Ylatunniste2

LANDSKAPSSTYRELSEN OM DEN NATIONELLA SKARVSTRATEGIN: FISKERINÄRINGENS, YRKESFISKARNAS OCH FISKODLARNAS ÅSIKT BÖR GES STÖRRE HÄNSYN SOM EN DEL AV STRATEGIN

Tilläggsinformation: Specialplanerare Malla Rannikko-Laine, tfn 040721 3429

Miljöministeriet inrättade den 18 oktober 2018 en arbetsgrupp med uppgift att upprätta en strategi och ett åtgärdsprogram för att begränsa de skador som skarvarna orsakar, och har gett tillfälle att lämna ett utlåtande om strategin senast vid årets slut. Målbilden för den arbetsgrupp som har dryftat frågan om begränsning av de skador som skarven orsakar är en socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar samexistens mellan människan och skarven, där en gynnsam skyddsnivå bevaras och olägenheterna som skarven medför för i synnerhet fiskerinäringen minskas.

Landskapsstyrelsen yttrade sig bl. annat följande i ärendet:

Egentliga Finlands förbund anser att målbilden för den föreslagna skarvstrategin är bra, det vill säga: 1. en socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar samexistens mellan människan och skarven, där en gynnsam skyddsnivå bevaras, och 2. där olägenheterna som skarven medför för i synnerhet fiskerinäringen minskas. Landskapsstyrelsen påpekar dock att den föreslagna strategin är bristfällig med tanke på åtgärder. Landskapsstyrelsen anser att åtgärdsförslagen i fiskerinäringens, yrkesfiskarnas och fiskodlarnas kompletterande synpunkt borde ges större hänsyn som en del av strategins innehåll.

Egentliga Finlands förbund anser det vara nödvändigt att på nationell nivå definiera en beståndsstorlek som är hållbar och acceptabel ur både miljöns och människans synvinkel. Nationellt borde man också utreda möjligheterna att flytta skarven till EU:s lista över arter som kategoriserats som icke-fridlysta.

Landskapsstyrelsen anser att det är viktigt att den dispenspraxis som tillämpas inom ramen för det nuvarande EU-direktivet och den nationella lagstiftningen i fortsättningen skulle vara mer flexibel och kunna göras tillgänglig snabbare i områden och situationer där skarvarna håller på att utvecklas till ett allvarligt hot mot lokala förhållanden och näringar. Det borde vara möjligt att på ett smidigt sätt använda regionalt insamlade uppgifter som grund till dispensansökningar, utan att betydande bevisbörda läggs på sökanden själv. Det är också viktigt att öka medvetenheten om vilka omedelbara åtgärder som får vidtas utan dispens för att åtgärda och förebygga problem.

De gröna, med ledning av  Hannu Rautanen, lämnade sitt avvikande åsikt till yttrandet.

FINANSIERING TILL YRITYSSALO OY FÖR PROJEKTET TILLVÄXT GENOM EKOSYSTEM FÖR ELEKTRIFIERING 

Tilläggsinformation: Specialplanerare Ville Roslakka, tfn 050592 0404

Landskapsstyrelsen beviljade 509 757 euro ur Eruf och statlig finansiering för Yrityssalo Oy:s projekt ”Tillväxt genom företagsekosystem för elektrifiering 2020–2022”.

Inom projektet utvecklas ett forsknings-, kompetens- och innovationskluster (Egentliga Finlands kompetenskluster inom batteriteknologi) som bygger på regionala styrkor och består av regionens företag samt högskolor och offentliga aktörer. Projektet stöder trafiken och samhället i att med hjälp av elektrifiering minska användningen av fossila råvaror. Detta främjar också målen för att begränsa klimatförändringen, samtidigt som det stöder regionens dragningskraft. Projektet stärker dessutom konkurrenskraften för regionens företag. Avsikten är att batteriekosystemet i framtiden ska omfatta hela landet. Projektet genomförs under perioden 1.4.2020–30.9.2022. 

 
 Ylatunniste2
 

GENOM EN REVIDERING AV PLANERINGSSYSTEMET FÖR OMRÅDESANVÄNDNING ENLIGT MARKANVÄNDNINGS- OCH BYGGLAGEN BÖR SAMARBETE MELLAN OLIKA PLANERINGSNIVÅER FRÄMJAS
Tilläggsinformation: Planeringsdirektör Heikki Saarento, tfn 040 720 3056

På våren 2018 startade miljöministeriet en övergripande reform av markanvändnings- och bygglagen och ber nu om kommentarer till de preliminära paragrafutkasten och motiveringarna gällande det nya planeringssystemet för områdesanvändning.

I det nya planeringssystemet för områdesanvändning ska nationella områdesanvändningsmål, landskapsplan, stadsregionplan och kommunplan ingå.

Landskapsplanens roll som en plan som styr övrig planering ska begränsas.

De centrala frågorna för landskapsförbunden är:

- begränsning av landskapsplanens rättsverkan till endast en del av innehållet: transportsystem/infrastruktur och grönbyggande
- stadsregionplannivåns nödvändighet, förhållande till landskapsplanering och resursering
- åtskiljande av begreppen region- och samhällsstruktur och kategorisering för plannivåer (landskapsplan:
regional struktur / samhällsstruktur: stadsregion- och kommunplan).

I landskapsförbundens gemensamma beredning med kommentarer till paragrafutkastet, som landskapsstyrelsen nu godkände, konstaterades bl.a. följande:

Det väsentliga är huruvida reformen i enlighet med den ursprungliga målsättningen medför snabbhet och smidighet i planeringen av områdesanvändning. Genom reformen bör samarbete mellan olika planeringsnivåer främjas i stället för tävlan om resurser och hierarkiska motsättningar. Finlands planeringssystem bör så bra som möjligt kunna svara på frågor som förutsätter planering, på den nivå som det är möjligt att ta beslut med anledning av ärendets verkningsfullhet. Det utkast som är utlagt för kommentarer stöder inte tillräckligt planläggning med rättsverkan som görs över kommungränserna med gemensamt demokratiskt beslutsfattande och genom vilken förberedelse inför framtida områdesanvändningsbehov sker.

LANDSKAPSSTYRELSEN UTNÄMNDE MEDLEMMAR TILL SYDVÄSTRA FINLANDS REGIONALA IDROTTSRÅD
Tilläggsinformation: Specialplanerare Malla Rannikko-Laine, tfn 040 721 3429

Regionförvaltningsverket i Sydvästra Finland har bett Egentliga Finlands förbund och Satakuntaförbundet att tillsammans utnämna Sydvästra Finlands regionala idrottsråd före utgången av året. Förslag på medlemmar till det regionala idrottsrådet har begärts av de regionala idrottsförbunden.

Landskapsstyrelsen utnämnde följande åtta (8) personer från Egentliga Finland till Sydvästra Finlands
regionala idrottsråd för åren 2020–2023:

Bror Engström Pargas
Kirsti Kirveennummi Virmo
Jouni Koivuniemi Masku
Pasi Koski Aura
Matleena Koskinen Pemar
Päivi Mecklin S:t Karins
Pekka Potinkara Åbo
Arto Savonen Loimaa

Till ordförande utsågs Pasi Koski från Aura.

Det regionala idrottsrådet ger bl.a. utlåtanden och tar initiativ i ärenden av omfattande och regional betydelse för regional idrott och idrottspolitik, främjar samarbetet mellan olika sektorer i enlighet med idrottspolitiska mål samt ger utlåtande till regionförvaltningsverket om förslag till finansieringsplan för etableringsprojekt gällande idrottsanläggningar och om bidrag som beviljas för etableringskostnader.

EN UTREDNING MED SYFTE ATT GE EN NY OCH MER PRECISERAD DEFINITION AV SKÄRGÅRDEN ÄR NÖDVÄNDIG
Tilläggsinformation: Skärgårds- och landsbygdsombudsman Sami Heinonen, tfn 0400 413 704

Jord- och skogsbruksministeriet har begärt utlåtande av landskapsförbunden och de nuvarande
skärgårdskommunerna och kommunerna med skärgårdsdelar gällande statsrådets förordning om skärgårdskommuner och andra kommuners skärgårdsdelar, på vilka bestämmelser gällande skärgårdskommuner tillämpas.

Enligt nuvarande förordning finns det 8 skärgårdskommuner och 40 s.k. kommuner med skärgårdsdelar i Finland. I Egentliga Finland är Pargas, Kimitoön och Gustavs skärgårdskommuner. S:t Karins, Nådendal, Salo, Tövsala och Nystad är kommuner med skärgårdsdelar i vårt landskap.

I augusti 2019 bad jord- och skogsbruksministeriet landskapsförbunden ge förslag på skärgårdskommuner och kommuner med skärgårdsdelar. Egentliga Finlands landskapsstyrelse föreslog på sitt möte 16.9.2019 att våra nuvarande skärgårdskommuner fortsätter som skärgårdskommuner och att Nådendal, som är en kommun med skärgårdsdelar, ska få skärgårdskommunstatus. Således föreslogs våra övriga kommuner med skärgårdsdelar fortsätta som sådana.

Skärgårdsdelegationen behandlade landskapens förslag gällande skärgårdskommuner och kommuner med skärgårdsdelar på sitt möte i oktober och föreslog att den gällande förordningen inte ändras, utan nuvarande förordning fortsätter som tillsvidare gällande från och med 1.1.2020. Skärgårdsdelegationen ansåg det ändå nödvändigt att inleda ett utredningsarbete, där man eftersträvar att noggrannare definiera kriterierna som beskriver skärgårdskommuner.

Landskapsstyrelsen gav följande utlåtande om saken:

Egentliga Finlands förbund godkänner att förordningen gällande skärgårdskommuner och kommuner med skärgårdsdelar bibehålls i nuvarande form, men anser att det föreslagna utredningsarbetet för att definiera skärgården på ett nytt och noggrannare sätt är nödvändigt. Skärgårdsförhållandenas effekt på den kommunala ekonomin är betydande och beaktande av fritidsboende (s.k. multilokalitet) i den nya förordningen är ett klart tilläggskriterium.

Egentliga Finlands förbund har konsekvent understött utnämnandet av Nådendal, nuvarande kommun med skärgårdsdelar, till skärgårdskommun och landskapsstyrelsen anser att både de kommunalekonomiska effekterna av skärgården och en betydande mängd fritidsboende realiseras bra just i Nådendals fall, och dessa faktorer bör beaktas när skärgårdskommuner bestäms enligt den reviderade förordningen.

 

 

 

 

 Ylatunniste2

EGENTLIGA FINLANDS PÅVERKARSKOLA FÖR UNGA INLEDER SITT FJÄRDE LÄSÅR
Tilläggsinformation: Specialplanerare Malla Rannikko-Laine, tfn 040 721 3429

Egentliga Finlands påverkarskola, som riktar sig till ungdomar som är intresserade av samhälleligt påverkande, ordnas redan för fjärde gången. Andra stadiets studerande, nyutexaminerade och unga som just inlett sina högskolestudier kan söka till utbildningen.

I påverkarskolan bekantar sig deltagarna med olika påverkansinstanser, påverkningsmetoder och uppnådda resultat. Ämnen som behandlas är bland annat beslutsfattande i riksdagen, kommuner och Europeiska unionen. Därtill behandlas regionförvaltning, media, regionens näringsliv och organisationers verksamhet samt internationella kontakter.

Egentliga Finlands förbund har ordnat Egentliga Finlands påverkarskola sedan år 2016. I påverkarskolan har man under tre läsår ordnat sammanlagt 24 träffar och 69 ungdomar har gått i skolan. Landskapsstyrelsen anser att det på basis av de erfarenheter man fått från påverkarskolan och den respons som deltagarna gett är motiverat att fortsätta med påverkarskolan.

Utbildningen är en del av Egentliga Finlands förbunds intressebevakningsverksamhet och till den väljs cirka 20 deltagare genom öppen ansökan. Ansökningstiden är 19.8.–4.9.2019. Utbildningen varar till våren 2020 och omfattar 8–10 tillfällen. Påverkarskolan är kostnadsfri för deltagarna.

Mera information om påverkarskolan:
https://www.varsinais-suomi.fi/sv/nyheter/egentliga-finlands-paverkarskola

 

 Ylatunniste2

FINANSIERING TILL YRITYSSALO OY FÖR PROJEKT FÖR UTVECKLING AV ETT EKOSYSTEM FÖR
ELEKTROMOBILITET
Tilläggsinformation: Näringslivschef Petteri Partanen, tfn 040 776 0630

Yrityssalo Oy beviljades 30 464 euro i finansiering för regionala innovationer och försök för projektet ”Ekosystem för elektromobilitet 2019–2020”. Finansiering för regionala innovationer och försök (AIKO-finansiering) är ett nationellt anslag avsett för regionala utvecklingsprojekt för åren 2016–2018. Projektet prövar och identifierar affärsmöjligheter inom elektromobilitet och skapar nätverk mellan företagen inom branschen. Projektet lägger grunden till utvecklingen av ett ekosystem för elektromobilitet i hela Sydvästra Finland och fungerar som underlag för ett mer omfattande projekt som förbereds tillsammans med Turku Science Park och Prizztech (Satakunta).

 

DET NYA UTKASTET TILL REGIONUTVECKLINGSLAG SKULLE GE LANDSKAPSFÖRBUNDEN ETT FLEXIBELT FINANSIERINGSINSTRUMENT FÖR MÅNGSIDIG REGIONUTVECKLING
Tilläggsinformation: Regionutvecklingsdirektör Tarja Nuotio, tfn 040 506 3715

Arbets- och näringsministeriet har begärt yttranden om utkastet till regeringsproposition till lag om ändring av lagen om finansiering av regionutveckling och strukturfondsprojekt. Genom propositionen föreslås en ändring av lagen om finansiering av regionutveckling och strukturfondsprojekt, så att lagen utökas med bestämmelser som rör ny nationell förvaltning av ett anslag avsett för hållbar utveckling och livskraft i regionerna. Enligt programmet allokeras till landskapsförbunden regionutvecklingsfinansiering som kan utnyttjas snabbt och smidigt. Avsikten är att lagen ska träda i kraft den 1 januari 2020.

Landskapsförbundens möjligheter att stödja frivillig utveckling i landskapen skulle stärkas genom den andel av anslaget för regionernas hållbara utveckling och livskraft som är avsedd för landskapens frivilliga utveckling, vilken skulle stödja förbunden i deras uppdrag som regionutvecklingsmyndigheter. Ändringen skulle ge förbunden tillgång till ett flexibelt finansieringsinstrument som skulle göra det möjligt att utöka och stärka samarbetet mellan landskapen, regionmyndigheterna och övriga regionala och lokala aktörer.

Landskapsstyrelsen avgav bland annat följande yttranden om utkastet till regeringsproposition:

Egentliga Finlands förbund stöder regeringspropositionen om att införa den nya nationella formen för utvecklingsfinansiering Stöd för hållbar utveckling och livskraft i regionerna. Finansieringen stöder landskapsförbundets arbete som regionutvecklingsmyndighet och ger ett konkret redskap för regionutvecklingsarbetet. Propositionen identifierar landskapsprogrammet, som upprättats i samarbete mellan landskapets olika aktörer och godkänts i politiskt beslutsfattande, som ett betydelsefullt verktyg för att styra regionutveckling och finansiering.

Regeringspropositionen tar på ett bra sätt upp landskapens frivilliga utveckling. Frivillig regional utveckling börjar med landskapets invånare och aktörer och bygger på landskapets egna behov och resurser. Här identifieras skillnaderna mellan olika landskaps verksamhetsmiljöer och samtidigt stöds bildandet av finansieringsriktlinjer som bygger på egna styrkor.

Många olika användningsområden har fastställts för anslaget. Det är önskvärt att användningen inte på nationell nivå färdigt sektoriseras i många olika användningsändamål. Betoningen borde ligga på den andel som är avsedd för landskapens frivilliga utveckling.

Fördelningen av EU-finansiering på olika regioner ska beaktas när nationell utvecklingsfinansiering tilldelas landskapsvis. Nationell finansiering för utveckling ska inriktas på regioner som får mindre pengar från EU. Detta stöder regeringsprogrammets mål för jämlik utveckling av landet.

 

EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUND STÖDER UTNÄMNING AV NÅDENDAL TILL SKÄRGÅRDSKOMMUN
Tilläggsinformation: Skärgårds- och landsbygdsombudsman Sami Heinonen, tfn 0400 413 704

Jord- och skogsbruksministeriet har bett varje landskapsförbund föreslå vilka av det egna landskapets kommuner som borde utnämnas till skärgårdskommuner och kommuner med skärgårdsdelar i den förordning som träder i kraft vid ingången av 2020. Enligt den gällande förordningen har Finland 8 skärgårdskommuner och 40 kommuner med skärgårdsdelar. I Egentliga Finland är Pargas, Kimitoön och Gustavs skärgårdskommuner. Vårt landskaps kommuner med skärgårdsdelar är Nådendal, Tövsala, Nystad, S:t Karins och Salo.

Landskapsstyrelsen avgav bland annat följande yttranden i sin framställning:

Egentliga Finlands förbund är tillfreds med fördelningen av skärgårdskommuner inom ramen för den nuvarande förordningen vad gäller Gustavs, Pargas och Kimitoön, som föreslås få behålla sin status som skärgårdskommuner.

Nådendal, som för närvarande har status som kommun med skärgårdsdelar, bildades på samma sätt som ovan nämnda skärgårdskommuner genom en kommunsammanslagning som skedde 2009. Merimasku, som då hade status som kommun med skärgårdsdelar, samt skärgårdskommunerna Rimito och Velkua, slogs samman med Nådendals stad. År 2011 anslöts även Maskus skärgårdsdelar Lemsjöholm och Livonsaari till Nådendal.

Nådendal i dess nya form har senast 2015 ansökt om status som skärgårdskommun. Egentliga Finlands förbund har understött detta mål. Vid sitt möte den 2 september 2019 beslutade Nådendals stadsstyrelse att på nytt ansöka om status som skärgårdskommun.

I och med kommunsammanslagningarna blev Nådendals areal nästan sju gånger så stor som tidigare, och vattenarealen är större än landarealen. I staden finns 1 000 öar och holmar samt 1 000 km strandlinje. Antalet bebodda öar och holmar utan fast vägförbindelse är 26, och dessa har sammanlagt 245 invånare (cirka 1,3 % av hela Nådendals befolkning). En del av Nådendals skärgård är trafikmässigt helt beroende av färje- och förbindelsefartygstrafik. Av stadens totala befolkning (19 245.) bor cirka 30 % i skärgårdsdelarna. Nådendal satsar på service också i skärgårdsdelarna; efter kommunsammanslagningen har inga ändringar gjorts i skärgårdsdelarnas servicenätverk. Alla närtjänster fungerar fortfarande i alla tidigare skärgårdskommuner, och exempelvis de gamla kommunhusen har omvandlats till servicepunkter som tillhandahåller stadens olika tjänster. Nådendals stads senaste skärgårdsinvestering är nya Velkua skola på ön Palva. Nybygget ersatte den nedgångna skolbyggnad som fanns där tidigare.

Egentliga Finlands förbund stöder av ovan nämnda anledningar Nådendals status som skärgårdskommun. Denna status skulle trygga Nådendals möjligheter att också framöver upprätthålla och utveckla livskraften i stadens skärgårdsdelar. Skärgården splittrar stadshelheten, vilket medför extra kostnader som skulle kunna kompenseras genom förhöjt skärgårdstillägg. I nuläget uppgår Nådendals tillägg för kommun med skärgårdsdelar till cirka 1 225 000 euro. Tillägget för skärgårdskommun skulle enligt beräkning uppgå till cirka 6,5 miljoner euro.

Egentliga Finlands övriga nuvarande kommuner med skärgårdsdelar S:t Karins, Salo, Nystad och Tövsala fyller enligt Egentliga Finlands förbund fortfarande kriterierna för kommuner med skärgårdsdelar, och därför borde de också i fortsättningen beviljas denna status.

Ylatunniste2 
 

LANDSKAPSSTYRELSEN KRÄVER ATT POSTEN ÖVERGER INTENTIONERNA OM NEDSKÄRNING AV POSTUTDELNINGEN I ÅBO SKÄRGÅRD
Tilläggsuppgifter: Skärgårds- och landsbygdsombudsman Sami Heinonen, tel. 040 041 3704

Landskapsstyrelsen kräver att Posti Oy överger intentionerna om nedskärning av postutdelningen i Åbo skärgård. Landskapsstyrelsen stöder regeringsprogrammets ståndpunkt om att postutdelningen tryggas på glesbebodda områden samt i skärgården i enlighet med skärgårdslagen.

Posti Oy meddelade i april att de i en del av Åbo skärgård ska övergå till endagsutdelning istället för den nuvarande utdelningen på minst fyra gånger i veckan. Ändringen gäller följande områden: Velkua (Palva och Velkuanmaa), Korpoström, Utö, Iniö, Hitis, Rosala och Högsåra. Ändringen skulle ursprungligen träda i kraft den 3.6.2019 men på grund av den negativa responsen i ärendet beslöt Posti Oy att inleda en konsultationsrunda i skärgården.

Skärgårdskommissionen ställde sig starkt kritisk till ändring i utdelningen med hänvisning till bl.a. skärgårdslagen och diskrimineringsprincipen. Postutdelning en gång i veckan skulle inte uppfylla minimiservicenivån och Palva och Velkuanmaa i Velkua eller området kring Korpoström i Pargas kan inte heller anses vara svårtillgängliga ödemarker eftersom en avgiftsfri landsvägsfärja trafikerar regelbundet och vägnätet är i skick. Det samma gäller områdena bakom förbindelsetrafiken (t.ex. Jurmo och Utö) vart förbindelsefartyget trafikerar regelbundet och där postutdelningen i praktiken sker på förbindelsefartyget vart Posti Oy:s person som ansvarar för distributionsarbetet levererar posten. Kostnaderna för detta kan enligt skärgårdskommissionen inte vara betydande.

Landskapsstyrelsen instämmer i skärgårdskommissionens kritiska ställningstagande gällande nedskärningen av postutdelningen i skärgården. Postutdelning en gång i veckan räcker inte för att täcka skärgårdsbornas behov. Posten som service är livsviktig för skärgården på grund av områdets avskildhet och det smala utbudet av tjänster; bristen på butiker (särskilt specialaffärer) har lett till riklig användning av postförsäljningstjänster i skärgården. Skärgårdsborna ska också ha en jämlik rätt till specialprodukter. Dessutom skulle en postutdelning en gång i veckan riskera att livsviktiga myndighetsbrev inte kommer fram i tid (t.ex. information gällande social-, hälso- och utbildningstjänster).

UNGA SPORRAR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING – VALONIA OCH SALO GYMNASIUM INLEDER ETT FÖRSÖK
Tilläggsuppgifter Branschchef Riikka Leskinen tel. 0449075995

Målsättningen med Valonias försöksprojekt som delfinansieras av miljöministeriet är att ge de unga tydliga verktyg för att göra sin röst hörd och hitta metoder för att påverka beslutsfattandet. I försöksprojektet erbjuds gymnasiestuderande och stadens beslutsfattare flera tillfällen att tillsammans planera praktiska åtgärder för målsättningarna gällande stadens miljöpolitik och den hållbara utvecklingen. Dessa tillfällen är även ämnade att tjäna undervisningen med kurser i till exempel samhällslära eller inom miljöbranschen. Unga oroar sig för miljön och framtiden, beslutsfattarna bidrar å sin sida med information och nödvändiga nätverk och ställningar för att påverka. Ett konstruktivt och genuint målinriktat samarbete har en stärkande inverkan på båda parterna.

Salo gymnasium deltar i försöksprojektet. Undervisningsmaterialet och resultatet från försöksprojektet finns
till förfogande även i andra städer och kommuner efter försöket. Den totala budgeten för försöket är 18 700 euro.

Projektet förverkligar flera av landskapsstrategins åtgärder i Egentliga Finland:

• Unga och studerande görs mer delaktiga i utvecklingen av och beslutsfattandet i landskapet.
• Miljöns mångsidiga språk utvecklas.
• Nya inspirerande samarbets- och interaktionsmetoder samt försöksprojekt tas i bruk inom olika branscher.
• En tillgänglig atmosfär skapas.

UTLÅTANDE OM FÖRSLAGET GÄLLANDE FINANSIERINGSAPLANEN FÖR ANLÄGGNINGSPROJEKTEN AV IDROTTSANLÄGGNINGAR FÖR ÅREN 2020 – 2023
Tilläggsuppgifter Specialplanerare Malla Rannikko-Laine, tel. 040-721 3429

Enligt idrottslagen kan kommuner och övriga samfund beviljas statsunderstöd för anläggningsprojekt av idrottsanläggningar och fritidsutrymmen i anslutning till dessa. Undervisnings- och kulturministeriet godkänner årligen i samband med beredningen av statsbudgeten den riksomfattande finansieringsplanen gällande anläggningen av idrottsanläggningar för de kommande fyra åren.

För Egentliga Finlands del framställdes sammanlagt tolv propositioner för åren 2020–2023 och kostnadsuppskattningen för dessa är totalt cirka 35 miljoner euro. Regionförvaltningsverket i Sydvästra Finlands proposition för finansieringsplan omfattar åtta projekt från Egentliga Finland.

 Kommun Projekt  Kostnadsuppskattning mn. 
 År 2020    
 Somero  Renovering av centralidrottsplan  1,30
 Pargas Byahus Oy  Simhallen 5,45 
 S:t Karins stad  Valkeavuori idrottshall  7,30 
 Auran Palokunnan Urheilijat  Fotbollshallen 1,34 
 S:t Karins stad  Renovering av idrottsplanen 1,00 
 År 2021    
Nystad Sim- och idrottshallen 20,30
År 2022    
S:t Karins stad Renovering av simhallen 10,00
År 2023    
Reso stad Renovering av simcentret Ulpukka 13,00

 

Bland de presenterade projekten fanns renoveringen av Somero centralidrottsplan, simhallen i Pargas Byahus Oy, Nystads sim- och idrottshall och renoveringen av S:t Karins simhall redan med i finansieringsplanen för åren 2019–2022. Fyra (4) projekt faller utanför finansieringsplanen: 1) Tarvasjoki idrottshall, Lundo, 2) Kyrö idrottshall, Kommunfinans Abp, 3) Fotbollshallen, Åifk rf. Fotbollsföreningen och 4) renovering av ishallen, Salo.

För Satakunta gjordes tre projektpropositioner för åren 2020–2023 och kostnadsuppskattningen för dessa är sammanlagt 29 miljoner euro. Finansieringsplanen omfattar alla presenterade projekt varav ett planeras till år 2020 och två till år 2021.

Landskapsstyrelsen för Egentliga Finlands förbund godkänner Regionförvaltningsverket i Sydvästra Finlands proposition om finansieringsplanen gällande anläggningsprojekt av idrottsanläggningar för åren 2020–2023 samt motiveringarna som använts i utarbetandet av propositionen. Särskild uppmärksamhet gällande motiveringarna har fästs på hur realistiska projekten är och fullmäktiges beviljade investeringsdelar eller liknande som ingår i finansieringsplanen.

Landskapsstyrelsen understöder Regionförvaltningsverket i Sydvästra Finlands uppfattning om att delegeringen av beslutanderätten gällande projektens kostnadsuppskattningsgräns (700 000€) inte ligger på en ändamålsenlig nivå i och med ändringarna i kostnadsnivån. Kostnadsuppskattningarna för de lokala projekten överstiger lätt kostnadsuppskattningsgränsen och styrs till beslutsfattandet på riksomfattande nivå. Landskapsstyrelsen anser att delegeringsgränsen ska höjas.

Landskapsstyrelsen håller även med Regionförvaltningsverket i Sydvästra Finland om att utarbetandet av en realistisk och tillförlitlig finansieringsplan försvåras av kommunplanernas korta investeringsandelar i jämförelse med tidsplanen för den riksomfattande finansieringsplanen för idrottsplatser. Landskapsstyrelsen anser att regionförvaltningsverkets proposition om att förkorta längden på finansieringsplanen till tre år därför är motiverad.

Landskapsstyrelsen understöder i sitt utlåtande Regionförvaltningsverket i Sydvästra Finlands proposition för finansieringsplanen gällande anläggningsprojekten av idrottsplatser för åren 2020–2023.

 

LANDSKAPSSTYRELSENS UTLÅTANDE OM UTVECKLINGEN AV DET TRANSEUROPEISKA TRAFIKNÄTVERKET – ENTIMMESTÅGET LÄMPAR SIG UTMÄRKT TILL EUROPAFINANSIERINGEN AV NÄTVERK
Tilläggsuppgifter Specialplanerare Malla Rannikko-Laine, tel. 040-721 3429

Europeiska kommissionen genomför en omfattande utvärdering av unionens riktlinjer gällande förordningen om utvecklingen av det transeuropeiska trafiknätverket. Syftet med det offentliga samrådet är att stöda den nuvarande förordningens utvärdering genom att samla in intressentgruppernas åsikter. Alla medborgare och organisationer kan delta i samrådet.

Europaprogrammet för nätverk (CEF) är det viktigaste finansieringsinstrumentet för TEN-T-riktlinjerna. I dess förordning definieras förutsättningarna enligt vilka Europas mest omfattande nätverk beviljas finansieringsstöd från unionen. Europeiska parlamentet fastställde i april 2019 CEF-programmet för åren 2021–2027. CEF-programmets finansieringsstöd är bl.a. möjligt för Entimmeståget om det finns ett nationellt finansieringsbeslut.

Politiken gällande det transeuropeiska trafiknätverket strävar efter att avlägsna hinder för fri rörlighet av varor, tjänster och medborgare inom EU. Målsättningen är att främja den ekonomiska, sociala och regionala samhörigheten mellan alla medlemsländer och deras regioner samt samarbetet med grannländer och övriga delar av världen.

Egentliga Finlands förbunds landskapsstyrelse anser att Europeiska unionens gemensamma trafikinfrastrukturpolitik även i fortsättningen är ett viktigt verktyg i förbättringen av tillgängligheten mellan staterna och regionerna samt som stöd för utvecklingen av ekonomin och den interna marknaden. Landskapsstyrelsen anser att unionens gemensamma trafikinfrastrukturpolitik ska koncentrera sig på avlägsnandet av flaskhalsarna i kärnnätverket, underlättandet av förbindelserna mellan transportkedjorna, såsom hamnarna, flygplatserna, järnvägsstationerna och vägterminalerna, minskande av trafikutsläppen samt främjandet av ibruktagandet av innovativa trafiklösningar inom EU.

Utvecklingen av kärnnätverkskorridoren TEN-T som fokuserar på knytpunkterna i det transeuropeiska trafiknätverket möjliggör en hållbar tillväxt och en sammankoppling av städerna till större arbetsmarknads- och ekonomiområden. Investeringen i kärnnätverkskorridoren för Finlands viktiga utrikeshandel och logistikrutter stöder stärkandet av landets konkurrenskraft och ökar den internationella attraktiviteten som investeringsobjekt.

Landskapsstyrelsen anser det viktigt att TEN-T-politiken möjliggör en ökning av den rena trafiken med låga koldioxidutsläpp genom att satsa på investeringar som skär ned på trafikutsläpp, såsom den nästintill utsläppsfria järnvägstrafiken. Nationellt har vi dock inte ännu gjort tillräckligt för att uppnå utsläppsmålsättningarna eller för att öka den rena trafiken med lågt koldioxidutsläpp.

Landskapsstyrelsen betonar den snabba järnvägsförbindelsen mellan Helsingfors och Åbo genom kärnnätverkskorridoren Skandinavien-Medelhavet, betydelsen av Entimmeståget för att möjliggöra hållbar trafik och ekonomisk tillväxt. Entimmeståget lämpar sig särskilt bra som CEF-finansieringsobjekt och är ett av Finlands största järnvägsprojekt som kan genomföras snabbast.

Landskapsstyrelsen påpekar att man på nationell nivå bättre än för närvarande borde sörja för genomförandet av nödvändiga åtgärder för att utveckla kärnnätverket innan år 2030. Dessutom borde ministeriet i Finland ta en starkare roll i utvecklingen och koordineringen av åtgärderna gällande kärnnätverket Skandinavien-Medelhavet.