Ylatunniste2 

LANDSKAPSSTYRELSEN: RÄVSUNDSBRON BÖR FÅ FINANSIERING I DEN FÖRSTA TILLÄGGSBUDGETEN FÖR ÅR 2021

Tilläggsinformation: Intressebevakningsdirektör Janne Virtanen, tel. 040 583 6950

Landskapsstyrelsen beslutar att avge följande ställningstagande:

Rävsundsbron, som länge väntat på finansiering, har nyligen utvärderats av Egentliga Finlands NTM-central. Stålkonstruktionernas accelererande skador tyder på att bron nått slutet av sin livslängd. Begränsningar av trafiken har till syfte att garantera säkerheten tills en ny bro färdigställts.

Rävsundsbron är en hängbro som blev klar 1963. På grund av det dåliga skicket är det inte möjligt att reparera bron; i stället kommer en ny, bredare och högre bro att byggas öster om den nuvarande bron. Brons utredningsplan har upprättats och vägplanering pågår. Byggandet av den nya bron bör inledas så snart planeringen slutförts. Byggnadsplaneringen och byggandet förutsätter att regeringen fattar ett investeringsbeslut på 85 miljoner euro.

Rävsundsbron längs Skärgårdsvägen (landsväg 180) har stor betydelse för landskapets invånare och näringsliv. Bron ligger på gränsen mellan S:t Karins och Pargas och utgör den enda vägförbindelsen till Pargas och en rutt till Åbolands skärgård. Bron är avgörande för leveranssäkerheten i fråga om en kritisk råvara för den nationella försörjningsberedskapen och byggnadsbranschen.

Landskapsstyrelsen  påskyndar att regeringen Marin, i 2021 års första tilläggsbudget, ska bereda finansiering för ersättningsinvestering i Rävsundsbron. Det bör ske genast eftersom det vore ett hårt slag för Egentliga Finland, och för hela landets byggnadsindustri, om den gamla bron måste tas ur bruk innan en ny bro hunnit byggas.

Dessutom påminner landskapsstyrelsen om att Finland, om det så önskar, kan utnyttja Europeiska unionens nya facilitet för återhämtning och resiliens (RRF) för investeringen. För Finlands program för hållbar tillväxt bereds för närvarande investeringshelheter på cirka 2,3 miljarder euro för att påskynda den ekonomiska återhämtningen och främja tillväxtpotential. Europeiska kommissionen möjliggör användning av finansieringen för trafikinfrastruktur. I den nationella beredningen har RRF-finansiering ansetts vara möjlig för punktmässiga trafikprojekt som stöder industrins verksamhet.

 

PÅ GRUNDVAL AV ANMÄRKNINGAR BEHÖVS ENDAST MINDRE ÄNDRINGAR AV FÖRSLAGET TILL EGENTLIGA FINLANDS ETAPPLANDSKAPSPLAN FÖR NATURVÄRDEN OCH -RESURSER

Tilläggsinformation: planeringsdirektör Heikki Saarento, tel. 040 720 3056, special planerare Aleksis Klap, tel. 040 721 3137

Förslaget till Egentliga Finlands etapplandskapsplan för naturvärden och -resurser var framlagt offentligt under perioden 3.9–2.10.2020. På planförslaget lämnades 45 anmärkningar, dessutom behandlade Nådendals stadsstyrelse planförslaget sedan tidsfristen löpt ut.

Utifrån anmärkningarna finns få ändringsbehov. I flera anmärkningar föreslogs att den beteckning i landskapsplanen som möjliggör en klaffbro i Särkänsalmi ska tas bort, med bland annat trafikolägenheter som motivering. Dessutom lyfte anmärkningar fram remissförfarandet och deltagande i arbetet med etapplandskapsplanen, där särskild tonvikt fästes vid behovet av att höra varje enskild markägare. Anmärkningar som gällde skyddsbeteckningar fokuserade på definition av skyddsvärden och tolkningen av effekterna av beteckningarna i landskapsplanen. Ändringar föreslogs vad gäller de riktgivande ruttbeteckningarna för rekreation och turism. Det föreslogs att några hamnbeteckningar för båttrafik samt en beteckning för rekreationsområde skulle tas bort, eftersom de personer som lämnat anmärkningen ansåg att objekten i fråga är olämpliga för respektive verksamheter.                 

Bemötanden, med förklaringar av och motiveringar till lösningen i förslaget till etapplandskapsplan, har utarbetats för alla anmärkningar. I bemötandena betonas landskapsplanens översiktliga nivå, och det faktum att den inte tar ställning till någon detaljerad genomförandelösning, utan att sådana fastställs genom mer detaljerad planering. Beteckningarna har emellertid uppdaterats en aning för större tydlighet.

Utifrån anmärkningarna görs en ändring i planförslaget, gällande en beteckning i området Kvivlax i Nagu. Beteckningen för områdesreservering för rekreationsområde ändras till en beteckning för rekreationsobjekt, och beteckningens namn ändras till Vargberget. I övrigt görs en liten korrigering i plankartan utgående från en justering av områdesavgränsning som inkommit från försvarsmakten, där avgränsningen av Skinnarviks skyddszon justeras. Dessutom gjordes en liten justering av beteckningen för den nya elledningens sträckning på Masku område.

Utgående från responsen i anmärkningarna kompletteras planbeskrivningen där detta är nödvändigt.

Landskapsstyrelsen röstade två gånger i ärendet:

Esko Kivirannan (kesk.) esityksestä poistaa laajan, merkittävän ja yhtenäisen metsävaltaisen vyöhykkeen merkintä sekä Jani Kurvisen (kesk.) esityksestä poistaa maakuntakaavan suojelualuemerkintä soidensuojelun täydennysehdotuksessa tunnistettujen suoalueiden osalta. Keskustan ja perussuomalaisten edustajat äänestivät pohjaehdotusta vastaan. Molemmissa tapauksissa maakuntajohtajan pohjaehdotus jäi voimaan.

Tidsplanen för behandling av etapplandskapsplanen har justerats. Målet är att landskapsfullmäktige ska godkänna planen i juni 2021.

 

LANDSKAPSSTYRELSEN ANSER ATT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGEN AV DEN SNABBA TÅGFÖRBINDELSEN HELSINGFORS–ÅBO KLARGÖR BANPROJEKTETS KONSEKVENSER PÅ ETT OMFATTANDE SÄTT

Tilläggsinformation: Planeringsdirektör Heikki Saarento, tel. 040 720 3056

Nylands närings-, trafik- och miljöcentral har begärt yttranden om Trafikledsverkets miljökonsekvensbeskrivning av den snabba tågförbindelsen Helsingfors–Åbo.

I projektet för en snabb tågförbindelse mellan Helsingfors och Åbo ingår en ny dubbelspårig direktbana mellan Esbo och Salo och byggandet av dubbelspår längs med den nuvarande banan mellan Salo och Kuppis (längd 55 kilometer). I projektet ingår även linjerätningar i Hajala, Kriivari, Toikkala och Pikis mellan Salo och Kuppis samt förbättringsåtgärder på bangården i Åbo.

Målet med miljökonsekvensbedömningen för projekthelheten är att utreda de sannolika betydande konsekvenserna av detta trafikinfraprojekt som består av flera delhelheter, som en enda helhet för avsnittet Helsingfors–Åbo. De alternativ som granskas är:

  • A: Snabb dubbelspårig tågförbindelse på avsnittet Esbo–Åbo
  • B: Snabb dubbelspårig tågförbindelse på avsnittet Esbo–Åbo samt linjerätningar av banan på avsnittet Salo–Åbo
  • Jämförelsealternativet 0+: Den nuvarande kustbanan med förbättringsåtgärder.

Landskapsstyrelsen beslutade att avge följande yttrande om miljökonsekvensbeskrivningen av den snabba tågförbindelsen Helsingfors–Åbo:

Miljökonsekvensbeskrivningen jämte bilagor har utarbetats omsorgsfullt i god växelverkan med intressenter. Konsekvenserna har bedömts mångsidigt och med sakkunskap.

Konsekvensbeskrivningen visar att det är svårt att bedöma banprojektets positiva och negativa konsekvenser och samtidigt jämföra dem lika objektivt. Övergripande allmänna intressen och lokala enskilda intressen står emot varandra. De positiva konsekvenserna är omfattande, och fördelarna – inklusive fördelarna för klimatet – förverkligas på lång sikt och gäller utvecklingen av hela Södra Finlands region- och samhällsstruktur, hållbarheten hos dess trafiksystem samt näringslivets verksamhetsförutsättningar och utnyttjande av utvecklingspotential.

De negativa konsekvenserna som rör naturen och miljön är lokala och drabbar omgivningen i banans omedelbara närhet. Dessa konsekvenser är i huvudsak tillfälliga och återgående, uppstår under byggandet och har liten eller måttlig betydelse. I beskrivningen anges flera förslag på åtgärder för att lindra konsekvenser under byggtiden.

I granskningen borde även beaktas att den nuvarande funktionella strukturen utvecklats under årtionden utan systematisk konsekvensbedömning. Det banprojekt genom vilket man nu försöker att göra denna struktur mer hållbar bedöms mycket grundligt, men alltför kortsiktigt sett till dess betydelse och karaktär. Långtidskonsekvenserna bedöms inte, om projektet inte förverkligas.

Granskade alternativ

Egentliga Finlands förbund anser att projektalternativen A och B är de enda verkliga alternativen. Jämförelsealternativet 0+ ligger inte i linje med de gällande planerna och förverkligar inte de mål som uppställts på nationell nivå eller landskapsnivå och som rör utveckling av en hållbar region- och samhällsstruktur samt av trafiksystemet.

Linjerätning i Pikis enligt projektalternativ B anvisas i den gällande lagakraftvunna landskapsplanen med beteckningen Riktgivande järnväg. Linjerätningarna i Hajala, Kriivari och Toikkala har inte anvisats i landskapsplanen och de kan anses vara tolkningar och justeringar av den översiktliga landskapsplanen. För att utredningsplanen ska godkännas vad gäller dessa linjerätningar krävs justering av eventuella befintliga generalplaner.

Linjerätningar längs avsnittet Hajala–Pikis

De största skillnaderna mellan projektalternativen gäller de trafikarrangemang som rör Pikis. Projektalternativ A stöder förutsättningarna för att en station för lokaltåg ska kunna förverkligas i Pikis, när all persontågtrafik går via Pikis centrum. I projektalternativ B skulle det krävas lokaltågstrafik längs den nuvarande bansträckningen för att bevara förutsättningarna för att en station ska kunna förverkligas i Pikis, när fjärrtågen går längs direktbanan förbi Pikis centrum.

Valet står mellan att vinna fyra minuter eller satsa på en utveckling av lokaltågtrafiken som helhet. Linjerätningen enligt alternativ B kan äventyra anslutningen av Pikis tätort till lokaltågssystemet, om man inte åtar sig att underhålla och utveckla den nuvarande bansträckningen. Egentliga Finlands förbund har som mål att dra full nytta av Entimmeståget genom att ansluta alla möjliga stationsplatser till det. Det slutliga beslutet om linjerätningarna ska fattas i genuint samråd med kommunerna och med förbundet.

Ylatunniste2 
 

CIRKULÄRA LÖSNINGAR TILL STÖD FÖR DEN GRÖNA OMSTÄLLNINGEN STÅR I CENTRUM FÖR EGENTLIGA FINLANDS SVAR ANGÅENDE FINLANDS PROGRAM FÖR HÅLLBAR TILLVÄXT
Tilläggsinformation: specialplanerare Malla Rannikko-Laine, tfn 040 721 3429, landskapsdirektör Kari Häkä-mies, tfn 044 201 3204


Finansministeriet ställde i slutet av oktober frågor till landskapen om var stimulansfinansiering från Europeiska unionen behövs. Bakgrunden till detta är fördelningen av anslag från EU:s nya instrument för stöd till åter-hämtning och resiliens, och beredningen av Finlands program för hållbar tillväxt som ska styra fördelningen.

Egentliga Finland fokuserar i sitt svar på cirkulära lösningar som stöder den gröna omställningen. Unionens och medlemsstaternas ambitiösa mål att vända coronakrisen till en möjlighet och sätta i gång en övergripande strukturförändring av samhället på väg mot hållbarhet kräver mobilisering av betydande investeringshelheter. Exempel på sådana helheter i Egentliga Finland är en anläggning för avlagda textilier, en anläggning för bioå-tervinning eller cirkulära lösningar som krävs för klimatvänlig betong.

Det nationella programmet delas upp i sex prioriteringar, av vilka landskapet särskilt betonar fyra helheter: 1) utbildning, forskning och innovation, 2) den gröna omställningen, 3) Finlands internationella konkurrenskraft och 4) hållbar infrastruktur och digitalisering. Centrala teman inom dessa prioriteringar som främjar förnyelse är ur Egentliga Finlands synvinkel följande:

• Ökning av utbildning, forskning och företagssamarbete
• Ökning av läkemedels- och diagnostikproduktionen
• Insatser för att rädda Skärgårdshavet
• Cirkulär ekonomi som källa till ny affärsverksamhet
• Energiomställning och energieffektiva investeringar
• Kolneutrala kommuner
• Arbete för att upprätthålla teknologiindustrins och sjöfartsindustrinätverkets konkurrenskraft
• En hållbar livsmedelskedja och främjande av livsmedelsindustrins export
• Inhemsk fiskerinäring
• Hållbara trafiklösningar
• Digitaliseringens accelerationsskede
• Digitalisering av turismen


I svaret till finansministeriet kunde anges högst tre spetsåtgärder för landskapet. Egentliga Finlands spetsåt-gärder är:

1) Forskningsstartservice och LINKO-finansiering
2) Förädlingsanläggningen för avlagda textilier
3) Åtgärder för att säkerställa sjöfartsindustrins och tillverkningsindustrins konkurrenskraft

Genom forskningsstartservice och LINKO-finansiering väntas betydande tillväxt avseende volymen av forsk-ning, utbildning och innovation i företag i Egentliga Finland. Åtgärdens motor är Teknologicampus Åbo, som är ett samarbete mellan landskapets fyra högskolor med fokus på teknisk utbildning. Förädlingsanläggningen för avlagda textilier är den pusselbit för textilåtervinning som saknas och som nu planeras av Sydvästra Finlands Avfallsservice Ab som ett nationellt samarbete. Den möjliggör en position som föregångare inom branschen, samt helt ny industri och affärsverksamhet. Den tredje åtgärden eftersträvar att göra sjöfartsindustrinätverket mer konkurrenskraftigt med hjälp av en digital helhetslösning: det så kallade Smart Blue Industry-programmet. I centrum för programmet står branschens ledande företag. Övriga finansieringsobjekt som är centrala för land-skapet och av nationellt betydande skala är bland annat Skärgårdshavet, livsmedelsexport, järnvägsinveste-ringar samt centret för läkemedelsutveckling.

 

LANDSKAPSSTYRELSEN FÖRESLÅR FÖR LANDSKAPSFULLMÄKTIGE ATT FÖRSLAGET
TILL HAVSPLAN SKA GODKÄNNAS
Tilläggsinformation: specialplanerare Timo Juvonen, tel. 040 829 5543, planläggningsdirektör Heikki Saarento,
p.040 720 3056, koordinatorn för havsplaneringssamarbetet Mari Pohja-Mykrä, p. 044 711 4320

 

Landskapsstyrelsen föreslår för landskapsfullmäktige att förslaget till havsplan för Skärgårdshavet och södra Bottenhavet ska godkännas vad gäller landskapsförbundets verksamhetsområde, så att planförslaget träder i kraft när Satakunta landskapsfullmäktige godkänt förslaget för sitt verksamhetsområde.

Syftet med havsplanen är att främja hållbar användning av havet och förbättra förutsättningarna för de maritima näringarna samt den marina miljöns status. I planen ska man granska behoven inom olika användningsområ-den och försöka samordna dessa behov.

De olika kustlandskapsförbunden har upprättat planerna genom omfattande samarbete med varandra och med intressenter. De tre havsplaner som upprättats bildar en helhet, Finlands havsplan. Egentliga Finlands förbund och Satakunta förbund har tillsammans upprättat den del av planen, som omfattar Skärgårdshavet och södra Bottenhavet samt den ekonomiska zon som angränsar till dessa områden.

Förslaget till havsplan har beretts under hösten 2020 utgående från respons som inkommit på ett utkast som varit ute på remiss, en konsekvensbedömning samt övrigt samarbete med intressenter. Allt havsplansmaterial är digitalt. Planförslaget och övrigt material finns i sin helhet framlagda på följande webbplats: https://www.merialuesuunnittelu.fi/sv/

 

LANDSKAPSSTYRELSEN FÖRESLÅR ATT ÅBO AKADEMI FÅR RÄTTIGHET ATT HÅLLA ETT APOTEK I ÅBO
Tilläggsinformation: specialplanerare Malla Rannikko-Laine, tel. 040 721 3429

Social- och hälsovårdsministeriet begär ett utlåtande om ett utkast till regeringens proposition till riksdagen om ändring av läkemedelslagen och om därtill hörande förordningsändringar. Syftet med regeringspropositionen är att förbättra apoteksverksamheten och göra den smidigare samt att precisera bestämmelserna om apoteks-verksamhet. Genom propositionen skulle förutsättningarna för inrättande av ett nytt apotek utvidgas. Proposit-ionen har till syfte att öka antalet apotek, öka apotekens utbud, främja konkurrens samt förbättra tillgången på apotekstjänster och göra dem mer tillgängliga.

Statsrådet beslutade i juli 2020 att genom statsrådets och undervisnings- och kulturministeriets förordning utvidga Åbo Akademis utbildningsansvar inom det medicinska och farmaceutiska utbildningsområdet. Åbo Akademi har utbildat farmaceuter på kandidatnivå sedan 1958, men provisorsutbildning på magisternivå har endast tillhandahållits vid Helsingfors universitet och Östra Finlands universitet. Utvidgningen av Åbo svensk-språkiga universitets utbildningsansvar möjliggör från och med 2021 även utbildning som leder till provisors-, farmacie licentiat- och farmacie doktorsexamen.

Landskapsstyrelsen föreslår att man i regeringens proposition ska lägga till en rättighet för Åbo Akademi att hålla ett apotek i Åbo. Apoteket skulle utöver tillhandahållande av apotekstjänster och läkemedelsförsäljning ha ett samhälleligt specialuppdrag inom svenskspråkig studentpraktik och forskning inom farmaci. Ett tillägg av en sådan rättighet ligger i linje med regeringens proposition och med regeringsprogrammet, som har som mål att förbättra tillgången på apotekstjänster och göra dem mer tillgängliga.

 

UTLÅTANDE OM PROGRAMMET FÖR FRÄMJANDE AV ANVÄNDNING AV INHEMSK FISK
Tilläggsinformation: specialplanerare Sami Heinonen, tel. 040 0413 704

Jord- och skogsbruksministeriet har begärt ett utlåtande om programmet för främjande av inhemsk fisk.
Landskapsstyrelsen avger bland annat följande utlåtanden i ärendet:

Landskapsstyrelsen ställer sig positivt till programmets fyra strategiska val: starkare kon-sument- och marknadsorientering, påskyndad tillväxt genom förnyelse, förbättrade förut-sättningar för primärproduktionen samt tillväxt som bygger på ansvarsfull verksamhet. Landskapsstyrelsen hoppas på särskilda satsningar för att förbättra förutsättningarna för primärproduktionen, för att locka nya aktörer till branschen. Det är viktigt att beakta an-svarsprincipen exempelvis vid planering och uppnående av tillväxtmålen för vattenbruket.

När det gäller mängden näringsämnen (kväve och fosfor) som avlägsnas från vattendrag genom fiske, skulle Egentliga Finlands landskapsstyrelse utgå från ett mer ambitiöst mål. Enligt det föreslagna målet skulle minskningen av näringsbelastningen endast hållas på den nuvarande nivån. Intensifiering av fisket har identifierats som ett av de mest kostnadseffek-tiva verktygen för att förbättra Östersjöns och Skärgårdshavets tillstånd.

Den viktigaste och mest effektiva åtgärden som föreslagits för att stärka konsument- och marknadsorienteringen är att inrätta ett kommunikationsnätverk för inhemsk fisk. För att öka konsumtionen av inhemsk fisk behövs aktiv dialog mellan alla relevanta parter (produ-center, handel, konsumenter, forskning). Positivt med målet är dessutom att man vill säkra finansiering genom Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF).

De mest centrala åtgärderna som föreslås för att förnya branschen är åtgärder för att höja förädlingsgraden för underutnyttjade fiskarter samt utveckla livsmedelskvaliteten.

Omfattande inkluderande reglering är det bästa sättet att säkerställa hållbar användning av fiskbestånden och trygga fiskprodukter. Effektiva och kostnadseffektiva övervakningsåt-gärder är en central del av denna process.

Egentliga Finlands landskapsstyrelse anser att målen och åtgärderna i det föreslagna ut-kastet till programmet för främjande av inhemsk fisk är relevanta, aktuella och realistiska. Fiskerinäringen har obestridliga miljökonsekvenser för Skärgårdshavet och också av denna orsak är det av största vikt att arbeta för att främja inhemsk fisk. I nuläget är det särskilt viktigt att satsa på att få in nya aktörer i branschen. Vi skulle önska att utvecklingspro-grammet skulle innehålla fler åtgärder som stöder detta mål, än vad som föreslagits.

Lisäyksenä lausuntoon: Varsinais-Suomen maakuntahallitus edellyttää, että hylkeiden ja muiden rauhoitettujen eläinten, mukaan lukien merimetso, kokonaissaaliille aiheuttamat haitat alentuvat merkittävästi ohjelman toi-menpiteiden kautta.

Ylatunniste2 
 

EGENTLIGA FINLANDS VIKTIGASTE UTVECKLINGSINSATSER FÖR VÄG- OCH BANNÄTET, SÄKERSTÄLLANDE AV STORINDUSTRINS VERKSAMHETSFÖRUTSÄTTNINGAR SAMT SKÄRGÅRDSFÖRBINDELSER MED I SÖDRA FINLANDS TRAFIKSTRATEGI
Tilläggsinformation: Specialplanerare, trafiksystemplanering, Noora Mäki-Arvela, tfn 040 5830 717

Egentliga Finlands, Nylands, Päijänne-Tavastlands och Kymmenedalens förbund har upprättat en gemensam trafikstrategi för Södra Finland. Strategin är en gemensam målbild för de fyra landskapens regionstruktur, kollektivtrafiksystem och logistiksystem. I strategin identifieras regionens nationellt mest betydande trafikkorridorer och deras utvecklingsbehov till stöd för den nationella trafiksystemplanen som beretts samtidigt. Strategin bygger på respektive landskaps befintliga dokument, för Egentliga Finlands del rör det sig om de uppdaterade utkasten till trafiksystemplan för Egentliga Finland och Åboregionen, samt den gällande landskapsplanen.

För Egentliga Finlands del anges i Södra Finlands trafikstrategi utvecklingsåtgärder för väg- och bannätet längs utvecklingskorridorerna Åbo–Helsingfors, Åbo–Tammerfors, Åbo–Nystad samt Åbo–Björneborg. Dessutom har verksamhetsförutsättningarna för den nationellt betydande storindustrin, och insatser för att utveckla Pargasleden som tryggar skärgårdsförbindelserna, angetts bland de åtgärder som syftar till att utveckla nationellt betydande trafikleder utanför utvecklingskorridorerna.

Södra Finlands trafikstrategi består av visioner för regionstrukturen, kollektivtrafiksystemet och logistiksystemet samt strategiska prioriteringar för utveckling av trafiksystemet:

• begränsning av klimatförändringen
• utveckling av internationella förbindelser
• användning av det befintliga nätet av trafikleder
• styrning av nya trafikinvesteringar med beaktande av hållbar markanvändning samt
• användning av EU-finansiering vid utveckling av TEN-T-stomnätet

Dessutom har man identifierat ett behov av att, utöver trafikledsprojekt som genomförs på lång sikt, också främja små förbättringsåtgärder som ska vidtas snabbt.

I regionstrukturvisionen identifieras Södra Finlands centrumområden och korridorer som har de bästa förutsättningarna att utvecklas med stöd av hållbar trafik. För kollektivtrafiksystemets del är det viktigt att, utöver att trygga den nuvarande passagerartågtrafiken, också utöka, snabba upp och utvidga passagerartrafiken på järnväg. Järnvägstrafiken kompletteras av korridorerna för tät busstrafik, vilkas verksamhetsförutsättningar ska utvecklas. I logistikvisionen presenteras viktiga logistiska knutpunkter såsom hamnar och flygfält, men även de trafikleder som är viktigast med tanke på transporter och vilkas skick ska tryggas och vid behov förbättras.

I Södra Finlands trafikstrategi sammanställs infrastrukturprojekt som prioriterats i regionala trafiksystemplaner och -strategier, samt i landskapsplaner, och som är belägna längs de utvecklingskorridorer som identifierats i strategin och som följer de strategiska prioriteringarna. Det föreslås att åtgärderna ska inkluderas i den nationella trafiksystemplanens åtgärdsprogram. Ur landskapens synvinkel är det viktigt att regionernas särdrag identifieras i den nationella trafiksystemplanen, och att de viktigaste åtgärderna som prioriterats i landskapens trafiksystemarbete inkluderas i planen. Den nationella trafiksystemplanen, och det statliga finansieringsprogram som ingår, fastställer de trafikinvesteringar som ska göras.

TIDSPLANEN OCH FINANSIERINGEN MEDFÖR UTMANINGAR, SÄGER LANDSKAPSSTYRELSEN OM REGERINGENS UTKAST TILL PROPOSITION OM EN REFORM AV SOCIAL-, HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SAMT RÄDDNINGSVÄSENDET
Tilläggsinformation: Landskapsdirektör Kari Häkämies, tfn 044 201 3204

Landskapsstyrelsen behandlade regeringens utkast till proposition för reform av social-, hälso- och sjukvården samt räddningsväsendet. Genom propositionen överförs i enlighet med regeringsprogrammet ansvaret för att ordna social-, hälso- och sjukvården samt räddningsväsendet från kommunerna till vårdlandskapen. De självstyrande vårdlandskapen inleder sin verksamhet efter att lagen stadfästs år 2021, och organiseringsansvaret överförs den 1 januari 2023. För vårdlandskapets verksamhet ansvarar vårdlandskapsfullmäktige som väljs genom direkta landskapsval. Avsikten är att det första landskapsvalet ska förrättas i januari 2022. De självstyrande områdenas eventuella stegvisa överföring till sektorsövergripande landskap utreds separat genom parlamentarisk utredning senast den 31 december 2020.

De centrala anmärkningarna i landskapsstyrelsens yttrande:

Vårdlandskapet ska ha befogenhet att självständigt besluta om sin produktion av tjänster, samt möjlighet att dra nytta av organisationer och företag i sin uppsättning av verktyg.

Stark ekonomistyrning är motiverad med tanke på att stävja ökningen av kostnaderna. Den statliga styrningen överför ändå makt till ett ministerium och begränsar vårdlandskapens självstyre.

De förändringar av skattestrukturen som sker i och med reformen får inte leda till att beskattningen skärps. En landskapsskatt som utreds separat skulle i praktiken innebära en ny utjämningsmekanism för skatteinkomster.

Finansieringens tillräcklighet i det blivande vårdlandskapet och kommunerna är en källa till oro. Enligt finansieringsberäkningen kommer finansieringen av vårdtjänsterna i Egentliga Finland att minska jämfört med nuläget, och finansieringen kommer att justeras så att den endast till 80 procent motsvarar det ökade servicebehovet.

Genomförandet av reformen får inte äventyra kommunernas tillgång till finansiering eller deras förmåga att sköta sina livskraftsuppgifter. Staten bör överta finansieringen av kommunernas skulder med anknytning till vårdinvesteringar. Den ekonomiska risk som vårdfastigheterna utgör för kommunerna bör kompenseras.

Egentliga Finlands vårdlandskap bör tilldelas uppgiften att samordna de svenskspråkiga tjänsterna och stödja deras utveckling.

Reformen får inte äventyra universitetssjukhusets verksamhetsförutsättningar.

Tidsplanen för reformen är en utmaning för Egentliga Finlands del, eftersom ordnandet av vårdtjänster i Egentliga Finland är decentraliserat och uppdelat på kommuner och samkommuner.

Finansieringen från staten ska täcka beredningen av reformen, eftersom kommunerna inte i en svår ekonomisk situation klarar av att finansiera beredningen av reformen med sin egen budget.

Benämningen ”vårdlandskap” bör bytas ut mot ”vårdregion”.

EGENTLIGA FINLANDS REGIONAL ÖVERLEVNADSPLAN FÖR ATT KLARA AV KORONAVIRUSETS KONSEKVENSER
Tilläggsinformation: Tarja Nuotio, regionalutvecklingsdirektör, tel.. 040 506 3715 och Petteri Partanen,
näringslivschef, tel.. 040 776 0630

På uppdrag av arbets- och näringsministeriet har man i Egentliga Finland, under ledning av landskapsförbundet och i omfattande samarbete med regionutvecklingsaktörer, utarbetat en regional överlevnadsplan för att klara av covid-19-pandemins konsekvenser. Planen innehåller både åtgärder som ska vidtas snabbt, och olika val för att få igång ny tillväxt på längre sikt. Åtgärderna är inriktade på:

• företagens verksamhetsmiljö
• kompetens och utbildning
• sociala konsekvenser
• stimulerande infrastrukturprojekt

Situationsbilden är till stor del dyster, och det är ovanligt svårt att förutsäga framtiden

Pandemin har slagit hårdast mot aktörer inom turism-, restaurang-, service-, och evenemangsbranschen, samt aktörer inom handeln. Den försvagade situationen för landskapets exportorienterade tillverkande industri har börjat att konkretiseras. Hösten väntas bli bister när orderingången minskar. En försämrad situation väntas också i den sysselsättande byggnadsbranschen.

Situationen är fortvarande osäker. I samarbetsförhandlingarna står för tillfället 25 000 personer under permitterings-/uppsägningshot, bland dessa arbetar 8 000 inom industrin. Situationen för landskapets industriella grundvalar, det vill säga bilindustrin och den marina industrin, återspeglas i hög grad genom deras olika nätverk i många företags verksamhetsförutsättningar, och därmed i landskapets sysselsättningsläge.

Egentliga Finlands överlevnadsplan bygger på att stärka konkurrenskraften för företag verksamma inom de spetsbranscher som är i linje med landskapets strategi för smart specialisering (blå tillväxt och modernisering av industrin, innovativa livsmedelskedjor samt läkemedels- och hälsoteknologi). Företagens möjligheter att förbättra konkurrenskraften och skapa ny affärsverksamhet, tillväxt och nya arbetsplatser, bör nu på ett mångsidigt sätt stödjas med hjälp av stimulanspengar.

Näringarna och företagandet står i centrum, nya drivkrafter för tillväxt behövs

De mest centrala stödåtgärderna utgörs av investerings- och utvecklingsprojekt som skapar ny affärsverksamhet och tillväxt, främjande av internationalisering och digitalisering samt upprätthållande och utveckling av arbetskraftens kompetens inför ny tillväxt. Flera ”företagsplattformar” har bildats i landskapet. De skapar, med hjälp av den senaste forskningsinformationen och högskolekunskapen, helt ny affärsverksamhet med tillväxt- och internationaliseringspotential, såsom Åbo- och Saloregionens kluster för cirkulär ekonomi.

Åtgärder som ska vidtas snabbt för att stimulera företagsverksamhet kräver att Egentliga Finland får betydande ytterligare insatser från arbets- och näringsministeriets och jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområden. De medel som i nuläget finns till hands räcker inte till för att finansiera stimulerande projekt. Dessutom måste man beakta behovet av separat finansiering för att säkra att de innovativa projekten inom cirkulär ekonomi kan komma i gång.

Utbildning och kompetens utmanar till nya verksamhetsformer och branschövergripande samarbete

De främsta utmaningarna som coronaviruset medfört för landskapets utbildningssystem är knutna till att trygga de ungas situation både i studieskedet och vid övergången till arbetslivet, arbetslivssamarbetet inom högskoleutbildningen och andra skedets yrkesutbildning, högskolornas forsknings- och utvecklingssamarbete med näringslivet samt den nationella utbildningspolitikens cykler.

Sociala frågor betonas när pandemin och begränsningsåtgärderna drar ut på tiden

Coronapandemin har haft betydande (negativa) sociala konsekvenser på grund av de omständigheter som den fört med sig i form av permitteringar, arbetslöshet, ensamhet, isolering, försämrad tillgång till tjänster, samt de påfrestningar som pandemin medför i vardagen. Det är bland annat viktigt att stödja upprätthållandet av sociala kontakter. Verkningarna har särskilt drabbat barn och unga, äldre, funktionshindrade, utvecklingsstörda och långtidssjuka, samt invandrare.

Infrastrukturprojekt skapar äkta stimulans för byggandet och sysselsättningen, med hänsyn till klimatmålen

Egentliga Finland är en betydande skärningspunkt för olika trafikformer, och en led för varuexport för de finska företagen. Utveckling av landskapets infrastruktur förbättrar tillgängligheten, vilket gynnar hela Finlands konkurrenskraft. Utvecklingsobjekten i överlevnadsplanen är betydelsefulla för exportindustrin, och hållbara ur klimatsynpunkt. Små projekt som förbättrar trafiksäkerheten, förutsättningarna för den lätta trafiken, samt funktionssäkerheten i fråga om transporter, har tagits med på listan vid sidan av de stora projekten, eftersom de kan genomföras omedelbart.

Ylatunniste2 
 

FINANSIERING TILL PROJEKT SOM FRÄMJAR TURISTNÄRINGENS ÅTERHÄMTNING I REGIONERNA

Tilläggsinformation: Regionutvecklingsdirektör Tarja Nuotio, tfn 040 506 3715

Näringslivschef Petteri Partanen, tfn 040 776 0630, föDen här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

I statens fjärde tilläggsbudget för 2020 reserverades ett anslag på sammanlagt 4 miljoner euro för projekt som främjar turistnäringens återhämtning i regionerna. Egentliga Finlands förbund och Södra Savolax landskapsförbund är finansierande myndigheter. Finansieringen kräver att statsrådet först fattar ett slutligt beslut om hur anslaget ska fördelas regionalt mellan dessa myndigheter.

Utlysningen riktades till regionorganisationer inom turism och ett brett spektrum av motsvarande regionala aktörer som utvecklar turistnäringen. 89 ansökningar inkom inom utsatt tid. Landskapsstyrelsen vid Egentliga Finlands förbund föreslår på grundval av bedömningsgruppens förslag att följande projekt ska finansieras:

 Cursor Oy projektet ”Kymenlaakso – luonnollisesti lähellä” (Kymmenedalen – naturligt nära), högst 80 000 € 

  • Elinvoimaa Hämeeseen ry projektet ”Visit Häme – Safe and local matkailukonseptin kehittäminen” (utveckling av turismkonceptet VisitHäme – Safe and local), högst 79 040 € 
  • Espoo Marketing Oy projektet ”Yhdessä kestävää kasvua Espoon ja lähialueiden matkailuun – Vastuullisten palveluiden digitaalinen löydettävyys ja ostettavuus” (tillsammans för hållbar tillväxt för turismen i Esbo och närområdena – ansvarsfulla tjänsters digitala tillgänglighet och köpbarhet), högst 181 602 € 
  • Helsingfors stad projektet ”Matkailun turvallisuuden alueellinen johtaminen” (regional ledning av säkerheten inom turismen), högst 159 748 € 
  • Jyväskylä stad projektet ”Matkailun vastuullisuus näkyväksi Keski-Suomessa” (synlighet till ansvarstagande turism i Mellersta Finland), högst 192 000 € 
  • Kehittämisyhtiö Witas Oy projektet ”Vetovoimaa Keitele-Päijänne matkailuun” (attraktionskraft för turismen i Keitele-Päijänne), högst 120 000 €
  • Lahden seutu – Lahti Region Oy projektet ”Ympärivuotisuus Lahden matkailun vahvuudeksi” (åretruntverksamhet som en styrka för turismen i Lahtis), högst 147 936 €
  • Mikkelin kehitysyhtiö Miksei Oy projektet ”LakeSaimaa.fi”, högst 176 314 € 
  • MW-Kehitys Oy projektet ”Taidekaupungin matkailun tiedolla johdetun matkailun ekosysteemin rakentaminen” (uppbyggnad av ett turismekosystem som leds med kunskap från Konststadens turism), högst 136 935 € 
  • Naantalin Matkailu Oy projektet ”Yhteinen Finnish Archipelago 2025. Digitaalisella matkailutuotteistolla kestävää kasvua” (Gemensam Finnish Archipelago 2025. Hållbar tillväxt med digitalt turismutbud), högst 190 865 € 
  • Posintra Oy projektet ”EDUTECH-tuotteista elinvoimaa matkailuun” (livskraftig turism genom EDUTECH-produkter), högst 45 760 € 
  • Raseborgs stad projektet ”Southcoast Bikepacking Trail”, högst 132 394 €
  • Turku Science Park Oy projektet ”V-S matkailuelinkeinon kehittämishanke” (utvecklingsprojekt för Egentliga Finlands turistnäring), högst 173 720 €
  • Vasaregionens Utveckling Ab VASEK projektet ”ACCESS – Developing accessibility and new sustainable services in Vaasa region”, högst 83 744 € 
  • Visit Lakeus projektet ”Kohti digitalisoituvaa matkailun ekosysteemiä Etelä-Pohjanmaalla” (mot ett allt mer digitaliserat turismekosystem i Sydösterbotten), högst 122 288 €
  • Visit Tampere Oy projektet ”Digitaalisen asiakaspolun kehittäminen Tampereen seudun matkailuun – Digitrack” (utveckling av en digital kundresa för turismen i Tammerforsregionen – Digitrack), högst 139 631 € 
  • Äänekoski stad projektet ”Matkailuelinkeinon muutostarpeet ja digitaalinen saavutettavuus” (förändringsbehov inom turistnäringen samt digital åtkomst), högst 80 000 € 

LANDSKAPSSTYRELSEN GODKÄNDE EGENTLIGA FINLANDS TRAFIKSYSTEMPLAN

Tilläggsinformation: Specialplanerare, trafiksystemplanering, Noora Mäki-Arvela, tfn 040 583 0717

Landskapsstyrelsen godkände Egentliga Finlands trafiksystemplan och noterade samtidigt Åbo stadsregions trafiksystemplan som utgör ett komplement till den. Planerna uppdaterades samtidigt som Södra Finlands trafikstrategi och den första landsomfattande trafiksystemplanen bereddes.

För båda planerna har upprättats separata rapporter med beskrivning av verksamhetsmiljön samt målsättningar, utvecklingsteman och åtgärdsprogram. I Egentliga Finlands trafiksystemplan fastställs utvecklingsbehov av central betydelse för landskapets, och dess näringslivs och invånares framtid. Åbo stadsregions trafiksystemplan preciserar den landskapsomfattande trafiksystemplanen och fokuserar på särskilda frågor som rör Åboregionen, såsom exempelvis utveckling av fotgängar-, cykel- och kollektivtrafikstaden. Genomförandet av trafiksystemplanernas målsättningar och åtgärdsplaner främjas i fortsättningen i det kontinuerliga trafiksystemarbete som utförs som ett samarbete mellan staten, kommunerna och intressegrupperna.

Totalt 30 yttranden inkom angående trafiksystemplanerna, från kommuner, intressegrupper och föreningar vars verksamhetsområde eller uppgifter berörs av planerna. Utgående från yttrandena har Egentliga Finlands trafiksystemplan preciserats i fråga om bland annat landskapets viktigaste utvecklingsåtgärder (TOP5-utvecklingsåtgärder), utveckling av regionala resekedjor, utveckling av skärgårdens trafikförbindelser som stöder turismen, och tryggande av god servicenivå på kollektivtrafiken mellan Egentliga Finland och Satakunta. Bygget av den planskilda anslutningen i Avanti, Lundo, har lagts till i åtgärdsprogrammet.                           

Åtgärdsprogrammet för Åbo stadsregions trafiksystemplan utökades bland annat med utredningar gällande små förbättringsåtgärder längs riksväg 10, samt gällande den föreslagna nya vägförbindelsen på sträckan Raadelma planskilda anslutning – Buckila planskilda anslutning – Suopohja – Riksväg 10. Visionskartor för regionrutter för cykling samt för kollektivtrafiken har specificerats, och dessutom ändras tidsplanen för reformen av stombusslinjenätet så att den inleds 2025.

Ylatunniste2 

 

EGENTLIGA FINLANDS FÖRSLAG TILL ETAPPLANDSKAPSPLAN FÖR NATURVÄRDEN OCH RESURSER TILL PÅSEENDE I SEPTEMBER

Tilläggsinformation: Planeringsdirektör Heikki Saarento, tfn 040 720 3056

Förslaget till etapplandskapsplan för naturvärden och -resurser som Egentliga Finlands förbunds ämbetsverk gjort kommer till påseende i september.

Ett allmänt genmäle samt utlåtandespecifika genmälen har beretts till de utlåtanden som under våren inkom angående förslaget till etapplandskapsplan. I planförslaget har de granskningar och tekniska korrigeringar som anges i genmälena gjorts på basis av diskussioner som förts i markanvändningssektionen. Man har även diskuterat med de behöriga kommunerna om de gjorda granskningarna. Myndigheternas utlåtanden behandlades i myndighetsförhandlingen som hölls i april. Planrapporten och planens bilage- och bakgrundsmaterial har ytterligare kompletterats under sommaren. Dessutom har planförslaget överförts till den digitala karttjänstplattformen.

Efter att förslaget varit till påseende behandlar landskapsstyrelsen eventuella anmärkningar och torde till landskapsfullmäktiges sammanträde i december föreslå att etapplandskapsplanen godkänns.

Coronasituationens utveckling kan ytterligare inverka på tidtabellen för beredning och godkännande av planförslaget.

Arbetet med etapplandskapsplanen för naturvärden och -resurser inleddes i december 2015. I etapplandskapsplanen behandlas användningen av och potentialer för centrala naturresurser ur synvinkeln för den cirkulära ekonomin och bioekonomin i landskapet genom samordning med naturvärdena samt utvecklingsbehoven inom rekreation och turism. Genom etapplandskapsplanen granskas och kompletteras den gällande helhetslandskapsplanen. Med granskningen strävar man även efter att ändra innehållet och synvinkeln i landskapsplanen till mer strategiskt än tidigare.

Mer information om beredningen av planen och de utredningar som gjorts:

https://www.varsinais-suomi.fi/sv/uppgifter-och-verksamhet/planering/landskapsplaner-under-arbete/egentliga-finlands-etapplandskapsplan-for-naturvarden-och-resurser

 

ANSÖKAN TILL PÅVERKARSKOLAN 2020–2021 STARTAR

Tilläggsinformation: Specialplanerare Malla Rannikko-Laine, tfn 040 721 3429

Landskapsstyrelsen har beslutat ordna ett femte läsår av Egentliga Finlands påverkarskola. Ansökan öppnas idag för alla andra stadiets studerande, nyutexaminerade eller de som nyligen inlett sina högskolestudier i Egentliga Finland. Påverkarskolan är avsedd för ungdomar som är intresserade av samhälleligt påverkande. Ämnen som behandlas är bland annat beslutsfattande i riksdagen, kommuner och Europeiska Unionen. Därtill behandlas regionförvaltning, media, regionens näringsliv och samfundens verksamhet samt internationella kontakter. Som utbildare fungerar yrkespersoner från olika branscher, unga påverkare och erfarna statsmän samt experter från Egentliga Finlands förbund.

Egentliga Finlands förbund har enligt beslut av landskapsstyrelsen ordnat Egentliga Finlands påverkarskola sedan år 2016. I påverkarskolan har under fyra läsår ordnats sammanlagt 32 träffar och 85 ungdomar har gått i skolan. Påverkarskolan är kostnadsfri för deltagarna och den är en del av Egentliga Finlands förbunds intressebevakningsverksamhet. Deltagande i utbildningen kräver ingen tidigare erfarenhet, utan deltagarna väljs på basis av ungdomarnas intresse och motivation.

Cirka 15–20 ungdomar antas till utbildningen per gång. Påverkarskolan pågår ett läsår och den omfattar 8–10 utbildningsevenemang. Utbildningsstarten schemaläggs på hösten 2020 så att epidemins inverkan på ordnandet av evenemangen kan minimeras. Vid behov inleds utbildningen först i början av 2021.

Ansökan pågår under tiden 24.8–6.9.2020. Man ansöker genom att fylla i en ansökningsblankett (länk).

Mer information: https://www.varsinais-suomi.fi/sv/vaikuttajakoulu

 I BEREDNINGEN AV DEN PRELIMINÄRA BUDGETEN FÖR 2021 SYNS ÄMBETSVERKETS FLYTT TILL NYA LOKALER – PÅVERKAR INTE KOMMUNERNAS BETALNINGSANDELAR

Tilläggsinformation: Förvaltningsdirektör Petra Määttänen, tfn 041 502 5246

Landskapsstyrelsen behandlade förbundets preliminära budget och utkastet till ekonomiplan.

Förbundets verksamhetsintäkter består huvudsakligen av kommunernas betalningsandelar. Inga höjningar föreslås för nästa år. År 2021 uppskattas bli ett år med underskott. Underskottet orsakas av investeringarna i anslutning till ändrade verksamhetslokaler och avskrivningar enligt plan till följd av detta. Tack vare de senaste årens överskott äventyrar underskottet inte förbundets ekonomi.

Förbundets hyresavtal för de nuvarande verksamhetslokalerna upphör i slutet av 2021. Det är inte möjligt att fortsätta hyresavtalet. Förbundet har sökt nya verksamhetslokaler på grund av de problem med inomhusluften i byggnaden som framkommit. Flytten till de nya lokalerna på Slottsgatan sker under hösten 2021. Den nya lokalen är till kvadratmeterantalet cirka hälften av förbundets nuvarande lokaler. Hyresvärden svarar för renoveringen av lokalen. Inredningsplanering, möbler och apparaturanskaffningar till de nya verksamhetslokalerna medför kostnader av engångskaraktär som gör att det uppskattade resultatet visar underskott.

I personalutgifterna beaktas den allmänna höjningen och den lokala justeringspotten år 2021 enligt Det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet AKTA 2020–2021.

Härnäst har kommunerna möjlighet att ge sina utlåtanden om budgeten och utkastet till ekonomiplan. Den slutliga budgeten och ekonomiplanen samt kommunernas utlåtanden behandlas på landskapsstyrelsens sammanträde i november, varefter de förs till landskapsfullmäktiges sammanträde i december för godkännande.

 LANDSKAPSSTYRELSEN UTSÅG REPRESENTANTER TILL UPPFÖLJNINGSGRUPPEN FÖR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSREFORMEN

Tilläggsinformation: Landskapsdirektör Kari Häkämies, tfn 044 201 3204

Landets regering har inlett beredning av social- och hälsovårdsreformen, där ordnandet av social- och hälsovårdstjänster samt räddningsväsendet förenas till självstyrande regioner som är större än kommuner. Landskapsfullmäktige kom på sitt sammanträde 1.6.2020 med ett åtgärdsinitiativ, där det föreslogs för landskapsstyrelsen att en uppföljningsgrupp för social- och hälsovårdsreformen, i likhet med under den föregående styrelseperioden, ska utses under landskapsstyrelsen. Gruppen skulle vara politiskt och regionalt representativ. Uppföljningsgruppens sammansättning gavs som uppdrag till en valnämnd bestående av de politiska partierna.

Landskapsstyrelsen utsåg följande personer till uppföljningsgruppen:

Sosiaali- ja terveydenhuollon uudistuksen seurantaryhmä

varsinainen jäsen jäsenvarajäsen 
Kok  
Ilkka Kanerva, pj, Turku  Pauliina Haijanen, Laitila 
Ville Valkonen, Turku  Juhani Nummentalo,Salo 
Tiina Perho, Loimaa Sari Täckman, Lieto 
Sdp  
Toni Eklund, Turku Pirjo Maja, Naantali 
Kirsi-Maria Jokinen, Salo Niina Alho, Kaarina 
Janne Sjölund, Uusikaupunki Miro Simola, Loimaa 
Kesk  
Satu Simelius, vpj., Sauvo   Riitta Karjalainen, Turku 
Jani Kurvinen, Somero Teija Ek-Marjamäki, Loimaa 
Ulla Huittinen, Salo Päivi Maisila, Mynämäki 
Vas  
Liisa Norontaus, Turku  Leena Rautiola, Mynämäki 
Eero Hynynen, Rusko Matti Kapanen, Kaarina 
Krist.dem  
.Reima Anolin, Somero Mika Ratilainen, Naantali 
Rkp  
Kjell Wennström, Turku Mikael Holmberg, Parainen 
Åsa Gustafsson, Kaarina Inger Wretdal, Kemiönsaari 
Vihreät  
Janina Andersson, Turku Tuija Ollikkala, Turku 
Sofia Virta, Kaarina      Jukka Lampikoski, Kaarina 
PS  
Lauri Heikkilä, Marttila  Juhani Pilpola, Lieto 
Pirjo Lampi, Turku  Sinikka Makkonen, Salo 

 

VERKSAMHETEN VID VARSINAIS-SUOMEN ENNAKOINTIAKATEMIA FORTSÄTTER MED ETT PARTNERSKAPS- OCH SAMARBETSAVTAL

Tilläggsinformation: Specialplanerare Esa Högblom, tfn 040 7760 310

Varsinais-Suomen Ennakointiakatemia är ett gränsöverskridande samarbetsnätverk för olika yrken och sektorer, vars mål är att höja kunskapsnivån för företagen och utbildningsorganisationerna i Egentliga Finland i prognostiseringen av kunskaps- och utbildningsbehov och att förstärka tillgången på och utnyttjandet av prognostisk information om framtidsutsikterna för landskapets företag.

Ennakointiakatemias verksamhetsmodell har beretts och utvecklats inom ett separat tvåårigt projekt med ERUF-delfinansiering, som letts av Åbo yrkeshögskola. Projektet upphör 31.8.2020. Deltagare i utvecklingsarbetet har varit Egentliga Finlands förbund, Egentliga Finlands NTM-central, Åbo yrkeshögskola, Åbo universitet, Sydvästra Finlands utbildningssamkommun, Saloregionens utbildningssamkommun, Resoregionens utbildningssamkommun, Egentliga Finlands Företagare rf, Yrityssalo, Åbo handelskammare samt cirka 25 företag inom olika branscher i Egentliga Finland.

För att etablera verksamhetsmodellen, samarbetskonsortiet och den gemensamma finansieringsgrunden har Ennakointiakatemias genomförande- och partnerskapsavtal upprättats för tiden 1.1.2021–31.12.2025.

Avtalspartner i avtalet är:

  • Sydvästra Finlands utbildningssamkommun
  • Resoregionens utbildningssamkommun
  • Vuxenutbildningsstiftelsen Turun Aikuiskoulutussäätiö / Vuxenutbildningscentret Turun Aikuiskoulutuskeskus
  • Turun ammattikorkeakoulu Oy
  • Åbo handelskammare
  • Åbo stad, bildningssektorn
  • Åbo universitet
  • Egentliga Finlands NTM-central
  • Egentliga Finlands förbund
  • samt som associerad avtalspartner Egentliga Finlands TE-byrå.

Årsbudgeten för verksamheten är sammanlagt 18 900 euro (inkl. moms). Avtalsparterna deltar vardera i verksamheten med lika stora betalningsandelar (2 100 euro per år). De associerade avtalsparterna deltar i verksamheten men inte i den gemensamma finansieringen. Egentliga Finlands förbund fungerar som administrativ koordinator för konsortiet och den gemensamma budgeten.