Ylatunniste2

 

 

LANDSKAPSSTYRELSE OM UTKASTET TILL INVESTERINGSPROGRAMMET FÖR STATENS TRAFIKLEDSNÄT FÖR 2022–2029 – FASTSTÄLLD FINANSIERINGSNIVÅN ÄR INTE TILLRÄCKLIG FÖR VÄGNÄTETS UTVECKLINGSBEHOV

Tilläggsinformation: Utvecklingschef Malla Rannikko-Laine, tel. 040 7213429

Trafikledsverket har begärt ett utlåtande om utkastet till investeringsprogrammet för statens trafikledsnät för 2022–2029. Trafikledsverket sammanställer varje år det åttaåriga investeringsprogrammet för statens trafikledsnät som en del av genomförandet av den riksomfattande trafiksystemplanen (Trafik 12).

Investeringsprogrammet för 2022–2029 grundar sig på Trafikledsverkets uppgifter och är ett förslag om genomförande av järnvägs-, landsvägs- och farledsprojekt och om konsekvenserna av olika projekt. Investeringsprogrammet behandlar de närmaste årens viktigaste trafikinfrastrukturprojekt och deras möjliga genomförandeordning. Investeringsprogrammet används bl.a. i beredningen av statens budgetproposition.

Landskapsstyrelsen beslutar att avge följande utlåtande:

Trafikledsverkets investeringsprogram inverkar positivt på den internationella tillgängligheten och näringslivets förbindelser. Tillgänglighetsmålet som anges i Trafik 12-planen påverkas i hög grad av åtgärder för att förbättra hamnarnas förbindelser och åtgärda bristerna i TEN T stomnätskorridoren. Egentliga Finland och Åbo stadsregion har i logistiskt avseende en viktig ställning som en del av ett växande Södra Finland och som knutpunkt för dess transportvägar över hav och land. Att uppfylla TEN T kraven med ett stomnät fram till år 2030 är ett viktigt mål.

Bristerna med avseende på huvudledernas servicenivå åtgärdas genom fyra stora utvecklingsåtgärder. Det största enskilda anslaget för landsvägsprojekt i programutkastet avsätts för E18 Åbo ringväg (stamväg 40).

Det är mycket viktigt att förnya Rävsundsbron och Hessundsbron som båda ligger utmed Skärgårdsvägen (lv 180). Beslut om dessa projekt fattades redan i statens tredje tilläggsbudget för 2021. Investeringarna är en förutsättning för industrin i Pargas, liksom för funktionssäkerheten med avseende på byggnadsindustrins transporter.

Trafiksäkerheten, ett av de mål som tas upp i Trafik 12-planen, ges inte en tillräckligt central position bland målen i investeringsprogrammet. Utmed riksväg 8 och 9 i Egentliga Finland saknas förbättringsåtgärder som är nödvändiga ur trafiksäkerhetssynpunkt. Plankorsningen vid Letala längs riksväg 8 utgör en trafiksäkerhetsrisk och en flaskhals som hindrar trafiken från att löpa smidigt. Det mellan riksvägen och stamväg 43 planerade genomförandet av den planskilda rondellanslutningen som år 2022 blir klar att byggas ska anvisas 38 miljoner i finansiering. Förbindelsesträckan Åbo–Tammerfors längs riksväg 9 är i genomsnitt farligare än huvudvägnätet i övrigt. Byggnadsfinansiering på 53 miljoner euro bör läggas till i investeringsprogrammet för att göra den väg med breda körfält som löper från Lundo station till Aura fyrfilig.

Enligt den strategiska lägesbilden har vägnätet ett utvecklingsbehov på 2–3 miljarder euro under de kommande tio åren. Utvecklingsfinansieringen i investeringsprogrammet kan inte tillgodose dessa behov. Den fastställda finansieringsnivån är därmed inte tillräcklig och det finns risk för att goda projekt inte blir av.

Landskapsförbundet betonar att samfinansieringsmodellen enligt riksdagens beslut inte får användas för att ändra de grundläggande principerna för finansieringsansvaret för trafikprojekt, utan staten ska också framöver ansvara för statens leder medan kommunerna ansvarar för gatunätet.

Åbo Entimmeståg framskrider som helhet så att det kommer att bli klart för byggande i början av investeringsprogramperioden. Planeringen blir klar år 2023. Även om avsikten i projektbolagsmodellen är att inte uteslutande använda statlig budgetfinansiering, behöver stora järnvägsprojekt dock en betydande statlig finansiering för byggandet när planeringen slutförts.

Med tanke på tillgängligheten i regionen och utvecklingen av järnvägstrafiken är det positivt att den grundliga reparationen av avsnittet Åbo–Nystad och den grundliga reparationen och elektrifieringen av avsnittet Reso–Nådendal inkluderats i investeringsprogrammet. Egentliga Finland har som mål att få i gång lokaltågtrafiken och göra den till en del av helheten för Entimmeståget, i syfte att dra nytta av en full passagerarpotential.

Utvecklingen av de regionala cykelvägsnäten och kvalitetskorridorerna i statens nät ingår i projektkorg 1B för landsvägar. Stamväg 43 förbindelsen Nystad–Letala har lyfts fram bland potentiella objekt för genomförande i slutet av investeringsperioden. Skärgårdens ringväg är ytterligare ett projekt i Egentliga Finland som ska lyftas fram som nationellt betydande projekt för genomförande. Utmed skärgårdens cykelled, som varje år blir alltmer populär, finns fortfarande flera avsnitt som helt saknar cykelväg och som därför är farliga för den lätta trafiken.

Enligt programutkastet för Europeiska unionens finansieringsinstrument Fonden för ett sammanlänkat Europa, FSE2, är vägförbindelser för hamnar inom TEN-T-nätet stödberättigade. Det är möjligt att få 56,1 miljoner euro i stöd för byggande för förbättring av E18 (sv 40) Åbo ringväg i Reso centrum. Det är viktigt att ansöka om stöd eftersom statens stramt tilltagna utvecklingsfinansiering då frigörs och kan användas för andra nödvändiga objekt. Den finansiering som frigörs genom FSE-stödet ska öronmärkas till nytta för regionen. 56 miljoner euro kan användas för att täcka kostnaderna i Egentliga Finland för riksväg 8 vid Letala, riksväg 9 mellan Lundo station och Aura, S:t Karins västra omfartsväg eller Salo östra förbifartsled.

Enligt Trafik 12-planen används samfinansieringsmodellen med kommunernas och näringslivets aktörer särskilt när kommunen har ett tydligare intresse än staten av att inleda ett projekt i statens nät, eller när en åtgärd som planerats för statens nät tjänar ett begränsat antal näringslivsaktörer. Att en samfinansieringsmodell tillämpas får inte innebära att kostnaderna för utvecklingsprojekt vältras över på kommunerna. Exempelvis ska den erforderliga servicenivån för E18 Åbo ringväg och målen som fastställts för huvudvägsförbindelsen genomföras genom statlig finansiering.

Avantis planskilda anslutning bör genomföras som en del av den pågående förbättringshelheten för ringvägens andra fas (Kausela–Kirismäki). Anslutningen ingick ursprungligen inte i helheten i fråga. Den planskilda anslutningen ingår bland investeringsprogrammets förbättringsprojekt för basväghållningen av trafiklederna, med finansiering på 2 miljoner euro. Lundo kommun har åtagit sig att stå för genomförandet av brolösningen med 1,1 miljoner euro (helhetskostnaden för det gemensamma projektet uppgår till 5,37 miljoner euro). Kommunens insats ökas därtill genom byggande av en parallellväg till den fyrfiliga vägen. Avantiområdet utgör ett nationellt betydande kluster av logistikaktörer och är en förutsättning för att E18 ska fungera med tanke på näringslivet och hamnarna. Statens uppgift är att stå för den nödvändiga finansieringsandelen på 4,27 miljoner euro.

Egentliga Finlands förbund föreslår att följande projekt läggs till i Trafikledsverkets investeringsprogram:

Utvecklingsprojekt för järnvägstrafik:
Entimmeståget, direktbanan Esbo–Salo
Entimmeståget, dubbelspåret Salo–Åbo

Utvecklingsprojekt för vägtrafik:
E18 Åbo ringväg, Nådendal–Reso
Rv 8 Letala planskilda rondellanslutning
Rv 9 Lundo–Aura, väg med breda körfält görs fyrfilig
lv 180 Kurkela–Kuusisto (Pargasleden/S:t Karins västra omfartsväg)
Sv 52 Salo östra förbifartsled, andra fasen
Utveckling av den lätta trafiken:
Skärgårdens Ringväg, de delar av cykelvägen som fattas

 
Ylatunniste2 

 

EGENTLIGA FINLANDS LANDSKAPSSTRATEGI 2040+ TILL PÅSEENDE FRAM TILL DEN 20 OKTOBER
Tilläggsinformation: Utvecklingschef Salla-Maria Lauttamäki, tel. 040 520 0761
Regionalförvaltningsdirektör Tarja Nuotio, p. 040 506 3715,
Planeringsdirektör Heikki Saarento, p. 040 720 3056

Egentliga Finlands nya landskapsstrategi 2040+, ett dokument för landskapets utveckling, läggs fram till påseende fram till den 20 oktober. Om framläggandet till påseende informeras närmare på https://www.varsinais-suomi.fi under innevarande vecka.

Beredningen av strategin inleddes hösten 2020 och strategin har bearbetats vid flera olika möten och evenemang i samarbete med statliga myndigheter, kommunerna, samfund och organisationer som deltar i utvecklingen av områdena, samt andra motsvarande instanser. Landskapsstrategin inbegriper landskapsplanen, landskapsprogrammet 2022–2025 och strategin för smart specialisering 2022–2027. Upprättandet av dokumenten styrs av lagen om utveckling av regionerna och förvaltning av strukturfondsverksamheten samt markanvändnings- och bygglagen.

Målet med den landskapsstrategi som nu läggs fram är att bygga upp ett Egentliga Finland som präglas av hållbara partnerskap. Samarbetets värden är ansvarsfullhet, åtkomlighet, förtroende och nyfikenhet. Strategin hjälper oss att påskynda en grön och rättvis omställning i landskapet, stärka det gemensamma engagemanget bland landskapets aktörer när det gäller tillväxtmålen för landskapets starka näringar (dvs marin industri, livsmedelskedjor samt läkemedels- och hälsoteknologi), och att genom genuint partnerskap, delaktighet och växelverkan bygga upp välfärd och samarbete som omfattar landskapets olika sektorer och befolkningsgrupper.

Enligt visionerna i landskapsstrategin är Egentliga Finland år 2040

• en föregångare inom rena lösningar, innovationer och hållbar tillväxt,

• ett landskap som präglas av gemenskap och som erbjuder välfärdsmöjligheter för alla,

• ett landskap som bygger på att arbeta tillsammans och fatta välgrundade beslut,

• ett tillväxtorienterat digitalt landskap som förutser förändringar.

I landskapsprogrammet 2022–2025 fastställs för programperioden mål (18 st.) och åtgärder (44 st.) för samarbete.

 

LANDSKAPSSTYRELSEN OM UTKASTET TILL ÅTGÄRDSPLAN FÖR HAVSPOLITIKEN: SÄRSKILD UPPMÄRKSAMHET BÖR ÄGNAS ÅTGÄRDER FÖR ATT SKYDDA ÖSTERSJÖN OCH FÖRBÄTTRA DESS STATUS
Tilläggsinformation: Näringslivschef Petteri Partanen, tel. 040 776 0630,
chef för internationella ärenden Sonja Palhus, tel. 040 534 3865

Statsrådets kansli har begärt ett utlåtande om utkastet till åtgärdsplan för havspolitiken, genom vilken Finlands havspolitik utvecklas och samordnas och målen för havspolitiken i regeringsprogrammet förverkligas.

I sin havspolitiska vision är Finland en global påverkare som tar fram lösningar för att de marina naturresurserna ska användas på ett hållbart sätt, den marina miljön ska ha god status och klimatförändringen inte ska överskrida världshavens bärkraft. Finland förfogar över högklassig marin kompetens och ett innovativt, framgångsrikt marint kluster samt en fungerande, säker och miljöanpassad logistik. Målet är att utveckla havspolitiken till ett tydligt kompetensområde. Åtgärdsprogrammets viktigaste fokusområden är skyddet av haven samt det maritima klustret och den maritima produktionen.

Landskapsstyrelsen betonar i sitt utlåtande bl.a. följande:
I åtgärdsplanen för Finlands havspolitik ska särskild uppmärksamhet ägnas åt åtgärder för att skydda Östersjön och förbättra dess status. Belastningen orsakad av jordbruket i Skärgårdshavets avrinningsområde är Finlands enda återstående s.k. hot spot-objekt på HELCOM:s lista över de värsta belastningskällorna i Östersjön.
Skyddet av haven, arbetet för att förhindra övergödning och försurning, börjar på land. Eftersom verksamheter på land på ett avgörande sätt påverkar havens status är det viktigt att havspolitiska åtgärder för havsskydd även beaktar åtgärder på land. Större förbättringsåtgärder till havs kan kullkastas på grund av avrinningen från land, medan förbättringsåtgärder med små insatser som vidtas på land kan leda till att havsområdens status utvecklas i önskad riktning.
Målet att ”synliggöra orättvist statligt stöd och få med det i internationell reglering (t.ex. WTO)” är verkningsfullt för skeppsbyggandet i hela Europa, när det gäller konkurrenskraften i förhållande till i synnerhet det kinesiska skeppsbyggandet.

I anslutning till åtgärden ”Stärka specialkompetensen inom skeppsbyggnad och exporten av den” är det absolut nödvändigt att vid sidan av ”skeppsbyggnad i kalla förhållanden” lägga till byggande av kryssningsfartyg som specialkompetens. Det är ett område där den finska specialkompetensen utan tvekan är i världsklass.
Att trygga ett fortsatt kustfiske främjar användningen av inhemsk fisk samt självförsörjning i livsmedelsproduktionen. Här är det också lämpligt att lägga till tanken om närmat, eftersom majoriteten av den fisk som idag konsumeras i Finland är importerad.

UTLÅTANDE OM UTKASTET TILL FINLANDS CAP-PLAN FÖR ÅREN 2023–2027
Tilläggsinformation: Utvecklingschef Malla Rannikko-Laine, tel. p. 040 7213429

Jord- och skogsbruksministeriet begär ett utlåtande om Finlands strategiska plan för EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP-planen) för åren 2023–2027 och tillhörande miljökonsekvensbeskrivning. CAP-planen, som hör till de centrala elementen i Europeiska unionens gemensamma jordbrukspolitik, innehåller åtgärder för att uppnå målen för den gemensamma jordbrukspolitiken i Finland samt mätare som följer upp måluppfyllelsen.

Landskapsstyrelsen avger bl.a. följande utlåtanden om utkastet:

Egentliga Finland har en aktiv och mångsidig jordbruksproduktion med landets största volymer.. Att stödja ett mångsidigt jordbruk ligger i det gemensamma intresset. Investeringar i jordbruket ska uppmuntras och investeringsstöden ska fördelas mellan regionerna på ett sätt som bättre än i nuläget motsvarar den faktiska efterfrågan. Tvåspråkigheten i Egentliga Finland måste beaktas i rådgivningen till odlarna och när det gäller resursallokering med avseende på tekniskt stöd.

De grundläggande jordbruksstöden bör i största möjliga utsträckning vara likartade i hela Finland. Finland verkar på en öppen och internationell marknad, varvid jordbruksproducenterna också konkurrerar sinsemellan. De minst fördelaktiga områdena såsom skärgården bör på grundval av sin geografiska isolering kunna betonas en aning när det gäller stöd. Eftersom vattenskyddet inriktas med särskild vikt på vissa områden ska även åtgärderna kunna riktas in på belastande avrinningsområden och åkerskiften.

Det krävs också i fortsättningen insatser för att främja fungerande infrastruktur på landsbygden, och tillgängligheten måste förbättras också genom digitala förbindelser. För Egentliga Finland är det positivt att turismen tillerkänts en roll som en del av landsbygdens utveckling. Dessutom är det viktigt för företagsverksamheten på landsbygden att även deltidsföretagare börjar omfattas av företagsstödet.

I CAP-planen uppmärksammas särskilt klimatmålen. En utmaning inom jordbrukspolitiken är, utöver klimatet, även situationen för vattendragen och havet. Jordbruket har stora möjligheter att bidra till att minska den belastning som vattendragen utsätts för. Vattenskydd och åtgärder för att begränsa klimatförändringarna ska inte stå i konflikt med varandra, och det är inte heller ändamålsenligt att endast fokusera på ett av dessa områden.

I planens avsnitt för behovsanalys beaktas inte i tillräckligt hög grad situationen för Skärgårdshavet som det av Finlands havsområden som är i sämst skick. Den vidsträckta skärgården gör havet ömtåligt och speciellt. I helhetsbedömningen av övergödningsläget i Finlands vattenområden till havs och vid kusterna används endast två klasser, nämligen ”god” och ”svag”. På grund av klassificeringen ser hela Finlands havsområde ut att vara likadant överallt och räknas till klassen ”svag”. En noggrannare granskning som utförs i vattenvårdsplanen visar dock tydligare de regionala skillnaderna i ytvattnens status. Skärgårdshavet är det havsområde längs Finlands kust som är i sämst skick, och det finns inga tecken på förbättring för närvarande.

Skyddet av havet, arbetet för att förhindra övergödning och försurning, börjar på land. Eftersom verksamheter på land på ett avgörande sätt påverkar havets status är det viktigt att vattenskyddsåtgärder även beaktar åtgärder på land. Större förbättringsåtgärder till havs kan kullkastas på grund av avrinning från land, medan förbättringsåtgärder med små insatser som vidtas på land, särskilt i fråga om jordbruk, kan leda till att havsområdens status utvecklas i önskad riktning.

Kommissionen för skydd av Östersjöns marina miljö (HELCOM) har placerat Skärgårdshavets avrinningsområde på sin lista över Östersjöns värsta belastningskällor. Den diffusa belastningen från jordbruket i Skärgårdshavet är Finlands enda återstående så kallade hot spot-område. Statsrådet inledde den 27 april 2021 vid sin halvtidsöversyn Skärgårdshavet-programmet som syftar till att minska den diffusa belastning som Skärgårdshavet utsätts för. Avsikten är att stryka området från listan över de värsta belastningskällorna senast år 2027. Färdplanen upprättas senast sommaren 2022. Skärgårdshavet-programmet har en uppenbar koppling till Finlands CAP-plan men nämns inte överhuvudtaget i planen.

Tillräckligt stöd måste riktas till förbättringen av vattnens status, liksom de odlings- och djuruppfödningsmetoder som ska leda till denna förbättring. Vid minskning av näringsläckaget från åkrarna är det viktigt att stödåtgärder som syftar till vattenskydd riktas till de åkerskiften som ger upphov till den allra största belastningen.

 

NYTT FÖRSLAG TILL KLIMATLAG SAMT ÄNDRING AV NATURVÅRDSLAGEN – LANDSKAPSSTYRELSEN BETONAR LANDSKAPENS ROLL NÄR DET GÄLLER ATT IDENTIFIERA REGIONALA MÖJLIGHETER
Tilläggsinformation: Specialplanerare Aleksis Klap, tel. p. 040 721 3137

Miljöministeriet har begärt ett utlåtande om utkastet till regeringsproposition med förslag till ny klimatlag. Dessutom begärs ett utlåtande om ändring av naturvårdslagen och av andra lagar i anslutning till den.

Landskapsstyrelsen konstaterar i fråga om båda lagarna bl.a. följande:

Målsättningarna med båda lagarna är goda och bör stödjas, de ger tydliga riktlinjer och ett ”mandat” för det kommande arbetet, när målsättningarna för hela landet är tydliga.

Nationella paneler föreslås i båda lagarna. Panelerna borde också innehålla företrädare för regionplanering/-utveckling, eftersom landskapen spelar en viktig roll när det gäller att identifiera regionala styrkor och möjligheter, samt stödja kommuner av mycket varierande storlek genom regionalt samarbete.

Fastän målsättningarna är goda förblir det oklart vilka konsekvenser de får för planeringen, dvs planläggningen, som regleras av markanvändnings- och bygglagen, och hur dessa konsekvenser exempelvis påverkar verksamhet som omfattas av skogslagen. Markanvändningen beaktas dock på ett övergripande sätt i båda lagarna, men genomförandet av lagen förblir oklart.
Det anses därtill vara positivt att tillgången till information håller på att förbättras och att det också framöver kommer information om uppföljningen.

 

 
Ylatunniste2  

KESTÄVÄÄ KASVUA JA TYÖTÄ 2014-2020 -OHJELMAN RAHOITUSTA KOLMELLE
VARSINAISSUOMALAISELLE JA VIIDELLE YLIMAAKUNNALLISELLE HANKKEELLE
Lisätietoja: Erikoissuunnittelija Ville Roslakka p. 050 592 0404

Etelä-Suomen maakuntien EAKR-haku (Euroopan aluekehitysrahasto) toteutui ajalla 22.2.- 31.3.2021. Haun erityispainopisteinä Varsinais-Suomen alueella olivat älykkään erikoistumisen kärjet: Sininen kasvu ja teollisuuden modernisointi, Innovatiiviset ruokaketjut sekä lääke- ja terveysteknologia. Tässä haussa oli mukana myös koronaelpymiseen liittyvä uusi REACT EU- lisärahoitus.
Yksinomaan Varsinais-Suomea koskevia hakemuksia saatiin yhteensä viisi. Lisäksi ylimaakunnallisia hakemuksia, joissa Varsinais-Suomi on alueena mukana, saatiin myös viisi.
Maakuntahallitus päätti myöntää rahoitusta seuraaville hankkeille:

- Turun yliopistolle hankkeelle ”Food Hub -elämystori” 241 182 euroa. (EAKR)

- Turun ammattikorkeakoulu Oy:lle hankkeelle ”Kokonaisvaltainen kyberturvallisuus kestävälle kasvulle (4K)” 576 976 euroa. (REACT EU)

- Turun ammattikorkeakoulu Oy:lle hankkeelle ”Lisäävän valmistuksen keskus bio- ja lääketeollisuudelle” 605 108 euroa ja lisäksi hankkeen investointiosan kustannuksista 54 600 euroa. (REACT EU)

Rahoitus ylimaakunnallisille hankkeille:

- Helsingin kaupungille varataan hankkeelle ”Kestävää nostetta matkailuyrityksiin: Etelä-Suomi” 240 000 euroa hankkeen osatoteuttajan Turku Science Park Oy:n kustannuksiin.

- Laurea-ammattikorkeakoulu Oy:lle varataan hankkeelle ”Kokemusten talo - Virtuaalisista elämystiloista kestävää liiketoimintaa ja hyvinvointia” 144 326 euroa hankkeen osatoteuttajan Turun ammattikorkeakoulu Oy:n kustannuksiin.

 - Laurea-ammattikorkeakoulu Oy:lle varataan hankkeelle ”Resurssiviisaat digitaaliset sosiaali- ja terveyspalvelut” 406 668 euroa hankkeen osatoteuttajien Turun ammattikorkeakoulu Oy, Turun yliopisto, Åbo Akademi kustannuksiin.

- Turku Science Park Oy:lle varataan hankkeelle ”React EAKR: Keraaminen purkujäte kiertotaloudessa” 549 448 euroa hankkeen toteuttajien Turku Science Park Oy, Åbo Akademi, Turun ammattikorkeakoulu Oy, Suomen Ympäristökeskus, SYKE kustannuksiin. Lisäksi myönnetään EAKR ja valtion rahoitusta 70 % hankkeen investointiosion hyväksyttävistä kokonaiskustannuksista, kuitenkin enintään 20 300 euroa.

- Lab-ammattikorkeakoulu Oy:lle varataan hankkeelle ”e-Hospitality –digivieraanvaraisuutta ja empatiaa digitaalisiin matkailupalvelukohtaamisiin uudessa normaalissa” 171 222 euroa hankkeen osatoteuttajan Turun ammattikorkeakoulu Oy:n kustannuksin.

Lisäksi:

- Turun kaupungille myönnetään valtion ja Turun kaupunkiseudun välisen ekosysteemisopimuksen käynnistämiseksi hankkeeseen ”Alueellisten ekosysteemien kehittäminen Turun seudulla” alueiden kestävän kasvun ja elinvoiman tukeminen -rahoitusta 499 496 euroa.

MAAKUNTAHALLITUS LIIKUNTAPAIKKOJEN PERUSTAMISHANKKEIDEN RAHOITUSSUUNNITELMA-EHDOTUKSESTA: LOUNAIS-SUOMEEN SYNTYNYTTÄ INVESTOINTIVAJETTA TULEE KOMPENSOIDA TULEVISSA RAHOITUSPÄÄTÖKSISSÄ
Lisätietoja Erikoissuunnittelija Malla Rannikko-Laine, p. 040-721 3429

Liikuntalain mukaan kunnille ja muille yhteisöille voidaan myöntää valtion avustusta liikuntapaikkojen ja niihin liittyvien vapaa-aikatilojen perustamishankkeisiin. Opetus- ja kulttuuriministeriö hyväksyy vuosittain valtion talousarvion valmistelun yhteydessä seuraavaa neljää vuotta varten valtakunnallisen liikuntapaikkojen rakentamista koskevan rahoitussuunnitelman.

Varsinais-Suomesta tehtiin vuosille 2022–2025 yhteensä kahdeksan (8) esitystä, joiden kustannusarvio on yhteensä 60,6 milj. euroa. Lisäksi Varsinais-Suomesta tehtiin yksi (1) valtakunnallinen hanke-esitys, jonka kustannusarvio on 72 milj. euroa. Hankkeista vuodelle 2022 ajoittuvia on kuusi (6), vuodelle 2023 kaksi (2) ja vuodelle 2025 yksi (1) hanke. Satakunnasta tehtiin vuosille 2022–2025 kaksi (2) hanke-esitystä, joiden kustannusarvio on yhteensä 23 milj. euroa. Lounais-Suomen aluehallintoviraston rahoitussuunnitelmaesityksessä mukana ovat kaikki hankkeet. Valtakunnallisina tuettavaksi esitettävät hankkeet käsitellään erikseen.

Vuosii Kunta Sija Hanke Kust.arvio Avustus

2022
Kaarinan kaupunki 1. sija Uimahallin peruskorjaus 5 M€ 800 000€
Uudenkaupungin kaupunki 2. sija Uima- ja sisäliikuntahallin rakentaminen 28 M€ 1 000 000€
Someron kaupunki 3. sija Keskusurheilukentän peruskorjaus ja laajennus 1,025 M€ 307 500 €
Paimion kaupunki 5. sija Uimahallin peruskorjaus 2,5 M€ 800 000 €
Paraisten Urheilu- ja Nuorisotalo Oy 7.sija Paraisten liikuntahalli 2,4 M€ 705 600 €

2023
Salon kaupunki Jäähallin uudisrakennus 5,6 M€ 750 000 €
Raision kaupunki Vaisaaren koulun liikuntasali 3,1 M€ 750 000 €

2024 Ei esityksiä

2025
Raision kaupunki Uintikeskuksen perusparannus 13,00 M€ 800 000 €

Valtakunnalliset hankkeet
2022
Turun Ratapihan Kehitys Oy Turun Ratapiha 72 M€ erikseen

Maakuntahallitus päättää antaa seuraavan lausunnon:

Lounais-Suomen aluehallintoviraston liikuntapaikkojen perustamishankkeiden rahoitussuunnitelmaesityksen laadinnassa käytetyt perusteet ovat hyväksyttäviä. Avustukset kohdennetaan erityisesti laajoja käyttäjäryhmiä palveleviin liikuntapaikoihin. Kunta on ensisijainen avustuksen saaja, mutta myös kuntien tarjontaa täydentäville yksityisille hankkeille voidaan myöntää avustusta.

Rahoitussuunnitelmaesityksen perusteissa erityistä huomiota on kiinnitetty hankkeiden realistisuuteen sekä taloudelliseen ja tekniseen toteuttamiskelpoisuuteen. Maakuntahallitus pitää lähtökohtaa oikeana. Rahoitussuunnitelmaesityksessä tulee huomioida myös edellisen suunnitelman hyväksymisen jälkeen mahdollisten valitusten ynnä muiden seikkojen takia viivästyneet hankkeet. Hankkeiden varauksiin liittyvät aikataulukysymykset tulee arvioida lausuntomateriaalissa, eikä edellisiltä vuosilta siirtyvien hankkeiden tule vähentää avustettavien uusien hankkeiden kokonaismäärää.

Vuonna 2021 opetus- ja kulttuuriministeriö myönsi liikuntapaikkarakentamisen valtionavustusta Lounais-Suomessa kolmeen hankkeeseen: Kankaanpään palloiluhallin peruskorjaukseen ja laajennukseen, Jämijärven kunnan liikuntasaliin ja Impivaaran Tenniskeskuksen laajennukseen Turussa. Vuonna 2020 avustusta sai Rauman uimahallin ja liikuntahallin rakentaminen. Viime vuosien avustusten kohdentumisen johdosta vuonna 2022 avustusta on perusteltua myöntää useammalle Varsinais-Suomen hankkeelle.

Lounais-Suomen aluehallintoviraston alueelle myönnetyt valtionavustukset ovat jääneet selvästi jälkeen muiden aluehallintovirastojen tasosta. Vuodelle 2021 opetus- ja kulttuuriministeriö myönsi liikuntapaikkarakentamisen valtionavustusta Lounais-Suomessa 2,1 milj. eurolla. Länsi- ja Sisä-Suomen hankkeisiin myönnettiin 7,2 milj. euroa ja Etelä-Suomen alueella 6,1 milj. euroa. Lounais-Suomeen syntynyttä investointivajetta tulee kompensoida tulevissa rahoituspäätöksissä.

Varsinais-Suomen osalta vuoden 2022 rahoitussuunnitelmassa mukana on viisi hanketta, joista kaksi on mukana aiempien vuosien hylkäyspäätöksen johdosta. Maakuntahallitus pitää perusteltuna, että vuonna 2022 avustusta saavat kaikki Varsinais-Suomen viisi hanketta: Kaarinan uimahalli, Uudenkaupungin uima- ja sisäliikuntahalli, Someron keskusurheilukentän peruskorjaus ja laajennus, Paimion uimahalli ja Paraisten liikuntahalli. Mahdollisuuksien mukaan vuodelta 2021 siirtyneitä hankkeita tulee avustaa jo ministeriön vuoden 2021 lisätalousarviomäärärahasta.

Maakuntahallitus on aiemmassa lausunnossaan liikuntapaikkarakentamisen suunta-asiakirjasta todennut valtakunnallisen liikuntapaikkahankkeiden rahoitussuunnitelman aikajänteen liian pitkäksi. Aikajänteen lyhentäminen neljästä kolmeen vuoteen on tarpeen. Myös aluehallintoviraston ja opetus- ja kulttuuriministeriön välisen päätösvallan delegointirajan nostaminen 700 000 eurosta ylöspäin tulee tehdä, jotteivat selkeästi paikalliset hankkeet ajaudu valtakunnalliseen päätöksentekoon.

Maakuntahallitus puoltaa lausunnossaan Lounais-Suomen aluehallintoviraston esitystä liikuntapaikkojen perustamishankkeiden rahoitussuunnitelmaksi vuosille 2022–2025.

MERIALUESUUNNITTELUN RAJAT YLITTÄVÄÄ YHTEISTYÖTÄ EDISTÄVÄ EMSP NBSR (EMERGING ECOSYSTEM-BASED MARITIME SPATIAL PLANNING TOPICS IN NORTH AND BALTIC SEAS REGION) -HANKE KÄYNNISTYY
Lisätietietoja: suunnittelujohtaja Heikki Saarento, p. 040 720 3056, merialuesuunnitteluyhteistyön koordinaattori Mari Pohja-Mykrä p. 041 550 8442

EU:n Meri- ja kalastusasioiden pääosaston ja CINEA:n (aiemmin EASME) Itämeren ja Pohjanmeren merialuesuunnittelun rahoitushausta on myönnetty MSP NBSR (Emerging ecosystem-based Maritime Spatial Planning topics in North and Baltic Seas Region) -hankkeelle. Hankkeen partnerina Suomessa toimii Varsinais-Suomen liitto, joka merialuesuunnitteluyhteistyön koordinaatioliittona edustaa hankkeessa rannikon maakuntien liittoja. Hankkeen toteutusaika on 1.9.2021–28.2.2024 ja Varsinais-Suomen liiton kokonaisbudjetti on 263 808,50 euroa.

Hankkeen päätarkoituksena on edistää merialuesuunnittelun rajat ylittävää yhteistyötä Itämeren ja Pohjanmeren merialuesuunnittelun viranomaisten kesken. Hankkeen vetäjänä toimii De Rijksdienst voor Ondernemend Nederland (RVO, Alankomaat) ja muut partnerimaat ovat Ruotsi, Ahvenanmaa, Saksa, Puola, Tanska, Belgia ja Ranska. Viro, Latvia, Irlanti ja Skotlanti ovat ilmaisseet kiinnostuksensa, mutta ilmoittavat osallistumisestaan myöhemmin. Muista tahoista mukana ovat HELCOM, VASAB, Nordregio ja Suomen ympäristökeskus (Syke). Suomen ympäristöministeriö on mukana hankkeessa seuraajajäsenenä.

 
Ylatunniste2  
 

FINANSIERING FRÅN PROGRAMMET HÅLLBAR TILLVÄXT OCH JOBB 2014–2020 TILL TRE
PROJEKT I EGENTLIGA FINLAND OCH TRE LANDSKAPSÖVERSKRIDANDE PROJEKT
Tilläggsinformation: specialplanerare Ville Roslakka, tel. 050 592 0404

 Landskapen i Södra Finland sökte finansiering från Europeiska regionutvecklingsfonden under perioden 22.2–31.3.2021. Följande huvudteman inom smart specialisering utgjorde särskilda prioriteringar för ansökan i Egentliga Finland: blå tillväxt och modernisering av industrin, innovativa livsmedelskedjor samt läkemedels- och hälsoteknologi. I ansökan ingick även det nya insatsområdet 8 inom ramen för React-EU som rör återhämtning efter coronakrisen, samt projekt som hänför sig till detta.
Det inkom sammanlagt fem ansökningar som rörde enbart Egentliga Finland. Därtill inkom fem landskapsöverskridande ansökningar där Egentliga Finland deltar.
Landskapsstyrelsen beslutar om Egentliga Finlands förbunds vägledande Eruf-ram för år 2021 (inkl. icke anslagna Eruf-medel från 2020 års ram) och React-EU-tilläggsfinansiering.

- Till Åbo unviersitet för projekt ”Food Hub -elämystori” 241 182 euro (ERUF)

- Till Åbo yrkeshögskola till projekt ”Kokonaisvaltainen kyberturvallisuus kestä-välle kasvulle (4K)” 576 976 euro (REACT EU)

- Till Åbo yrkeshögskola till projekt ”Lisäävän valmistuksen keskus bio- ja lää-keteollisuudelle” 605 108 euroa och till projektets investeringsdelen 54 600 euroa. (REACT EU)

 

FINANSIERING TILL LANDSKAPSÖVERGRIPANDE PROJEKT:

• Till Helsingfors stad avsätts för projektet ”Kestävää nostetta matkailuyrityksiin: Etelä-Suomi” (Ett hållbart uppsving för turismföretagen: Södra Finland) 240 000 euro för delgenomföraren Turku Science Park Oy (React-EU-finansiering)
• Till Laurea-ammattikorkeakoulu Oy avsätts för projektet ”Kokemusten talo – Virtuaalisista elämystiloista kestävää liiketoimintaa ja hyvinvointia” (Upplevelsens hus – hållbar affärs-verksamhet och välmående genom virtuella upplevelseutrymmen) 144 326 euro för att täcka kostnaderna för projektets delgenomförare Turun ammattikorkeakoulu Oy (React-EU-finansiering)
• Till Laurea-ammattikorkeakoulu Oy avsätts för projektet ”Resurssiviisaat digitaaliset sosiaali- ja terveyspalvelut” (Resurssmarta digitala social- och hälsovårdstjänster) 406 668 euro för att täcka kostnaderna för projektets delgenomförare Turun ammattikorkeakoulu Oy, Åbo universitet och Åbo Akademi (React-EU-finansiering)
• Till Turku Science Park Oy avsätts för projektet ”React EAKR: Keraaminen purkujäte kier-totaloudessa” (React Eruf: Keramiskt rivningsavfall i den cirkulära ekonomin) 549 448 euro för att täcka kostnaderna för de aktörer som genomför projektet (Turku Science Park Oy, Åbo Akademi, Turun ammattikorkeakoulu Oy och Finlands miljöcentral SYKE). Dessutom beviljas Eruf-finansiering och statlig finansiering högst 20 300 euro. (React-EU-finansiering)
• Till Lab-ammattikorkeakoulu Oy avsätts för projektet ”e-Hospitality – digivieraanvaraisuutta ja empatiaa digitaalisiin matkailupalvelukohtaamisiin uudessa nor-maalissa” (e-Hospitality – digital gästvänlighet och empati för digitala möten inom turism-tjänster i det nya normala) 171 222 euro för att täcka kostnaderna för projektets delgenom-förare Turun ammattikorkeakoulu Oy (React-EU-finansiering).

 

Finansiering från anslaget för stödjande av hållbar tillväxt och livskraft i regionerna:

Åbo stad beviljas finansiering från anslaget för stödjande av hållbar tillväxt och livskraft i regionerna (AKKE) för ekosystemavtalet mellan staten och Åbo stadsregion beviljas för projektet ”Alueellisten ekosysteemien kehittäminen Turun seudulla” (Utveckling av regionala ekosystem i Åboregionen) 499 496 euro.

 

UTLÅTANDE OM FÖRSLAGET TILL FINANSIERINGSPLAN FÖR ANLÄGGNINGSPROJEKT SOM AVSER IDROTTSANLÄGGNINGAR FÖR ÅREN 2022–2025
Tilläggsinformation: specialplanerare Malla Rannikko-Laine, tel. 040-721 3429

Enligt idrottslagen kan kommuner och andra sammanslutningar beviljas statsunderstöd för anläggningsprojekt som avser idrottsanläggningar och tillhörande fritidslokaler. Undervisnings- och kulturministeriet godkänner årligen i samband med beredningen av statsbudgeten den landsomfattande finansieringsplanen gällande byggande av idrottsanläggningar för de kommande fyra åren.

I Egentliga Finland lades för åren 2022–2025 fram totalt åtta (8) förslag vars beräknade kostnad uppgår till sammanlagt 60,6 miljoner euro. I landskapet lades dessutom fram ett (1) rikstäckande projektförslag vars beräknade kostnad uppgår till 72 miljoner euro. Av projekten ska sex (6) genomföras år 2022, två (2) år 2023 och ett (1) år 2025. För åren 2022–2025 lades i Satakunta fram två (2) projektförslag vars beräknade kostnad uppgår till sammanlagt 23 miljoner euro. Alla projekt finns med i förslaget till finansieringsplan från Sydvästra Finlands regionförvaltningsverk. Projekt som föreslås få stöd som rikstäckande projekt behandlas separat.

Vuosii Kunta Sija Hanke Kust.arvio Avustus

2022
Kaarinan kaupunki 1. sija Uimahallin peruskorjaus 5 M€ 800 000€
Uudenkaupungin kaupunki 2. sija Uima- ja sisäliikuntahallin rakentaminen 28 M€ 1 000 000€
Someron kaupunki 3. sija Keskusurheilukentän peruskorjaus ja laajennus 1,025 M€ 307 500 €
Paimion kaupunki 5. sija Uimahallin peruskorjaus 2,5 M€ 800 000 €
Paraisten Urheilu- ja Nuorisotalo Oy 7.sija Paraisten liikuntahalli 2,4 M€ 705 600 €

2023
Salon kaupunki Jäähallin uudisrakennus 5,6 M€ 750 000 €
Raision kaupunki Vaisaaren koulun liikuntasali 3,1 M€ 750 000 €

2024 Ei esityksiä

2025
Raision kaupunki Uintikeskuksen perusparannus 13,00 M€ 800 000 €
Valtakunnalliset hankkeet

2022
Turun Ratapihan Kehitys Oy Turun Ratapiha 72 M€ erikseen

Landskapsstyrelsen beslutar att avge följande utlåtande:

De motiveringar som Sydvästra Finlands regionförvaltningsverk använt vid uppgörande av förslaget till finansieringsplan för anläggningsprojekt som avser idrottsanläggningar är godtagbara. Understöden inriktas särskilt på idrottsanläggningar som tjänar breda användargrupper. Understöd beviljas i första hand kommuner, men kan även beviljas enskilda projekt som kompletterar kommunernas utbud.

I motiveringarna i förslaget till finansieringsplan uppmärksammas särskilt hur realistiska projekten är samt i vilken utsträckning de är ekonomiskt och tekniskt genomförbara. Landskapsstyrelsen anser att utgångspunkten är riktig. Projekt som efter godkännandet av föregående plan blivit fördröjda på grund av eventuella besvär eller andra omständigheter ska också beaktas i förslaget till finansieringsplan. Frågor som rör tidsplanen avseende projektreserveringarna ska utvärderas i utlåtandematerialet, och projekt som överförs från tidigare år ska inte dras av från det totala antalet nya projekt som ska få understöd.

Undervisnings- och kulturministeriet beviljade år 2021 statsunderstöd för byggande av idrottsanläggningar för tre projekt i Sydvästra Finland: Jämijärvi kommuns gymnastiksal, grundlig renovering och utbyggnad av Kankaanpää bollhall, samt utbyggnad av Impivaara Tenniscentrum i Åbo. År 2020 beviljades understöd till byggande av Raumo simhall och idrottshall. På grund av de senaste årens tilldelning av understöd är det befogat att understöden för år 2022 beviljas till ett flertal projekt i Egentliga Finland.

De statsunderstöd som beviljats inom Sydvästra Finlands regionförvaltningsverks område är betydligt mindre i förhållande till nivån i andra regionförvaltningsverks områden. För år 2021 beviljade undervisnings- och kulturministeriet 2,1 miljoner euro i statsunderstöd för byggande av idrottsanläggningar i Sydvästra Finland. För projekt i Västra Finland och i inlandet beviljades 7,2 miljoner euro, och för projekt i Södra Finland 6,1 miljoner euro. Det investeringsunderskott som uppstått avseende Sydvästra Finland ska kompenseras i kommande finansieringsbeslut.

För Egentliga Finlands del ingår fem projekt i finansieringsplanen för år 2022. Två av dessa projekt ingår på grund av tidigare års avslagsbeslut. Landskapsstyrelsen anser det vara befogat att alla fem projekt i Egentliga Finland får understöd år 2022: S:t Karins simhall, sim- och idrottshallen i Nystad, Pemar simhall, Pargas idrottshall, samt grundlig renovering och utbyggnad av centralidrottsplanen i Somero. I mån av möjlighet ska projekt som överförts från år 2021 ges understöd redan ur ministeriets anslag ur tilläggsbudgeten för år 2021.

Landskapsstyrelsen har i sitt tidigare utlåtande om det riktgivande dokumentet för byggande av idrottsanläggningar konstaterat att den landsomfattande finansieringsplanen spänner över en för lång period. Tidsspannet måste kortas ned från fyra till tre år. Gränsen för delegering av beslutanderätten mellan regionförvaltningsverket och undervisnings- och kulturministeriet måste också höjas från nuvarande gräns på 700 000 euro, för att undvika att uppenbart lokala projekt blir föremål för nationellt beslutsfattande.

Landskapsstyrelsen stöder i sitt utlåtande Södra Finlands regionförvaltningsverks förslag till finansieringsplan för anläggningsprojekt som avser idrottsanläggningar för åren 2022–2025.

 

 

 
 Ylatunniste2

LANDSKAPSSTYRELSEN: DEN REGIONALA KONSTFRÄMJANDE VERKSAMHETEN BÖR STÄRKAS

Tilläggsinformation: specialplanerare Katri Koivisto, tfn. 040 025 1771

Undervisnings- och kulturministeriet har bett Egentliga Finlands förbund om ett yttrande om den utvärdering som gjorts om Centret för konstfrämjande (Taike) och de förtroendeorgan som finns i anslutning till centret, samt om de utvecklingsförslag som lagts fram inom ramen för utvärderingen.

Landskapsstyrelsen konstaterar i sitt yttrande bl.a. följande:

Egentliga Finlands förbund stöder insatser för att stärka den regionala konstfrämjande verksamheten och en omorganisering av verksamheterna. Förhållandet mellan Taike och landskapen kräver ansträngningar. Egentliga Finlands förbund efterlyser mer tydlighet och kontinuitet när det gäller samarbetet på landskapsnivå. Taikes osynlighet i regionerna är en reell utmaning. Särskilt länskonstnärernas verk borde få mer synlighet i regionerna efter reformen. Egentliga Finlands förbund vill understryka att Taikes genomslag i regionerna förutsätter att det finns tillräckliga resurser och att resurserna verkligen tilldelas varje region. Nätverket av byråer ska vara placerat på ett jämlikt sätt, det ska finnas tillräckligt många byråer och deras personal ska i realiteten verka i de geografiska områden som de ansvarar för. I stället för att koncentrera verksamheten till Helsingfors ska man beakta hela landet och placera verksamheterna med hänsyn till olika regioners särskilda behov. Det viktigaste är att granska placeringen av byråer med beaktande av regionernas behov, en jämlik geografisk täckning, åtkomlighet och verkligt genomslag. Man ska garantera Taikes synlighet och verksamhet i landskapen, och samtidigt stödja länskonstnärernas möjligheter att utveckla konst- och kulturverksamhet i regionerna. Tanken om ett starkare samarbete mellan Taike och landskapsförbunden, t.ex. i arbetet med landskapsprogrammet, bör stödjas och gynnar konstens och kulturens position i regionutvecklingen.

Egentliga Finlands förbund stöder förslaget om att stärka Taikes självständiga ställning. Egentliga Finlands förbund anser att Taike bättre än tidigare skulle kunna klara av att utföra sina uppgifter om det skulle ha en starkare självständig ställning som är klart definierad i förhållande till det ansvariga ministeriet och förvaltningsområdet.

Egentliga Finlands förbund stöder inte förslaget om en grundlig reform av systemet med konstkommissioner. I stället för att planera en grundlig reform borde man överväga en reform av detta system med eftertanke.

Egentliga Finlands förbund stöder förslaget om att reformera finansieringsmodellen för konst och att till stöd för reformen genomföra en övergripande utredning om finansieringen av konst i nuläget och i framtiden. I sin nuvarande form är finansieringen av konst sårbar, kortvarig och svår att förutse. På grundval av utredningen bör man överväga formen på och genomförandet av reformen av finansieringsmodellen, och innan några beslut tas bör man klargöra de yttre ramar (bl.a. finansiering som ersätter penningspelsintäkter/tipsvinstmedel) som fastställts av statsfinanserna på lång sikt. Ändringar ska ske långsiktigt och med hänsyn till kontinuitetsperspektivet.

 

LANDSKAPSSTYRELSEN OM FINANSIERINGSMODELLEN FÖR BEREDNING AV VÄLFÄRDSOMRÅDEN: VIKTIGT ATT ÖVERVÄGA ATT I HÖGRE GRAD STYRA STATSUNDERSTÖD TILL OMRÅDEN MED SPLITTRAT ANSVAR FÖR ORDNANDE AV TJÄNSTER

Malla Rannikko-Laine, tfn 040 721 3429

Finansministeriet har bett om ett yttrande om utkastet till statsrådets förordning om finansiering som beviljas för beredningen av välfärdsområdenas och HUS-sammanslutningens verksamhet. Lagen om genomförande av reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet innehåller bestämmelser om finansieringen av kostnader före 2023 för att inleda välfärdsområdenas och HUS-sammanslutningens verksamhet och förvaltning. Genom statsrådets förordning ska utfärdas bestämmelser om beviljande, utbetalning och användning av det statsunderstöd som ska användas för att finansiera kostnaderna för beredningsarbetet.

Enligt förslaget skulle understöden för 2021 och 2022 utgå från kriterier som bygger på understödets grunddel, invånarantal och nuvarande antal myndigheter med ansvar för att ordna tjänster. Av anslaget fördelas högst en femtedel i lika stora delar på varje välfärdsområde. Högst två femtedelar av anslaget fördelas på basis av välfärdsområdets invånarantal. Högst två femtedelar av anslaget fördelas på grundval av antalet myndigheter inom välfärdsområdet som organiserar uppgifter inom social- och hälsovården och räddningsväsendet vid ikraftträdandet av genomförandelagen. Enligt den finansieringsmodell som föreslagits får Egentliga Finland 1,4 miljoner euro år 2021 i statsunderstöd för beredningen, och nästan 4,4 miljoner euro år 2022.

Landskapsstyrelsen avger följande yttranden i ärendet:

Landskapen har vitt skilda utgångspunkter när det gäller reformen av social- och hälsovården samt räddningsväsendet. I regioner där ansvaret för att ordna social- och hälsovård redan överförts på vårdsamkommuner är det betydligt enklare att bereda och inleda välfärdsområdets verksamhet än i områden där ansvaret för att ordna vård är splittrat. I Egentliga Finland ansvarar 28 olika aktörer för att ordna vårdtjänster och räddningsväsende. Antalet är landets största. Motsvarande antal är 23 i Norra Österbotten och 18 i Birkaland. Det minsta antalet aktörer, endast 4–5, finns i landskap med långt framskriden integrering.

Av de kriterier som finansministeriet använt i sina exempelberäkningar är de viktigaste de som bygger på invånarantal och antalet aktörer med ansvar för att ordna tjänster. Understödets grunddel (den andel som fördelas i lika stora delar på varje område) är däremot det minst fördelaktiga kriteriet, eftersom det innebär att resurser i onödan styrs till områden där integrationen av aktörer redan hunnit långt och där servicebehovet är mindre på grund av gles befolkning.

Den föreslagna finansieringsmodellen, där invånarantalet och antalet aktörer som ordnar tjänster prioriteras i förhållande till finansieringens grunddel, är i princip bra. På grund av de snäva tidsramarna för beredningen är det dock viktigt att överväga att, i högre grad än i förslaget, styra statsunderstöd till regioner där ansvaret för att ordna tjänster fortfarande är mycket splittrat och till vilka befolkningen är koncentrerad. Den bästa modellen för beredning av välfärdsområdet, bland de alternativa modeller som fanns med i bakgrundsberäkningarna, är en modell där finansieringen delas 50 % på grundval av befolkning och 50 % utgående från det nuvarande antalet aktörer med ansvar för att ordna tjänster.

Särskilt mycket arbete och resurser krävs för att samordna splittrade kund- och patientdatasystem. Det är viktigt att styra särskild finansiering från statsbudgeten för de IKT-kostnader som reformen för med sig.

 

LANDSKAPSSTYRELSE: KRITERIERNA FÖR BEVILJANDE AV STATSUNDERSTÖD FÖR UTVECKLANDE AV FÖRETAGSVERKSAMHET OCH UNDERSTÖD FÖR VERKSAMHETSMILJÖ SKA VARA ENHETLIGA PÅ OLIKA HÅLL I FINLAND

Tilläggsinformation: regionutvecklingsdirektör Tarja Nuotio, tfn 040 506 3715, näringslivschef Petteri Partanen, tfn 040 776 0630

Arbets- och näringsministeriet har bett om ett yttrande om ett utkast till statsrådets förordning om statsunderstöd för utvecklande av företagsverksamhet 2021–2028. Förslaget till förordning hänför sig till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om statsunderstöd för utvecklande av företagsverksamhet 2021–2028 (RP 46/2021 rd, den nya lagen om företagsstöd). Den föreslagna förordningen skulle innehålla närmare bestämmelser särskilt om användningsändamålen för de understöd som beviljas med stöd av den nya lagen om företagsstöd samt om de kostnader som godkänns som grund för understödet, om kostnadsmodellerna och om understödets maximibelopp.

Landskapsstyrelsen avger bl.a. följande yttranden i ärendet:

Understödet är avsett att beviljas för projekt som bedöms ha en betydande inverkan på företagets tillväxt eller internationalisering, företagets innovationsverksamhet, kompetensutvecklingen eller främjandet av digitalisering i företaget, företagets produktivitet, främjandet av klimatneutralitet eller energi- eller materialeffektiviteten, eller företagets anpassning till klimatförändringen. Tilldelningen av understöd är väl definierad och inriktad på tillväxtfrämjande åtgärder.

Den centrala förändringen i förslaget till förordning i förhållande till den gällande förordningen om företagsstöd är att nya kostnadsmodeller skulle införas. Användningen av de nya kostnadsmodellerna förväntas minska den administrativa bördan för företagen, särskilt i det skede när understödet betalas ut. Införandet av nya kostnadsmodeller är välkommet. Modellerna gör det sannolikt möjligt för företagen att lägga ner mindre tid på projektförvaltning.

Det maximala stödbeloppet skulle graderas per stödområde samt på grundval av företagets storlek. Graderingen bygger på Finlands regionalstödskarta som godkänts med stöd av kommissionens riktlinjer för regionala statliga stöd. Där fastställs i vilka områden Finland får bevilja regionalt investeringsstöd enligt Europeiska unionens regler om statligt stöd. I regionalstödskartan fastställs dessutom de maximala stödbelopp som kan beviljas små, medelstora och stora företag i stödområdena.                                   

Ett väsentligt problem för de sydliga landskapen ligger i kriterierna för tilldelning, det vill säga definitionen av områden för företagsstöd. Idag utgör Östra och Norra Finland stödområde I, där stödnivåerna är högst. Den del av landet som har störst potential till företagstillväxt och sysselsättning blir i stor utsträckning utan stöd. Storföretagen i landets södra del omfattas inte alls av dessa understöd. I söder finns dock områden där indikatorerna för livskraft ligger på en lika dålig nivå som i Östra eller Norra Finland. Regionalt varierande stödnivåer snedvrider konkurrensen mellan företagen. Kriterierna för beviljande av understöd för utvecklande av företagsverksamhet och understöd för verksamhetsmiljö ska vara enhetliga på olika håll i Finland. Därför måste stödområdena och stödnivåer i olika stödområden för perioden 2022–2028 ses över.

En relativt detaljerad beskrivning av stödberättigande kostnader och procentuella ersättningar hjälper till att skapa likvärdiga förutsättningar för stödmottagare i olika områden. Å andra sidan kräver detta stark resursfördelning för vägledning för aktörer och för enhetlig kommunikation.