtgärderna som ska vidtas under den kommande fyraårsperioden, för att visionerna ska uppnås. Åtgärderna granskas också via tyngdpunkterna för Egentliga Finlands smarta specialisering.

Anmälan till åtgärdsarbetsgruppen är nu ledigförklarad. Man hoppas på ett omfattande deltagande i arbetsgrupperna samt en mångsidig sakkunskap och syn på temana. Arbetsgrupperna arbetar både i workshop och på ett elektroniskt underlag. Arbetsgrupperna är:

1. Som en del av miljön 7 .4. kl. 14–16
    a. ordförande överdirektör Olli Madekivi, NTM-centralen i Egentliga Finland
2. Alla med, 15.4. kl. 10–12
    a. ordförande verksamhetsledare Kalle-Pekka Mannila, FRK Egentliga Finlands distrikt
3. Nytt i görningen, 8.4. klo 13–15
    a. ordförande Åbo stadsstyrelseordförande Sini Ruohonen
4. De starka näringarna, 12.4. kl. 13–15
    a. ordförande verkställande direktör Kaisa Leiwo, Åbo handelskammare

Mer information om arbetsgrupperna samt om etapperna för beredningen av landskapsstrategin och mellanresultaten finns via webbplatsen Kumppanuusfoorumi. https://kumppanuusfoorumi.fi/maakuntastrategia/uusi-maakuntastrategia-2040/

För mer information: specialplanerare Salla-Maria Lauttamäki, tfn 040 520 0761

Utvecklingen för arbetslösheten tills vidare stabil

I Egentliga Finland fanns det i mitten av mars cirka 26 000 arbetslösa arbetssökande, av vilka en femtedel var permitterade. Antalet arbetslösa och permitterade har klart ökats från tiden som föregick coronakrisen. Efter den betydliga tillväxttoppen på våren 2020 gick ändå antalet arbetslösa arbetssökande snabbt ned och det har stabiliserat sig till en högre nivå på drygt fem tusen arbetslösa arbetssökande. Största delen av ökningen förklaras alltjämt genom permitteringarna, för endast få permitteringar har förbytts i arbetslöshet.

Det ökade antalet arbetslösa och permitterade har i Egentliga Finland betytt en höjning av utvecklingstrenden för arbetslöshetsnivån från ett tal på under 9 % vid mitten av år 2019 till en nivå på cirka 13 %. Fastän det i antalet arbetslösa och speciellt permitterade under föregående år har funnits mera fluktuationer än de normala säsongvariationerna, har trenden för arbetslöshetsgraden hållit sig rätt stabil efter den första coronavåren. Trots den ökade arbetslösheten har arbetslöshetsgraden i Egentliga Finland hållit sig på en lägre nivå än för hela landet.

Riktningen för utvecklingen av arbetslösheten på våren 2021 är ännu en gåta. Å ena sidan väcker den förutspådda accelererande takten för vaccinationerna och vinterns avslutade influensaperiod ett hopp om något bättre, å andra sidan bekymrar konsekvenserna av de skärpta rörlighetsbegränsningarna i synnerhet vad det innebär för verksamhetsmöjligheterna för de företag som är belägna i Åbo. Med hänsyn till sysselsättningsutvecklingen är det på grund härav önskvärt att de eventuella rörlighetsbegränsningarna blir så korta som möjligt, för att företagen ska klara sig från begränsningarna utan större uppsägningar.

För mer information: datatjänstchef Antti Vasanen, tfn 050 410 2294

 1

2

 

Projektet Tre Skärgårdar – Kolme saaristoa förstärker det gränsöverskridande samarbetet

Det tvååriga projektet Tre Skärgårdar – Kolme saaristoa, som leds av Havs- och vattenmyndigheten, och som också svarar för Sveriges planering av havsområdena, avslutades mot slutet av år 2020De andra partnerna i projektet var Stockholmsregionen samt Länsstyrelsen Stockholm. Ålands landskapsregering, Egentliga Finlands förbund och miljöministeriet deltog i projektets styrningsgrupp med mandatet för koordineringsgruppen för havsområdesplaneringen.

Inom projektet undersöktes medlen för det gränsöverskridande samarbetet för att främja de tre dimensionerna för en hållbar utveckling, EU:s Östersjöstrategi samt de regionala strategierna ur aspekten för havsmiljöns tillstånd och maritima teman. Inom projektet identifierades områdets särdrag samt de gemensamma utmaningar som hänför sig till tillståndet för de tre skärgårdarnas havsmiljö och den traditionella skärgårdskulturen. Samtidigt identifierades också nya möjligheter som stigit fram i processerna för havsområdesplaneringen, vilka förutsätter ett gränsöverskridande samarbete och möjligheter som bygger på det (t.ex. havsvindkraften).

Projektet avslutades med ett slutseminarium på webben i september 2020. De material, förslag och rapporter som tagits fram inom projektet finns på webbplatsen www.treskargardar.com

Under ledning av företrädaren för projektets huvudpartner och ordföranden för styrningsgruppen Jakob Granit utarbetades en framställning om att fortsätta och befästa samarbetet utifrån den koalition som bildats i projektet samt rekommendationer till teman för att behandlas och främjas:

• Det gränsöverskridande samarbetet och en politiska förankring av det på de olika förvaltningarnas nivå
• Utvecklandet av en ekosystembaserad hantering som anpassats till de tre skärgårdarna genom att utnyttja digitaliseringen
• Planering och växelverkan av en gemensam strategi

För mer information: planeringsdirektör Heikki Saarento, tfn 040 720 3056

Regionkommunrekommendationer för en klimatvänlig rörlighet

För de fem regionkommunerna i Egentliga Finland har sammanställts åtgärdsrekommendationer för att stödja det regionala och regionkommunvisa arbetet för kolsnål rörlighet samt för att komma med konkreta exempel för planeringen av åtgärderna. Rekommendationerna har gjorts upp utifrån diskussioner med regionkommunerna med beaktande av varje enskild regionkommuns särdrag och behov, och de stöder verkställigheten av Egentliga Finlands trafiksystemplan och klimatkarta.

Målen för att minska utsläppen för att färdas förutsätter omfattande förändringar i hur vi färdas i vår vardag. Det finns många alternativ, och för behoven av de olika områdena, kommunerna och kommuninvånarna passar lösningar av olika slag. Utöver kolsnålhet strävar de nya lösningarna till att göra att kommuninvånarnas vardag löper, att förbättra kommunens servicenivå, att främja vardagsmotion och att beakta de olika folkgruppernas behov.

De åtgärder som tagits upp j sammanställningarna samt en brokig mångfald av olika andra åtgärder har sammanställts på Valonias webbplats i Ilmastoystävällisen liikkumisen ratkaisupaletti. Med finns konkreta testade exempelåtgärder, genom vilka minskade utsläpp kan uppnås och som gör vanorna för att färdas mångsidigare, liksom tjänsterna i kommunerna samt företagen.

För mer information: Projektsakkunnig Anna von Zweygbergk, tfn 040 182 1117

 

Nationellt samarbetsorgan för batteribranschen för att främja verkställigheten för batteristrategin

Ett nationellt samarbetsorgan för batteribranschen främjar verkställigheten av den batteristrategi som publicerades 26.1.2021. Målet för den finländska batteribranschen är att vara en föregångare i Europa och internationellt år 2025 samt att producera kompetens, innovationer, en hållbar ekonomiskt tillväxt, välfärd och arbetsplatser i Finland.

Den centrala uppgiften för samarbetsorganet är att utveckla det nationella samarbetet inom batteribranschen samt att främja verkställigheten av batteristrategin. Samarbetsorganet har en omfattande representation av myndigheter, universitet och aktörer inom batteribranschen. Ordförande för samarbetsorganet är understatssekreterare Petri Peltonen från arbets- och näringsministeriet. Landskapens förbund representeras i samarbetsorganet av landskapsdirektör Kari Häkämies.

Näringsminister Mika Lintilä har tillsatt Det nationella samarbetsorganet för batteribranschen för mandatperioden 24.3.2021–31.12.2022, och det koncentrerar sig särskilt på följande uppgiftshelheter:


1. Deltar i att definiera de nationella ställningstagandena i de centrala frågorna för batteribranschens utveckling.
2. Ser till att utvecklandet av batterivärdekedjan beaktas inom innovations- och näringspolitiken för hela värdekedjan.
3. Ökar debatten och den gemensamma förståelsen för att det bildas en konkurrenskraftig, hållbar och välfärdsskapande batteribransch i Finland.
4. Förstärker samarbetet, växelverkan och informationsgången mellan batterivärdekedjans aktörer.
5. Utarbetar en uppskattning av de resurser, tidtabeller och ansvarstagande som batteristrategin kräver.
6. Påskyndar verkställigheten av de centrala åtgärder som noterats i batteristrategin med hänsyn till målen i samarbete med de andra aktörerna.
7. Identifierar de centrala hindren för batteribranschens tillväxt och utveckling och utarbetar planerna för att lösa dessa.
8. Rapporterar om framstegen till näringsministeriet två gånger per år.

Ylatunniste2 
 

Den parlamentariska arbetsgruppen för inte fram multiprofessionella landskap

Regionförvaltningens och de multiprofessionella landskapens parlamentariska utredning har färdigställts. Arbetsgruppen föreslår, att kommunernas nuvarande miljöhälsovårdsuppgifter överförs till de välfärdsområden som ska bildas vid vårdreformen från och med 1.1.2026. Arbetsgruppen föreslår inte att vare sig uppgifterna för landskapets förbund eller statens regionförvaltning ska överföras. Enligt utredningen ska statsrådet överväga en fortsatt granskning av en utvidgning av välfärdsområdena till de uppgifter som nuförtiden sköts av landskapets förbund och eventuellt till de betydande uppgifter som med hänsyn till utvecklingen av andra sektorer då verksamhetsmiljön förändras och välfärdsområdets verksamhet etableras.

I utredningen identifierades tre framtida scenarion. I välfärdsområdeskenariot skulle, utöver uppgifterna för social- och hälsovården och räddningsväsendet, till de självstyrande områdena överflyttas kommunernas miljöhälsovård. I vård- och regionutvecklingslandskapskenariot skulle, förutom de ovan nämnda  överflyttas landskapsförbundens lagstadgade uppgifter och den regionala intressebevakningen samt uppgifterna att ordna statens offentliga persontrafik. I det multiprofessionella landskapsskenariot skulle som mest omfattande överflyttas alla de uppgifter som var med i granskningen, utöver de föregående, dessutom omfattande uppgifter för  för statens regionförvaltning.

Statsrådet tillsatte utredningsarbetet för regionförvaltningen och de multiprofessionella landskapen och för den en styrgrupp 11.6.2020. Utredningsarbetets mandatperiod varade till årets slut. Avsikten har varit att enligt regeringsprogrammet utreda vilka uppgifter som från kommunerna, samkommunerna och staten kunde överföras till de självstyrda områden som ska bildas vid vårdreformen. Det slutgiltiga beslutet i ärendet fattas av landets regering. Ordförande för den parlamentariska styrgruppen har varit riksdagsledamot Aki Lindén (sdp). Medlemmarna i Centerns riksdagsgrupp reserverade sig mot utredningen, enligt vilket Centern understöder ett omfattande regionutvecklingslandskap.

För mer information: Landskapsdirektör Kari Häkämies, tfn 044 201 3204

 

Coronakrisen drabbade värst omsättningen för Åboregionens företag

Coronakrisen har i Egentliga Finland värst slagit till mot företagen i Åboregionen och Åboland, samtidigt som omsättningen i Vakka-Suomi  har varit stadd i en rask tillväxt. Bäst under pandemin har handeln och ICT-branschen klarat sig. Turismen och de övriga tjänsterna hör till dem som lidit mest.

Coronkrisen har i Egentliga Finland värst drabbat Åboregionens företag. Under det fjärde kvartalet år 2020 sjönk företagens omsättning i Åboregionen med 6,9 % från året innan, medan den i hela landskapet sjönk med 4,8 %. Även i Åboland sjönk företagens omsättning klart, men i Loimaa- och Saloregionerna förblev omsättningen oförändrad och i Vakka-Suomi ökade företagens omsättning med över 7 %.

Handelssektorn var bland de branscher, som man följer upp, den enda som lyckades öka omsättningen för juli-september förra året. Ökningen för handelns omsättning förefaller till och med ha blivit en aning snabbare under pandemin, vilket torde förklaras av minuthandelns ökade efterfrågan. Även  för ICT-branschen är omsättningen i en stark tillväxt, men den mycket låga omsättningsbokföringen som inföll i juli, sänkte hela kvartalet till ett minus.

Klarast har coronakrisen värst beskattat utvecklingen för omsättningen på de områden som hänför sig till turismen, vilkas omsättning i juli-september var 18 % lägre än föregående år. Också på de övriga serviceområdena och inom byggverksamheten har omsättningen sjunkit avsevärt. Inom industrin är bilden tvetydig. Inom industrin i sin helhet gick omsättningen ned under det tredje kvartalet till och med snabbare än för servicesektorerna, men inom den tillverkande teknologiindustrin var omsättningens nedgång endast på en genomsnittlig nivå.

Hos Egentliga Finlands förbund följer man upp företagens konjunkturutveckling två gånger per år. Uppföljningen baserar sig på de konjunkturuppgifter som via arbets- och näringsministeriet ska erhållas för huvudsektorernas konjunkturuppgifter samt de kompletterande uppgifterna om den tillverkande teknologiindustrin,  affärslivets tjänster samt turism- och ICT-branscherna, vilka inhämtas av Egentliga Finlands förbund. Nästa lägesöversikt görs i augusti 2021, och då granskas utvecklingen för företagens omsättning ända fram till våren 2021.

För mer information: datatjänstchef Antti Vasanen, tfn 050 410 2294

1

2

 

3

 

4

 

5

 

Coronaåret med en ökning för Åbos kranskommuner

Invånarantalet för Egentliga Finlands kommuner ökade år 2020 mest i Åbo stad. Befolkningstillväxten för Åbo blev en aning långsammare, för år 2019 ökade invånarantalet för Åbo med ungefär ett hundra personer jämfört med år 2020. Däremot ökade coronaåret befolkningstillväxten klart i grannkommunerna till Åbo. Speciellt ökade befolkningen i S:t Karins med fart, och befolkningen i S:t Karins ökade i själva verket som den 10:e snabbaste i hela landet. Även i Reso hoppade befolkningsantalet klart uppåt, för ännu år 2019 befann sig befolkningsförändringen ännu på ett minus. Mest minskande befolkningen i Salo, där befolkningsminskningen dock nästan halverades från år 2019.

Vid en granskning landskapsvis har det inte skett stora förändringar i befolkningens förändring. Befolkningsökningen i Egentliga Finland var den tredje snabbaste i landet, och både för Egentliga Finland och Birkaland blev befolkningsökningen snabbare under coronaåret. Däremot blev befolkningsökningen för Nyland klart långsammare. Förändringarna hos befolkningsökningen för Nyland beror framför allt på en betydande nedgång i befolkningstillväxten för de stora städerna i huvudstadsregionen. Upp på listan över de kommuner som snabbast tillväxt i Egentliga Finland kom, förutom Åbo, S:t Karins och Reso.

För mer information: datatjänstchef Antti Vasanen, tfn 050 410 2294

 6

 

7

 

Fördelningen av ReactEU -medel och deras innehåll

Arbets- och näringsministeriet har 21.12.2020 begärt att landskapen ska utarbeta/uppdatera landskapsprogrammets verkställighetsplan (TOPSU) och den därmed förknippade finansieringsplanen för strukturfondsprogrammet ”Hållbar utveckling och arbete 2014-2020” för åren 2021-2022. Den centrala grunden för uppdateringen av TOPSU är den, att genom coronakrisen kommer den tilläggsfinansiering som via EU kommer för områdena (ReactEU) i det nuvarande strukturfondsprogrammet, till fördelning via de nuvarande strukturfondsinstrumenten. Verkställighetsplanen godkänns av landskapet samarbetsgrupp MYR vid dess möte 1.3.20201.

ReactEU -finansieringen utgör en del av det omfattande stimulerings- och stödpaket som genom coronaepidemin konstruerats och med det strävar man uttryckligen efter snabba åtgärder, som allokerats till de närmaste åren för att avvärja en recession. Med  ReactEU -medlen stöds områdena för att reparera skador som vållats av coronakrisen. Med finansieringen läggs en grund även för en återhämtning som stöder en grön, digital och återhämtningsförmögen för ekonomi.

I ReactEU -finansieribng styrs till Finland totalt c. 255 milj. euro vilken innehåller även statens nationella motfinansiering. Finansiering är enligt FIM fördelad på så sätt, att verkningarna av coronan har beaktats genom olika indikatorer. Vid fördelningen har som kriterier brukats regionekonomins grundläggande parametrar, coronaresiliens samt verkningarna av coronan för området. I följande tabell har finansieringens fördelning beskrivits per fond och per landskap.

Enligt HIM:s brev  allokeras till Egentliga Finland i ReactEU -medel  c. 14,5 milj. €, vilka fördelas mellan Europeiska regionutvecklingsfonden (ERUF) och Europeiska socialfonden (ESF) i förhållandet 70 % / 30 %. I ERUF -medel ska det till landskapet komma i AKR -medel c. 5,8 milj. € och i ESR -medel c. 2,5 milj. € och i statens motfinansiering 6,2 M€. Förhandlingarna särskilt om fördelningen av ERUF -finansieringen mellan Egentliga Finlands förbund och NTM -centralen i Egentliga Finland pågår. ESF-finansieringen hänför sig i sin helhet till NTM -centralen.

Största delen av finansieringen fördelas under våren 2021 genom ett normalt ansökningsförfarande till företag och andra aktörer enligt en skäligen snabb tidtabell. De projekt som stöds med finansieringen ska avslutas före 31.8.2023..

För mer information: regionutvecklingsdirektör Tarja Nuotio, tfn 040 5063715

 

Vinkeltalen 2021 per landskap (landskapens förbund och NTM-centralerna)

ERUF-vinkeltal 2021 (70 %)

ESF-vinkeltal 2021 (30 %)

Staten totalt
2021

TOTALT

TOTALT

102,142

43,776

109,439

255,357

Norra Österbotten

11,757

5,039

12,597

29,393

Kajanaland

3,099

1,328

3,320

7,747

Mellersta Österbotten

2,133

0,914

2,285

5,332

Lappland

7,455

3,195

7,988

18,638

Norra Österbotten totalt

24,444

10,476

26,190

61,110

Södra Savolax

6,191

2,653

6,633

15,477

Norra Karelen

6,619

2,837

7,092

16,548

Norra Savolax

8,656

3,710

9,275

21,641

Östra Finland totalt

21,466

9,200

23,000

53,666

Mellersta Finland

5,371

2,302

5,755

13,428

Södra Österbotten

3,481

1,492

3,730

8,703

Birkaland

6,751

2,893

7,233

16,877

Österbotten

2,408

1,032

2,580

6,020

Satakunta

3,835

1,644

4,109

9,588

Västra Finland totalt

21,846

9,363

23,407

54,616

Päinne-Tavastland

3,757

1,610

4,025

9,392

Egentliga Tavastland

2,527

1,083

2,708

6,318

Södra Karelen

2,398

1,028

2,570

5,996

Kymmenedalen

2,947

1,263

3,158

7,368

Nyland

16,971

7,273

18,183

42,427

Egentliga Finland

5,786

2,480

6,200

14,466

Södra Finland totalt

34,386

14,737

36,842

85,965

 

 Egentliga Finlands vägkarta för att utveckla turistnäringen håller på att bli färdig

Egentliga Finlands vägkarta för att utveckla turistnäringen för åren 2021-2027 – Tillsammans hållbar tillväxt och kunnande 2.0 har beretts för de följande sju åren. Arbetet håller nu på att bli färdigt och det finns framlagt på Egentliga Finlands förbunds webbplats www.varsinais-suomi.fi samt www.kumppanuusfoorumi.fi. Vägkartan för att utveckla Egentliga Finlands turistnäring styr utvecklingen av landskapets turism genom att definiera  utgångspunkterna och tyngdpunkterna för utvecklingen av turismen.  Flowhouse Oy svarar för att genomföra arbetet på vägkartan och den har sammanställts i ett samarbete med ett brett underlag tillsammans med turismnäringen, forsknings- och utvecklingsorganisationerna och andra aktörer inom turismen inom ramen för turismforumets nätverk på landskapsnivå matkailufoorumiverkosto.

För mer information: specialplanerare Esa Högblom, tfn 040 776 0310

 

CIVITAS ECCENTRIC – det avslutade projektets resultat

Det fyraåriga projektet CIVITAS ECCENTRIC avslutades 31.11.2020. Projektet var ett projekt som fårt finansieringen från Horisontti 2020 -programmet, där Åbo stad var huvudpartner i Finland. Med i projektet var München, Madrid, Stockholm och Ruse. De lokala samarbetspartnerna var Egentliga Finlands förbund, Åbo yrkeshögskola, Western Systems Oy, Turun Kaupunkiliikenne Oy och Gasum Oy. 

Åtgärderna av Egentliga Finlands förbund inom projektet hänförde sig till att öka delaktigheten i det regionala trafiksystemarbetet. Under projektet genomförde Egentliga Finlands förbund en en utredning om interaktiva metoder för att delta i trafiksystem- och trafikplaneringen selvitys Vuorovaikutteisista osallistavista menetelmistä liikennejärjestelmä- ja liikennesuunnittelussa, Turun seudun liityntäpysäköintisuunnitelma, vilken utarbetades med interaktiva metoder. Trafikmiljöenkäterna för Åbo kärnstadstrafik åren 2017 och 2019 samt lanserade webbplatsen Kulje.fi-, där man hittar information om Åboregionens trafiksystemarbete och frågor i anslutning till det.

Med hjälp av åtgärderna har det regionala trafiksystemarbetet gjorts mera bekant för invånarna och man har fått med invånarnas syn på saken i trafiksystemarbetet. Avsikten är att utveckla och vidareutvidga trafikmiljöenkäten för Åbo kärnstadsregion och webbplatsen Kulje.fi vidareutvecklas till mer användarvänliga.

För mer information: sakkunniga för hållbar mobilitet Marja Tommola tfn 040 832 8515 samt specialplaneraren för trafiksystemarbetet Noora Mäki-Arvela tfn 040 583 0717

 

Ylatunniste2

 Trenden för sysselsättningsgraden i Egentliga Finland kämpar sig fram på nivån före coronakrisen

Sysselsättningsgradens tillväxt för Egentliga Finland stannade upp på våren till följd av coronakrisen. Landskapets sysselsättningsgrad förefaller dock inte under det sista kvartalet av år 2020 ha svängt om i en kraftig nedgång av samma slag som i många andra landskap.

Trenden för sysselsättningsgraden i Egentliga Finland var 73 % i slutet av år 2020, dvs. på samma nivå som före coronakrisen. I utvecklingstrenden för Egentliga Finland märks inte tills vidare en nivåförändring av samma slag som i den trendkalkyl för hela landet som utarbetats av Statistikcentralen. Det är ändå utmanande att i dagens osäkra läge fastställa riktningen för trendkurvan för sysselsättningen, och på grund härav är det skäl att förhålla sig med reservation till trendkalkylerna för sysselsättningen med hänsyn till tidsseriens nyaste data.

Vid en granskning av hela landet har coronakrisen vridit om utvecklingen av sysselsättningsgraden i en nedgång, och trenden för sysselsättningsgraden ökade endast i Södra Savolax, Österbotten och Päijänne-Tavastland. Den våldsamma nedgången för sysselsättningsgraden i Södra Karelen under det tredje kvartalet av år 2020 fortsatte, men även i Mellersta Österbotten, Norra Karelen och Kajanaland sjönk sysselsättningsgraden klart snabbare än för hela landet.

Sysselsättningsgraden kvartalsvis görs upp utifrån en intervjuundersökning som utförts av Statistikcentralen. Detta ökar i någon mån i synnerhet osäkerheten hos siffrorna för landskapen. Trendutvecklingen på lång sikt ger dock en rätt tillförlitlig bild av riktningen för sysselsättningsutvecklingen.

För mer information: datatjänstchef Antti Vasanen, tfn 050 410 2294

 Kuva1

 

Kuva2

 Ylatunniste2
 

Skatteavdragen jämnar ut kommunernas skattesats

Ett av objekten för kommunekonomins intresse är de ändringar som sker i kommunernas skattesatser. År 2021 höjs skattesatserna i Egentliga Finland av S:t Karins, Lundo, Pargas och Reso. Tövsala sänker för sin del skattesatsen. Nästa år har Vemo den hårdaste beskattningen i landskapet 22,25 % och Gustavs den lägsta 18,25 %.

Kommunens inkomstskatteprocent berättar dock inte direkt om de skatteintäkter som den får eller kommuninnevånarnas skattebelastning. På grund av olika avdrag motsvarar kommunernas nominella skatteprocent inte den faktiska skattesatsen. Då från den beräknade inkomstskatten dras av bl.a. kostnaderna för inkomstens förvärvande och underskottsgottgörelsen för bostadslån erhålls den effektiva skattesatsen, som uppger hur mycket kommunerna de facto får i skatteinkomster. Staten krediterar dock kommunerna en del för de skatteintäkter som skurits ned av avdragen via en kompensation av skattebortfallen.

Skillnaderna för den skatteinkomst som kommunerna får jämnas ut, då de avdrag som gjorts från inkomstskatterna och statens kompensationer beaktas. Så uträknade är inkomstskattesatsen i största delen i Egentliga Finland på bägge sidorna 16 %. Till exempel i Sagu och Pargas ligger den kompenserade effektiva skattesatsen exakt på samma nivå, fastän skattesatsen för Sagu är en procentenhet högre. Samtidigt är även invånarnas genomsnittliga skattebelastning mellan kommunerna jämnare än den nominella skatteprocenten.

För mer information: datatjänstchef Antti Vasanen, tfn 050 410 2294

Partnersk

Kuva1

apsforumet hålls fungerande med för en del alltjämt på distans

Partnerskapsbarometern som redan för sjunde gången genomfördes på hösten 2020 ger ett starkt stöd för att landskapet utvecklas genom partnerskap. Nästan nio respondenter av tio var av samma åsikt om påståendet ”Egentliga Finlands framtid byggs genom samarbete och partnerskap”. Stödet för partnerskapstänket har kvarstått på hög nivå, för redan fyra år efter varandra stod 90 % av respondenterna bakom det.

Kuva2

Största delen av respondenterna ansåg att partnerskapsforumets idé går i rätt riktning, för över tre som svarade av fyra ansåg partnerskapsforumen vara ett fungerande sätt att utveckla landskapet. Drygt hälften av respondenterna ansåg också att det i Egentliga Finland finns rikligt med information tillgängligt inom EU-projektfinansiering och att partnerskapsträffarna har gett upphov till nya samarbetsnätverk. Antalet sådana som ansåg partnerskapsträffarna för nyttiga gick dock ned från siffrorna för år 2019, vilket till stor del torde förklaras av att coronaepidemin var orsaken till att sammankomster inställdes. Cirka en tredjedel av dem som svarade ansåg att informationstjänsten Lounaistieto har etablerat sin ställning som landskapets informationstjänst. 

Även om tanken om partnerskapsforumet ansågs vara bra i stor utsträckning, betraktades det i enkätens fria svar dock ännu vara rätt avlägset och delvis till och med helt främmande. I svaren efterlystes det mera aktiv kommunikation och mera konkreta åtgärder för att utöka betydelsen av Partnerskapsforumet bland landskapets aktörer.

Partnerskapsbarometern är en webbenkät som genomförs en gång per år, med vars hjälp men följer upp hur målen för landskapsstrategin uppnås. Förfrågan skickades ut till 900 aktörer i Egentliga Finland, vilka på något sätt har varit med i partnerskapsforumets verksamhet. Enkäten besvarades av 151 personer, varigenom svarsprocenten var 17 %. Över hälften av dem som svarade representerade kommuner eller organisationer, men det kom även rikligt med svar från representanterna för andra involverade.

Resultaten v partnerskapsbarometern kan studeras i sin helhet på Partnerskapsforumets webbplats på adressen: www.kumppanuusfoorumi.fi.

För mer information: datatjänstchef Antti Vasanen, tfn 050 410 2294


Arbetsgruppsarbetet för Egentliga Finlands landskapsstrategi 2040+ har inletts – höranden avsedda för de förtroendevalda i början av året

Beredningen av Egentliga Finlands landskapsstrategi 2040+ i fyra temaarbetsgrupper har börjat. Temaarbetsgrupperna utnyttjar den lägesbild som sammanställts under hösten, samt en SWOT -analys, som blir färdig  under föråret 2021 och framtidsbilderna. Syftet med arbetsgrupperna är att definiera speciellt den nya landskapsstrategins mål på kort, mellanlång och lång sikt ur dess egen synvinkel. Därtill deltar de i uppdateringen av strategins vision och värden.

  • Nyckeln till en hållbar tillväxt, ordförande överdirektör Olli Madekivi, NTM -centralen i Egentliga Finland
  • Ett stabilt, välmående och lyckligt Egentliga Finland, ordförande verksamhetsledare Kalle-Pekka Mannila, FRK Egentliga Finlands distrikt
  • Medborgarsamhället kommer igen, ordförande Åbo stadsstyrelseordförande Sini Ruohonen
  • Digitaliseringen går vidare och ekonomin söker sin väg, ordförande verkställande direktör Kaisa Leiwo, Åbo handelskammare

Varje enskild arbetsgrupp har cirka 30 medlemmar, vilka företräder mångsidigt kunnande och en syn på temana. Arbetsgruppernas inledningsmöten hålls i december, och arbetet fortsätter men en egen målworkshop för varje enskild grupp och gemensamma videoworkshoppar i januari-mars 2021.

Det är av primär vikt att Egentliga Finlands landskapsstyrelse och landskapsfullmäktigedeltar i beredningen. Till landskapsfullmäktige sänds i början av året ut en förfrågan som behandlar strategins innehåll, och för landskapsstyrelsen anordnas en sammankomst som särskilt behandlar ämnet.

Etapperna för beredningen av landskapsstrategin kan man följa via webbplatsen Kumppanuusfoorumi (Partnerskapsforumet)

För mer information: specialplanerareSalla-Maria Lauttamäki, tfn 040520 0761 och  

https://kumppanuusfoorumi.fi/maakuntastrategia/uusi-maakuntastrategia-2040/ 

 

En avgörande allokering i verkställandet av Europas gemensamma lantbrukspolitik.

Beredningen av Europas gemensamma lantbrukspolitik för den kommande perioden, dvs.  beredningen av  CAP27 pågår. Under övergångsperioden för åren 2021–2022 fortsätter man ännu med reglerna för den innevarande perioden, men från och med år 2023 styrs den nya lantbrukspolitiken för EU av en kraftigare betoning av miljön och klimatet. Målet är att 40 procent av CAP-finansieringen är klimatgynnsam.

Av Skärgårdshavets näringsämnen kommer 70–80 % från lantbruket, och därför har lantbrukspolitiken stor betydelse för havets tillstånd. Näringsavrinningen i relation till arealen för Skärgårdshavets avrinningsområde är det största i Finland. Näringsbelastningen från upprinningsområdets lantbruk finns på hot spot- listan av Östersjöns skyddskommission dvs. den har fastställts att finnas bland de värsta föroreningskällorna för Östersjön. Miljöministeriet har för avsikt att 2021 utreda, hur Skärgårdshavet ska kunna fås bort från listan och vilka åtgärder det kräver.

Under ledning av miljöministeriet uppdateras även nationellt planerna för vården av vattensystemen och havet. Fastän det i teorin vore möjligt att med de planerade åtgärderna uppnå en bra status för vattensystemen, är genomförandet beroende av en effektiv inriktning och prioritering. Volymen för eurobeloppet av lantbrukets miljöersättningssystem gör i sig självt det möjligt för mycket, om endast åtgärderna förläggs dit där de har den största konsekvensen med hänsyn till vattensystemen och havet. Till hjälp måste man ta näringsuppgifterna för de specifika områdena och åkrarna och identifiera de erosionskänsliga områdena.

Inom lantbruket görs det redan mycket, men åtgärderna har inte nödvändigtvis hittills förlagts på ett effektivt sätt. CAP 27 innehåller starkare än tidigare villkor och inriktning för miljöåtgärderna. EU-stadgandena ställer upp ramarna, men mycket är beroende av den nationella beredningen. En verkningsfull inriktning av åtgärderna ska tas som en utgångspunkt för den nationella CAP-beredningen.

För mer information: specialplanerare Malla Rannikko-Laine, tfn 040 721 3429

 

Egentliga Finlands kulturmiljöprogram har uppdaterats

Programmet siktar till en hållbar utveckling av Egentliga Finlands exceptionellt rika kulturmiljö och dess centrala mål är att utöka samarbetet och växelverkan mellan de olika aktörerna.

Kulturmiljön har en viktig uppgift för att skapa den lokala identiteten och det är skäl att bevara de olika tidsperiodernas kulturskikt. När miljön är som bäst, är den trivsam, vital, trygg och vacker. Egentliga Finlands kulturmiljöprogram för landskapet utarbetades för första gången år 1994 och det har därefter två gånger uppdaterats. Dessutom följer man upp hur programmets åtgärder uppnåtts med fem års intervaller och utifrån uppföljningen ställer man alltid upp nya mål.

Enligt Kulturmiljöprogrammets vision förstås kulturmiljöernas styrka, attraktion och ekonomiska betydelse som viktiga mål. I Målläget 2025 ökar kunskapen värdesättningen och det är förutsättningen för att den värnas på ett lyckat sätt. Kulturmiljöerna är för det mesta människornas vardagsmiljöer, och det tillför vardagslivet ett extravärde. Människorna har förutsättningarna att värna om sin miljö. Ett lyckat värnande om kulturmiljön förutsätter att kunskapen har gått igenom förvaltningens olika nivåer. Dit har man kommit med hjälp av samarbete.

Uppdateringen av Egentliga Finlands kulturmiljöprogram  koordineras av Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland samt Egentliga Finlands kulturmiljöarbetsgrupp, som består av företrädare för regionala organisationer som arbetar med vården av kulturmiljön samt av företrädare för de olika kommunerna.

Egentliga Finlands kulturmiljöprogram kan studeras på webben

https://ymparistonyt.fi/kulttuuriymparisto-3/varsinais-suomi/

Utöver programmet finns på webbplatsen olika aktuella artiklar av experterna på olika områden, såväl om kulturarvet, den byggda miljön som även kulturlandskapet.

För mer information: planeringsdirektör Heikki Saarento, tfn 040 720 3056

 

Utredningen Den cirkulära ekonomins potential inom byggandet i Sydvästra Finland har utkommit

Byggbranschen producerar cirka 35 % av världens utsläpp av växthusgaser och svarar för 50 procent av förbrukningen av jordklotets råvaror. Egentliga Finlands förbund beställde och AFRY Finland Oy utförde en utredning, där man granskade byggandets potential enligt den cirkulära ekonomin i Sydvästra Finland.

Med en cirkulär ekonomin för byggande avses såväl planläggning och områdesplanering, tomtöverlåtelse, beställning och konkurrensutsättning, planering, byggande, användning och underhåll som rivning och återanvändning. I utredningen går man igenom alla kedjans delområden och de mest effektfulla lösningar, som i varje skede kan göras.

I utredningen  som baserar sig på exempelfall och en översikt av nuläget lyfts det fram lösningar hos den cirkulär ekonomin som så väl som möjligt kan överföras till områdets skala. Utredningen visar redigt och kan lätt nalkas de möjligheter, som beställarna och byggherrarna redan nuförtiden har för att genomföra den cirkulära ekonomin.

I exempelfallen har man granskat sju olika objekt och hos dem bedömt utnyttjandet av olika slags lösningar med cirkulär ekonomi. Sådana lösningar är bland annat bevarande av det existerande, användningen av återvinningsmaterial och förnybara material, planeringen av det som ska rivas eller flexibelt för omvandling, liksom exempelvis förbättrad energieffektivitet.

Utredningen har utarbetats som en del av projektet Circwaste – Kohti Kiertotaloutta (Mot en cirkulär ekonomi).  

För mer information: projektsakkunnig Anni Lahtela,tfn 040 631 3856 

 

En färdigställd utredning summerar möjligheterna för odling och förädling av växtproteiner i Sydvästra Finland

Egentliga Finlands förbund beställde en utredning,  för att utföras av av Gaia Consulting, där det förs fram möjligheterna som är förknippade med odling och förädling av proteinväxter i Sydvästra Finland. I utredningens granskning finns med både produktionen av matväxtprotein samt produktionen av foderprotein inom Sydvästra Finlands områden.

Försäljningsmängderna av växtbaserade produkter  har ökat  klart de senaste åren i Finland. I världen växer både totalbehovet av proteiner, efterfrågan på proteinkällor och proteinhaltiga växtprodukter. I detta nu är endast under 6 % proteinväxter av de växter som odlas i Sydvästra Finland, fastän till exempel klimatförhållandena på området är synnerligen gynnsamma.

I utredningen granskas tre scenarier, av vilka hos ett odlas med så stor volym som möjligt växtprotein., hos ett annat skapas specialiserade ekosystem för växtprotein för att producera högklassiga livsmedel och hos ett tredje siktar man till att göra kedjan för växtprotein flexibel för omvandling och för att vara flink. Det är frågan om en förutredning, som skapar en helhetsbild för läget hos områdets situation vad proteinväxterna beträffar. I ett fast samarbete med förbundet vid beställnings- och kommenteringsprocessen för utredningen samt i planeringen av de fortsatta åtgärderna verkar lantbrukscentralen  MTK Egentliga Finland, NTM -centralen i Egentliga Finland samt Brahea -centret vid Åbo universitet.

För mer information: Valonias sektorchef Riikka Leskinen, tfn 044 907 5995 


Nya energismarta och intelligenta lösningar för kommunernas fastigheter

Inom projektet 6Aika Energiaviisaat kaupungit , som upphör i slutet av året, utvecklades och företogs pilotverksamhet för nya  energilösningar som stöder kolsnålhet i samarbete med företagen och Finlands sex största städer, Valonia samt Ekokumppanit. I två års tid genomfördes över 70 försök bl.a. med att utnyttja data för visualisering, regionala energilösningar, styrningen av byggnadens livslopp och i anslutning till beräkningen av kolsnåla avtryck. 

Åbo och Helsingfors utförde pilotverksamhet  för nya energieffektivitetsmodeller som stöd för s.k. ESCO (Energy Service Company) -tjänster. Detta gör det möjligt med exempelvis i form av snabba experiment för att göra nya och innovativa kortvariga åtgärder för att förbättra energieffektiviteten hos kommunernas servicefastigheter. Handboken Energiatehokkuuskumppanuus – Energiatehokkuutta palveluna -opas sammanställer läror om pilotförsöken för de förnyade modellerna samt ger tips om hur man ska förstå de olika skedena i upphandlingsprocessen och genomföra den egna upphandlingen.

I handboken Julkisten rakennusten energia- ja olosuhdedatan visualisointi  har man sammanställt läror och tips om de utförda försöken. I guiden förklaras det hur data och information som samlas in från byggnaderna kan visualiseras för byggnadernas användare och för fastighetsprofessionella meningsfullt, vad det kräver samt vika nyttoeffekter som därigenom kan uppnås.

Mer information om projektets resultat www.energiaviisaat.fi

För mer information: projektsakkunnig Silja Ngobese, tfn 040 184 7083