Ylatunniste2
 

2019 ÅRS BOKSLUT FÖR EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUND UPPVISAR ÖVERSKOTT – FÖRKLARAS AV ATT VÅRD- OCH LANDSKAPSREFORMEN AVBRUTITS SAMT ATT SPARDISCIPLIN TILLÄMPATS

Tilläggsinformation: Förvaltningsdirektör Petra Määttänen, tfn 041 502 5246

Egentliga Finlands förbunds resultat från räkenskapsåret 2019 uppvisar cirka 700 000 euro i överskott. Att vinsten är större än beräknat berodde både på att intäkterna ökat samt i synnerhet på att utgifterna kraftigt minskat. Särskilt personalkostnaderna blev mindre än planerat, liksom de pensionsutgiftsbaserade utgifterna. Den betydande personalminskningen när organisationen för vård- och landskapsreformen lade ner sin verksamhet påverkade beloppet på semesterlönereserveringen. När den upphävdes ökade förbundets positiva resultat i samband med att bokslutet upprättades. När landskapsreformen avbrutits lät man också bli att tillsätta lediga tjänster. Förbundet har minimerat sina utgifter och funnit områden i sin verksamhet där besparingar är möjliga. Dessutom byggde planeringen av förbundets verksamhet under flera år på tanken att förbundets verksamhet skulle slås samman med ett nybildat landskap när landskapsreformen väl genomförts. Detta medförde att många reformer, investeringar och anskaffningar sköts fram, vilket också ledde till att besparingarna hopade sig för år 2019. Nu bedöms dessa behov på nytt utgående från bland annat det nuvarande läget och förbundets strategi.

 

EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUND ÄR TILLFREDS MED DEN PLANERADE SERVICENIVÅN PÅ FÖRBINDELSEFARTYGSRUTTERNA I ÅBOLANDS SKÄRGÅRD

Tilläggsinformation: Skärgårds- och landsbygdsombudsman Sami Heinonen, tfn 0400 413 704

Egentliga Finlands NTM-central har begärt ett utlåtande gällande servicenivån på ruttområdet för förbindelsefartyg i Pargas, Korpo och norra Nagu. De nuvarande trafikeringsavtalen upphör den 30 april 2021.

Egentliga Finlands förbund är tillfreds med den planerade servicenivån för förbindelsefartygsrutten i Pargas gällande avtalsperioden 2021–2026.

  • Utgående från beskrivningen förblir servicenivån i huvudsak oförändrad.
  • De öar som saknar fast bosättning ska i fortsättningen huvudsakligen inte ingå i rutten. Detta ligger i linje med principerna i skärgårdslagen. Denna ändring, liksom också att turerna till och från Heisala körs separat från det övriga ruttområdet, gör det smidigare att sköta rutten.
  • Att Ramsholmen avlägsnas ur tidtabellen, och att öns brygga används som reservbrygga t.ex. vid menföre, gör rutten mer driftsäker (från Ramsholmen finns vägförbindelse till Heisala förbindelsefartygsbrygga).

Egentliga Finlands förbund är också nöjt med den föreslagna servicenivån på förbindelsefartygsrutterna i Korpo och norra Nagu för åren 2021–2026.

  • Inga ruttförändringar sker gällande vilka öar som trafikeras, förutom en ny etapp som ansluts till rutten i Korpo, Jungfruskär, dit ett snabbgående fartyg för persontransport kör en gång i veckan i juli. Detta förbättrar åtkomligheten och främjar därigenom utvecklingen av skärgårds- och naturturismen.
  • Att rutten i Korpo överförs till fartyg som endast transporterar människor med handbagage är motiverat, eftersom transport av fordon samt övrig frakt ändå sköts med ett större fartyg två gånger i veckan året om.
  • Tungtransport ordnas på beställning till alla öar på ruttområdet. Sådana transporter är ett livsvillkor för företagsverksamheten i skärgården, och Egentliga Finlands förbund anser att det är ytterst viktigt att sådana transporter ordnas.
Ylatunniste2 
 

ARBETET FÖR EN FÄRDPLAN FÖR UTVECKLING AV TURISMNÄRINGEN I EGENTLIGA FINLAND STARTAR
Tilläggsinformation: Specialplanerare Esa Högblom, tel. +358 40 7760310

Arbetet för en färdplan för utveckling av turismnäringen i Egentliga Finland startar i samarbetet mellan Egentliga Finlands förbund, de regionala turismorganisationerna, och regionkommunernas utvecklingsorganisationer. Arbetet koordineras via landskapets turismforum som fungerar under Partnerskapsforumet.

Turismen är en av de snabbast växande branscherna i världen, och för Finlands del är den en av de viktigaste källorna till exportinkomster och skapar ett betydande antal arbetstillfällen. Turismen har vuxit snabbt i Finland. Aktivt arbete görs på olika håll för att utveckla turismen också i Egentliga Finland, men ännu finns outnyttjad potential. Satsningar på turismnäringen innebär även satsningar på regionens livskraft, vilket i sin tur tar sig uttryck exempelvis i bättre service för kommuninvånarna.

Egentliga Finlands nuvarande program för utveckling av turismnäringen är från 2013. Dess uppdaterade version är från 2017 och gäller fram till utgången av 2020. Målet är att upprätta en färdplan för utvecklingen av turismnäringen i Egentliga Finland för åren 2021–2027. Arbetstiteln är i detta skede ”Tillsammans för hållbar tillväxt och kompetens 2.0”. Färdplanen är ett redskap som sammanför turismaktörerna. Den ska ge gemensamma riktlinjer i arbetet med att utveckla turismen, och säkerställa att utvecklingsarbetet ger resultat. Utgångspunkten är att åtgärder genomförs som samarbete mellan ett brett spektrum aktörer med beaktande av deras respektive mål och prioriteringar (t.ex. ekonomiska regioner och städer). Färdplanen upprättas av såväl offentliga aktörer som av företagen inom branschen, och en del av målen och åtgärderna kan genomföras genom extern projektfinansiering.

Arbetet med färdplanen inleds genom en förhandsenkät som riktas till en bred skara i landskapet: aktörer som utvecklar turismen, invånare samt företagare inom branschen. Målet är att få en så bred bild som möjligt av synen på att utveckla turismen i landskapet. Vänligen svara senast måndagen den 24 februari 2020.

Enkäten och tilläggsinformation: https://kumppanuusfoorumi.fi/posts/forhandsenkat-om-behovet-av-att-utarbeta-en-fardplan-for-utveckling-av-turismnaringen-i-egentliga-finland/

EGENTLIGA FINLANDS OCH ÅBOREGIONENS TRAFIKSYSTEMARBETE ÅR 2020
Tilläggsinformation: Planeringsdirektör Heikki Saarento, tfn 040 720 3056


Trafiksystemarbete är lagstadgat och fortlöpande. Trafiksystemarbetet i Egentliga Finland koordineras av förbundet och sker på de regionala nivåer som utgörs av landskapet och strukturmodellområdet för Åbo stadsregion. Under våren 2019 inleddes en uppdatering av arbetet, och avsikten är att uppdateringen ska slutföras under innevarande år. Uppdateringen är synkroniserad med det landsomfattande trafiksystemarbetet, och de uppgifter som tas fram utnyttjas vid beredning av Åbo stadsregions MBT-avtal (markanvändning, boende och trafik) och Södra Finlands trafikstrategi. Vid sidan av uppdateringsarbetet utförs fortlöpande trafiksystemarbete i likhet med tidigare år, i underarbetsgrupperna för säkert resande, klokt resande och trafikförvaltning. I arbetet deltar förutom Egentliga Finlands förbund kommunerna (S:t Karins, Lundo, Nådendal, Reso och Åbo) samt Egentliga Finlands NTM-central.


Andra mål för trafiksystemarbetet under 2020:

- Att slutföra, följa upp och främja MBT-avtalet, att övervaka och styra arbetet med att planera och genomföra åtgärderna i MBT-projektprogrammet, att följa med trafiksituationen, stödja underarbetsgruppernas verksamhet samt delta i verksamhet inom mobilitetsstyrning.

- Att upprätta Södra Finlands trafikstrategi i samarbete med Nylands, Päijänne-Tavastlands och Kymmenedalens förbund under våren 2020. Målet är att skapa en för regionen gemensam vision av målbilden för Södra Finlands trafiksystem för den landsomfattande trafiksystemplanen.

- Att genom fortlöpande trafiksystemarbete förankra trafiksystemplanen, MBT-avtalet och MBT-projektprogrammet i olika organisationers verksamhet.

 Ylatunniste2

LANDSKAPSSTYRELSEN OM DEN NATIONELLA SKARVSTRATEGIN: FISKERINÄRINGENS, YRKESFISKARNAS OCH FISKODLARNAS ÅSIKT BÖR GES STÖRRE HÄNSYN SOM EN DEL AV STRATEGIN

Tilläggsinformation: Specialplanerare Malla Rannikko-Laine, tfn 040721 3429

Miljöministeriet inrättade den 18 oktober 2018 en arbetsgrupp med uppgift att upprätta en strategi och ett åtgärdsprogram för att begränsa de skador som skarvarna orsakar, och har gett tillfälle att lämna ett utlåtande om strategin senast vid årets slut. Målbilden för den arbetsgrupp som har dryftat frågan om begränsning av de skador som skarven orsakar är en socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar samexistens mellan människan och skarven, där en gynnsam skyddsnivå bevaras och olägenheterna som skarven medför för i synnerhet fiskerinäringen minskas.

Landskapsstyrelsen yttrade sig bl. annat följande i ärendet:

Egentliga Finlands förbund anser att målbilden för den föreslagna skarvstrategin är bra, det vill säga: 1. en socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar samexistens mellan människan och skarven, där en gynnsam skyddsnivå bevaras, och 2. där olägenheterna som skarven medför för i synnerhet fiskerinäringen minskas. Landskapsstyrelsen påpekar dock att den föreslagna strategin är bristfällig med tanke på åtgärder. Landskapsstyrelsen anser att åtgärdsförslagen i fiskerinäringens, yrkesfiskarnas och fiskodlarnas kompletterande synpunkt borde ges större hänsyn som en del av strategins innehåll.

Egentliga Finlands förbund anser det vara nödvändigt att på nationell nivå definiera en beståndsstorlek som är hållbar och acceptabel ur både miljöns och människans synvinkel. Nationellt borde man också utreda möjligheterna att flytta skarven till EU:s lista över arter som kategoriserats som icke-fridlysta.

Landskapsstyrelsen anser att det är viktigt att den dispenspraxis som tillämpas inom ramen för det nuvarande EU-direktivet och den nationella lagstiftningen i fortsättningen skulle vara mer flexibel och kunna göras tillgänglig snabbare i områden och situationer där skarvarna håller på att utvecklas till ett allvarligt hot mot lokala förhållanden och näringar. Det borde vara möjligt att på ett smidigt sätt använda regionalt insamlade uppgifter som grund till dispensansökningar, utan att betydande bevisbörda läggs på sökanden själv. Det är också viktigt att öka medvetenheten om vilka omedelbara åtgärder som får vidtas utan dispens för att åtgärda och förebygga problem.

De gröna, med ledning av  Hannu Rautanen, lämnade sitt avvikande åsikt till yttrandet.

FINANSIERING TILL YRITYSSALO OY FÖR PROJEKTET TILLVÄXT GENOM EKOSYSTEM FÖR ELEKTRIFIERING 

Tilläggsinformation: Specialplanerare Ville Roslakka, tfn 050592 0404

Landskapsstyrelsen beviljade 509 757 euro ur Eruf och statlig finansiering för Yrityssalo Oy:s projekt ”Tillväxt genom företagsekosystem för elektrifiering 2020–2022”.

Inom projektet utvecklas ett forsknings-, kompetens- och innovationskluster (Egentliga Finlands kompetenskluster inom batteriteknologi) som bygger på regionala styrkor och består av regionens företag samt högskolor och offentliga aktörer. Projektet stöder trafiken och samhället i att med hjälp av elektrifiering minska användningen av fossila råvaror. Detta främjar också målen för att begränsa klimatförändringen, samtidigt som det stöder regionens dragningskraft. Projektet stärker dessutom konkurrenskraften för regionens företag. Avsikten är att batteriekosystemet i framtiden ska omfatta hela landet. Projektet genomförs under perioden 1.4.2020–30.9.2022. 

 
 Ylatunniste2
 

LANDSKAPSSTYRELSEN GODKÄNDE FÖRSTA FÖRSLAGET TILL EGENTLIGA FINLANDS ETAPPLANDSKAPSPLAN FÖR NATURVÄRDEN OCH RESURSER MED SMÅ FÖRÄNDINGAR – NÄSTA STEG ÄR ATT SÄNDA PLANFÖRSLAGET PÅ REMISS OCH LÄGGA FRAM DET TILL PÅSEENDE
Tilläggsinformation: Specialplanerare, cirkulär ekonomi och energi, Aleksis Klap, tfn 040 721 3137
Planeringsdirektör Heikki Saarento, tfn 040 720 3056

Landskapsstyrelsen godkände första förslaget till Egentliga Finlands etapplandskapsplan för naturvärden och resurser med små förändringar. Nästa steg är att begära utlåtanden om förslaget, därefter anordnas myndigheternas samråd samt framläggande av planen till offentligt påseende.

Arbetet med att upprätta Egentliga Finlands etapplandskapsplan för naturvärden och resurser inleddes i landskapsfullmäktige i december 2015. I etapplandskapsplanen behandlas användningen av de viktiga naturresurserna och deras potentialer med tanke på landskapets cirkulär- och bioekonomi samt samordningen av dem med såväl naturvärden som med utvecklingsbehov avseende rekreation och turism. Genom etapplandskapsplanen justeras och kompletteras den gällande helhetslandskapsplanen. Genom justeringar eftersträvar man även att göra landskapsplanen mer strategisk än tidigare, avseende innehåll och synvinkel.

Utarbetandet av etapplandskapsplanen motiveras särskilt av den ökade naturresursanvändningen som beror på bioekonomins och den cirkulära ekonomins tillväxt, nationella lagändringar inom avfallshanteringssektorn samt EU:s mål för övergång till cirkulär ekonomi. Planförslaget har utarbetats utgående från den diskussion som förts om beredningsmaterialet samt återkoppling från kommuner och intressentgrupper.

Målet har varit att utveckla landskapsplanen till ett planeringsredskap som i högre grad än tidigare är strategiskt och som på ett övergripande sätt samordnar olika branschers mål, verksamhet och värden. Som nya strategiska beteckningar för utvecklingsprinciper presenteras:

- En omfattande, betydande och enhetlig skogsdominerad zon
- Ett målområde för utveckling av turism, friluftsliv och rekreation
- En utvecklingszon för fiskodling

Med landskapets planeringsredskap och verktyg ska man också främja delaktighet, ta ställning och främja genomförande och samordning av globala, nationella och regionala målsättningar. Dessutom har etapplandskapsplanen för naturvärden och resurser till uppgift att åskådliggöra värden, potential och resurser för att stödja den överläggande diskussion och det hållbara beslutsfattande som är en förutsättning för långsiktig strategisk planering.

Mer information om beredningen av planen samt genomförda utredningar:
https://www.varsinais-suomi.fi/sv/uppgifter-och-verksamhet/planering/landskapsplaner-under-arbete/egentliga-finlands-etapplandskapsplan-for-naturvarden-och-resurser.


YTTRANDE OM PROGRAMMET FÖR MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNING FÖR DEN SNABBA TÅGFÖRBINDELSEN HELSINGFORS–ÅBO

Planeringsdirektör Heikki Saarento, tfn 040 720 3056

Nylands närings-, trafik- och miljöcentral har begärt yttranden om Trafikledsverkets program för miljökonsekvensbedömning för den snabba tågförbindelsen Helsingfors–Åbo.

Miljökonsekvensbedömningen (MKB) av projekthelheten för den snabba tågförbindelsen Helsingfors–Åbo samt den bantekniska planeringen av avsnittet Salo–Kuppis och projektet för uträtningen vid Pikis omfattar miljökonsekvensbedömningen av den snabba banförbindelsen Helsingfors–Åbo samt den bantekniska planeringen och utredningarna som stöder miljökonsekvensbedömningen av dubbelspåret på banavsnittet Salo–Kuppis och uträtningen vid Pikis.

Landskapsstyrelsen avger bland annat följande yttranden i ärendet:

- mellan Esbo och Salo finns inga alternativ
- en kustbana är inte ett alternativ
- tidsplanen får inte sträckas ut

Den snabba banförbindelsen mellan Helsingfors och Åbo är en betydande och central del av Södra Finlands järnvägsnät och dess utveckling. När den förverkligats kommer den förbättrade tågförbindelsen att skapa förutsättningar ett hållbart och enhetligt bostads- och arbetsmarknadsområde som omfattar Södra Finland, stödja markanvändning intill banan och främja uppnåendet av klimatmålen. En ny direktbana avlastar samhällsstrukturen i huvudstadsregionens metropolregion och överför en betydande del av bland annat arbetspendlingen i Lojo-riktningen till spårtrafik. Sträckan ingår i stomnätskorridoren TEN-T som korsar Europeiska unionens gränser, som en del av förbindelsen Åbo–St. Petersburg.

Konsekvenserna av sträckan Esbo–Salo som en del av den snabba tågförbindelsen Helsingfors–Åbo har varit föremål för omfattande bedömning redan före detta MKB förfarande. Banförbindelsen bygger på en lagakraftvunnen järnvägslinje med rättsverkningar, som valts och godkänts i Nylands och Egentliga Finlands landskapsplaner. För landskapsplanläggning för den nya direktbanan upprättades en preliminär utredningsplan och miljökonsekvensbedömning avseende direktbanan Esbo–Salo (Trafikverket 2010).
Planeringen av direktbanan Esbo–Salo har sedan 2017 fortsatt med utredningsplanering enligt banlagen, där konsekvensbedömningen preciserats på den valda sträckningen.

Att jämföra olika alternativ är en central del av MKB-förfarandets natur. Egentliga Finlands förbund anser att det inte finns några alternativ att granska för sträckan Esbo–Lojo–Salo, utan miljökonsekvensbedömningen görs för en bansträckning som redan valts. Egentliga Finlands förbund anser att de alternativ som beskrivs i det program för miljökonsekvensbedömning som är föremål för yttranden, lagts fram på ett bra sätt. Det lägger inte fram några alternativ för sträckan Esbo–Salo, men beaktar uträtningen vid Pikis på sträckan Åbo–Salo som ett projektalternativ. För att på ett övergripande sätt dra nytta av den snabba tågförbindelsen måste konsekvensbedömningen även beakta möjligheterna att utveckla den lokala tågtrafiken på sträckan Åbo–Salo.

I MKB-programmet anges som jämförelsealternativ 0+ den nuvarande kustbanan med förbättrade egenskaper. Av programmet framgår inte hur omfattande förbättringsåtgärder som avses. Egentliga Finlands förbund anser att det är befogat att jämförelsealternativet ska vara en kustbana i gott skick med nuvarande servicenivå. Kraftfulla förbättringsåtgärder gör kustbanan till ett projektalternativ snarare än ett jämförelsealternativ. Som projektalternativ är det inte förenligt med målen för den snabba tågförbindelsen Helsingfors–Åbo, och har inte behandlats vidare genom planläggning eller banplanering.

När det gäller trafikmässiga konsekvensbedömningsförfaranden anser Egentliga Finlands förbund att det är viktigt att de prognoser om passagerarpotential och trafikering för trafikkorridoren Helsingfors–Åbo som används i MKB-programmet utarbetas och kontrolleras omsorgsfullt, eftersom sanningsenliga och tillförlitliga bedömningar utgör ett viktigt underlag när genomförandebeslut gällande investeringsprojekt fattas.

Egentliga Finlands förbund betonar betydelsen av MKB-förfarandets tidsplan. Det mål beträffande tidsplan som finns inskrivet i MKB-programmet är sammankopplat med övrig banplanering. För att man ska kunna följa den övergripande tidsplanen för planeringen av projektet för entimmeståget, bör man vara särskilt uppmärksam på att MKB-förfarandet slutförs enligt planerna, i september 2020. Förseningar i förhållande till tidsplanen skulle för sin del hota Finlands möjlighet att ansöka om EU:s CEF-stöd för entimmeståget.


EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUND ANTAR ÖSTERSJÖUTMANINGEN

Tilläggsinformation: Specialplanerare Malla Rannikko-Laine, tfn 040 721 3429

Östersjöutmaningen startades av Åbo och Helsingfors stadsdirektörer år 2006 som ett initiativ genom vilket städerna ville engagera sig och inta en ledande roll i skyddet av Östersjön. Det är en nätverksutmaning, som uppmanar organisationer att engagera sig i skyddsarbetet och skapa sina egna åtgärdsprogram för Östersjön.

En medlem som anslutit sig till nätverket förbinder sig att arbeta för att främja den gemensamma visionen, och starta en eller flera Östersjö-åtgärder under de följande tolv månaderna och därefter komplettera sitt eget
Östersjö-åtgärdsprogram med nya åtgärder.

Egentliga Finlands förbund anslöt sig år 2007 till Östersjöutmaningens nätverk.

Egentliga Finlands förbund uppdaterar sitt engagemang i Östersjöutmaningen och antar utmaningen
med ett åtgärdsprogram i tre punkter för åren 2019–2023.

 1. Vi förbinder oss att främja beslutsfattarnas medvetenhet om Skärgårdshavets tillstånd samt stärka påverkan på det lokala och nationella beslutsfattandet för att få till stånd en förbättring av Skärgårdshavets tillstånd.

2. Vi förbinder oss att främja Skärgårdshavets goda tillstånd i Egentliga Finlands landskapsstrategiarbete och övriga planering, samt säkerställa att ett renare Skärgårdshav är en av våra spetsprioriteringar.

3. Vi förbinder oss till att utveckla vår egen verksamhet genom att beakta hållbarhet bland annat vid upphandlingar, mötesarrangemang och resor. Som en praktisk årgärd stöder Egentliga Finlands förbund plantering av havtornsbuskar som binder näring intill landskapets åar i ett försök som inleds år 2020. Syftet är att med hjälp av havtornsbuskar binda åkrarnas näringsavrinning i jorden och minska den näringsurlakning som sker via åarna till Skärgårdshavet.

 

 

 Ylatunniste2
 

GENOM EN REVIDERING AV PLANERINGSSYSTEMET FÖR OMRÅDESANVÄNDNING ENLIGT MARKANVÄNDNINGS- OCH BYGGLAGEN BÖR SAMARBETE MELLAN OLIKA PLANERINGSNIVÅER FRÄMJAS
Tilläggsinformation: Planeringsdirektör Heikki Saarento, tfn 040 720 3056

På våren 2018 startade miljöministeriet en övergripande reform av markanvändnings- och bygglagen och ber nu om kommentarer till de preliminära paragrafutkasten och motiveringarna gällande det nya planeringssystemet för områdesanvändning.

I det nya planeringssystemet för områdesanvändning ska nationella områdesanvändningsmål, landskapsplan, stadsregionplan och kommunplan ingå.

Landskapsplanens roll som en plan som styr övrig planering ska begränsas.

De centrala frågorna för landskapsförbunden är:

- begränsning av landskapsplanens rättsverkan till endast en del av innehållet: transportsystem/infrastruktur och grönbyggande
- stadsregionplannivåns nödvändighet, förhållande till landskapsplanering och resursering
- åtskiljande av begreppen region- och samhällsstruktur och kategorisering för plannivåer (landskapsplan:
regional struktur / samhällsstruktur: stadsregion- och kommunplan).

I landskapsförbundens gemensamma beredning med kommentarer till paragrafutkastet, som landskapsstyrelsen nu godkände, konstaterades bl.a. följande:

Det väsentliga är huruvida reformen i enlighet med den ursprungliga målsättningen medför snabbhet och smidighet i planeringen av områdesanvändning. Genom reformen bör samarbete mellan olika planeringsnivåer främjas i stället för tävlan om resurser och hierarkiska motsättningar. Finlands planeringssystem bör så bra som möjligt kunna svara på frågor som förutsätter planering, på den nivå som det är möjligt att ta beslut med anledning av ärendets verkningsfullhet. Det utkast som är utlagt för kommentarer stöder inte tillräckligt planläggning med rättsverkan som görs över kommungränserna med gemensamt demokratiskt beslutsfattande och genom vilken förberedelse inför framtida områdesanvändningsbehov sker.

LANDSKAPSSTYRELSEN UTNÄMNDE MEDLEMMAR TILL SYDVÄSTRA FINLANDS REGIONALA IDROTTSRÅD
Tilläggsinformation: Specialplanerare Malla Rannikko-Laine, tfn 040 721 3429

Regionförvaltningsverket i Sydvästra Finland har bett Egentliga Finlands förbund och Satakuntaförbundet att tillsammans utnämna Sydvästra Finlands regionala idrottsråd före utgången av året. Förslag på medlemmar till det regionala idrottsrådet har begärts av de regionala idrottsförbunden.

Landskapsstyrelsen utnämnde följande åtta (8) personer från Egentliga Finland till Sydvästra Finlands
regionala idrottsråd för åren 2020–2023:

Bror Engström Pargas
Kirsti Kirveennummi Virmo
Jouni Koivuniemi Masku
Pasi Koski Aura
Matleena Koskinen Pemar
Päivi Mecklin S:t Karins
Pekka Potinkara Åbo
Arto Savonen Loimaa

Till ordförande utsågs Pasi Koski från Aura.

Det regionala idrottsrådet ger bl.a. utlåtanden och tar initiativ i ärenden av omfattande och regional betydelse för regional idrott och idrottspolitik, främjar samarbetet mellan olika sektorer i enlighet med idrottspolitiska mål samt ger utlåtande till regionförvaltningsverket om förslag till finansieringsplan för etableringsprojekt gällande idrottsanläggningar och om bidrag som beviljas för etableringskostnader.

EN UTREDNING MED SYFTE ATT GE EN NY OCH MER PRECISERAD DEFINITION AV SKÄRGÅRDEN ÄR NÖDVÄNDIG
Tilläggsinformation: Skärgårds- och landsbygdsombudsman Sami Heinonen, tfn 0400 413 704

Jord- och skogsbruksministeriet har begärt utlåtande av landskapsförbunden och de nuvarande
skärgårdskommunerna och kommunerna med skärgårdsdelar gällande statsrådets förordning om skärgårdskommuner och andra kommuners skärgårdsdelar, på vilka bestämmelser gällande skärgårdskommuner tillämpas.

Enligt nuvarande förordning finns det 8 skärgårdskommuner och 40 s.k. kommuner med skärgårdsdelar i Finland. I Egentliga Finland är Pargas, Kimitoön och Gustavs skärgårdskommuner. S:t Karins, Nådendal, Salo, Tövsala och Nystad är kommuner med skärgårdsdelar i vårt landskap.

I augusti 2019 bad jord- och skogsbruksministeriet landskapsförbunden ge förslag på skärgårdskommuner och kommuner med skärgårdsdelar. Egentliga Finlands landskapsstyrelse föreslog på sitt möte 16.9.2019 att våra nuvarande skärgårdskommuner fortsätter som skärgårdskommuner och att Nådendal, som är en kommun med skärgårdsdelar, ska få skärgårdskommunstatus. Således föreslogs våra övriga kommuner med skärgårdsdelar fortsätta som sådana.

Skärgårdsdelegationen behandlade landskapens förslag gällande skärgårdskommuner och kommuner med skärgårdsdelar på sitt möte i oktober och föreslog att den gällande förordningen inte ändras, utan nuvarande förordning fortsätter som tillsvidare gällande från och med 1.1.2020. Skärgårdsdelegationen ansåg det ändå nödvändigt att inleda ett utredningsarbete, där man eftersträvar att noggrannare definiera kriterierna som beskriver skärgårdskommuner.

Landskapsstyrelsen gav följande utlåtande om saken:

Egentliga Finlands förbund godkänner att förordningen gällande skärgårdskommuner och kommuner med skärgårdsdelar bibehålls i nuvarande form, men anser att det föreslagna utredningsarbetet för att definiera skärgården på ett nytt och noggrannare sätt är nödvändigt. Skärgårdsförhållandenas effekt på den kommunala ekonomin är betydande och beaktande av fritidsboende (s.k. multilokalitet) i den nya förordningen är ett klart tilläggskriterium.

Egentliga Finlands förbund har konsekvent understött utnämnandet av Nådendal, nuvarande kommun med skärgårdsdelar, till skärgårdskommun och landskapsstyrelsen anser att både de kommunalekonomiska effekterna av skärgården och en betydande mängd fritidsboende realiseras bra just i Nådendals fall, och dessa faktorer bör beaktas när skärgårdskommuner bestäms enligt den reviderade förordningen.