Ylatunniste2  
 

FINANSIERING FRÅN PROGRAMMET HÅLLBAR TILLVÄXT OCH JOBB 2014–2020 TILL TRE
PROJEKT I EGENTLIGA FINLAND OCH TRE LANDSKAPSÖVERSKRIDANDE PROJEKT
Tilläggsinformation: specialplanerare Ville Roslakka, tel. 050 592 0404

 Landskapen i Södra Finland sökte finansiering från Europeiska regionutvecklingsfonden under perioden 22.2–31.3.2021. Följande huvudteman inom smart specialisering utgjorde särskilda prioriteringar för ansökan i Egentliga Finland: blå tillväxt och modernisering av industrin, innovativa livsmedelskedjor samt läkemedels- och hälsoteknologi. I ansökan ingick även det nya insatsområdet 8 inom ramen för React-EU som rör återhämtning efter coronakrisen, samt projekt som hänför sig till detta.
Det inkom sammanlagt fem ansökningar som rörde enbart Egentliga Finland. Därtill inkom fem landskapsöverskridande ansökningar där Egentliga Finland deltar.
Landskapsstyrelsen beslutar om Egentliga Finlands förbunds vägledande Eruf-ram för år 2021 (inkl. icke anslagna Eruf-medel från 2020 års ram) och React-EU-tilläggsfinansiering.

- Till Åbo unviersitet för projekt ”Food Hub -elämystori” 241 182 euro (ERUF)

- Till Åbo yrkeshögskola till projekt ”Kokonaisvaltainen kyberturvallisuus kestä-välle kasvulle (4K)” 576 976 euro (REACT EU)

- Till Åbo yrkeshögskola till projekt ”Lisäävän valmistuksen keskus bio- ja lää-keteollisuudelle” 54 600 euroa. (REACT EU)

 

FINANSIERING TILL LANDSKAPSÖVERGRIPANDE PROJEKT:

• Till Helsingfors stad avsätts för projektet ”Kestävää nostetta matkailuyrityksiin: Etelä-Suomi” (Ett hållbart uppsving för turismföretagen: Södra Finland) 240 000 euro för delgenomföraren Turku Science Park Oy (React-EU-finansiering)
• Till Laurea-ammattikorkeakoulu Oy avsätts för projektet ”Kokemusten talo – Virtuaalisista elämystiloista kestävää liiketoimintaa ja hyvinvointia” (Upplevelsens hus – hållbar affärs-verksamhet och välmående genom virtuella upplevelseutrymmen) 144 326 euro för att täcka kostnaderna för projektets delgenomförare Turun ammattikorkeakoulu Oy (React-EU-finansiering)
• Till Laurea-ammattikorkeakoulu Oy avsätts för projektet ”Resurssiviisaat digitaaliset sosiaali- ja terveyspalvelut” (Resurssmarta digitala social- och hälsovårdstjänster) 406 668 euro för att täcka kostnaderna för projektets delgenomförare Turun ammattikorkeakoulu Oy, Åbo universitet och Åbo Akademi (React-EU-finansiering)
• Till Turku Science Park Oy avsätts för projektet ”React EAKR: Keraaminen purkujäte kier-totaloudessa” (React Eruf: Keramiskt rivningsavfall i den cirkulära ekonomin) 549 448 euro för att täcka kostnaderna för de aktörer som genomför projektet (Turku Science Park Oy, Åbo Akademi, Turun ammattikorkeakoulu Oy och Finlands miljöcentral SYKE). Dessutom beviljas Eruf-finansiering och statlig finansiering högst 20 300 euro. (React-EU-finansiering)
• Till Lab-ammattikorkeakoulu Oy avsätts för projektet ”e-Hospitality – digivieraanvaraisuutta ja empatiaa digitaalisiin matkailupalvelukohtaamisiin uudessa nor-maalissa” (e-Hospitality – digital gästvänlighet och empati för digitala möten inom turism-tjänster i det nya normala) 171 222 euro för att täcka kostnaderna för projektets delgenom-förare Turun ammattikorkeakoulu Oy (React-EU-finansiering).

 

Finansiering från anslaget för stödjande av hållbar tillväxt och livskraft i regionerna:

Åbo stad beviljas finansiering från anslaget för stödjande av hållbar tillväxt och livskraft i regionerna (AKKE) för ekosystemavtalet mellan staten och Åbo stadsregion beviljas för projektet ”Alueellisten ekosysteemien kehittäminen Turun seudulla” (Utveckling av regionala ekosystem i Åboregionen) 499 496 euro.

 

UTLÅTANDE OM FÖRSLAGET TILL FINANSIERINGSPLAN FÖR ANLÄGGNINGSPROJEKT SOM AVSER IDROTTSANLÄGGNINGAR FÖR ÅREN 2022–2025
Tilläggsinformation: specialplanerare Malla Rannikko-Laine, tel. 040-721 3429

Enligt idrottslagen kan kommuner och andra sammanslutningar beviljas statsunderstöd för anläggningsprojekt som avser idrottsanläggningar och tillhörande fritidslokaler. Undervisnings- och kulturministeriet godkänner årligen i samband med beredningen av statsbudgeten den landsomfattande finansieringsplanen gällande byggande av idrottsanläggningar för de kommande fyra åren.

I Egentliga Finland lades för åren 2022–2025 fram totalt åtta (8) förslag vars beräknade kostnad uppgår till sammanlagt 60,6 miljoner euro. I landskapet lades dessutom fram ett (1) rikstäckande projektförslag vars beräknade kostnad uppgår till 72 miljoner euro. Av projekten ska sex (6) genomföras år 2022, två (2) år 2023 och ett (1) år 2025. För åren 2022–2025 lades i Satakunta fram två (2) projektförslag vars beräknade kostnad uppgår till sammanlagt 23 miljoner euro. Alla projekt finns med i förslaget till finansieringsplan från Sydvästra Finlands regionförvaltningsverk. Projekt som föreslås få stöd som rikstäckande projekt behandlas separat.

Vuosii Kunta Sija Hanke Kust.arvio Avustus

2022
Kaarinan kaupunki 1. sija Uimahallin peruskorjaus 5 M€ 800 000€
Uudenkaupungin kaupunki 2. sija Uima- ja sisäliikuntahallin rakentaminen 28 M€ 1 000 000€
Someron kaupunki 3. sija Keskusurheilukentän peruskorjaus ja laajennus 1,025 M€ 307 500 €
Paimion kaupunki 5. sija Uimahallin peruskorjaus 2,5 M€ 800 000 €
Paraisten Urheilu- ja Nuorisotalo Oy 7.sija Paraisten liikuntahalli 2,4 M€ 705 600 €

2023
Salon kaupunki Jäähallin uudisrakennus 5,6 M€ 750 000 €
Raision kaupunki Vaisaaren koulun liikuntasali 3,1 M€ 750 000 €

2024 Ei esityksiä

2025
Raision kaupunki Uintikeskuksen perusparannus 13,00 M€ 800 000 €
Valtakunnalliset hankkeet

2022
Turun Ratapihan Kehitys Oy Turun Ratapiha 72 M€ erikseen

Landskapsstyrelsen beslutar att avge följande utlåtande:

De motiveringar som Sydvästra Finlands regionförvaltningsverk använt vid uppgörande av förslaget till finansieringsplan för anläggningsprojekt som avser idrottsanläggningar är godtagbara. Understöden inriktas särskilt på idrottsanläggningar som tjänar breda användargrupper. Understöd beviljas i första hand kommuner, men kan även beviljas enskilda projekt som kompletterar kommunernas utbud.

I motiveringarna i förslaget till finansieringsplan uppmärksammas särskilt hur realistiska projekten är samt i vilken utsträckning de är ekonomiskt och tekniskt genomförbara. Landskapsstyrelsen anser att utgångspunkten är riktig. Projekt som efter godkännandet av föregående plan blivit fördröjda på grund av eventuella besvär eller andra omständigheter ska också beaktas i förslaget till finansieringsplan. Frågor som rör tidsplanen avseende projektreserveringarna ska utvärderas i utlåtandematerialet, och projekt som överförs från tidigare år ska inte dras av från det totala antalet nya projekt som ska få understöd.

Undervisnings- och kulturministeriet beviljade år 2021 statsunderstöd för byggande av idrottsanläggningar för tre projekt i Sydvästra Finland: Jämijärvi kommuns gymnastiksal, grundlig renovering och utbyggnad av Kankaanpää bollhall, samt utbyggnad av Impivaara Tenniscentrum i Åbo. År 2020 beviljades understöd till byggande av Raumo simhall och idrottshall. På grund av de senaste årens tilldelning av understöd är det befogat att understöden för år 2022 beviljas till ett flertal projekt i Egentliga Finland.

De statsunderstöd som beviljats inom Sydvästra Finlands regionförvaltningsverks område är betydligt mindre i förhållande till nivån i andra regionförvaltningsverks områden. För år 2021 beviljade undervisnings- och kulturministeriet 2,1 miljoner euro i statsunderstöd för byggande av idrottsanläggningar i Sydvästra Finland. För projekt i Västra Finland och i inlandet beviljades 7,2 miljoner euro, och för projekt i Södra Finland 6,1 miljoner euro. Det investeringsunderskott som uppstått avseende Sydvästra Finland ska kompenseras i kommande finansieringsbeslut.

För Egentliga Finlands del ingår fem projekt i finansieringsplanen för år 2022. Två av dessa projekt ingår på grund av tidigare års avslagsbeslut. Landskapsstyrelsen anser det vara befogat att alla fem projekt i Egentliga Finland får understöd år 2022: S:t Karins simhall, sim- och idrottshallen i Nystad, Pemar simhall, Pargas idrottshall, samt grundlig renovering och utbyggnad av centralidrottsplanen i Somero. I mån av möjlighet ska projekt som överförts från år 2021 ges understöd redan ur ministeriets anslag ur tilläggsbudgeten för år 2021.

Landskapsstyrelsen har i sitt tidigare utlåtande om det riktgivande dokumentet för byggande av idrottsanläggningar konstaterat att den landsomfattande finansieringsplanen spänner över en för lång period. Tidsspannet måste kortas ned från fyra till tre år. Gränsen för delegering av beslutanderätten mellan regionförvaltningsverket och undervisnings- och kulturministeriet måste också höjas från nuvarande gräns på 700 000 euro, för att undvika att uppenbart lokala projekt blir föremål för nationellt beslutsfattande.

Landskapsstyrelsen stöder i sitt utlåtande Södra Finlands regionförvaltningsverks förslag till finansieringsplan för anläggningsprojekt som avser idrottsanläggningar för åren 2022–2025.

 

 

 
Ylatunniste2  

KESTÄVÄÄ KASVUA JA TYÖTÄ 2014-2020 -OHJELMAN RAHOITUSTA KOLMELLE
VARSINAISSUOMALAISELLE JA VIIDELLE YLIMAAKUNNALLISELLE HANKKEELLE
Lisätietoja: Erikoissuunnittelija Ville Roslakka p. 050 592 0404

Etelä-Suomen maakuntien EAKR-haku (Euroopan aluekehitysrahasto) toteutui ajalla 22.2.- 31.3.2021. Haun erityispainopisteinä Varsinais-Suomen alueella olivat älykkään erikoistumisen kärjet: Sininen kasvu ja teollisuuden modernisointi, Innovatiiviset ruokaketjut sekä lääke- ja terveysteknologia. Tässä haussa oli mukana myös koronaelpymiseen liittyvä uusi REACT EU- lisärahoitus.
Yksinomaan Varsinais-Suomea koskevia hakemuksia saatiin yhteensä viisi. Lisäksi ylimaakunnallisia hakemuksia, joissa Varsinais-Suomi on alueena mukana, saatiin myös viisi.
Maakuntahallitus päätti myöntää rahoitusta seuraaville hankkeille:

- Turun yliopistolle hankkeelle ”Food Hub -elämystori” 241 182 euroa. (EAKR)

- Turun ammattikorkeakoulu Oy:lle hankkeelle ”Kokonaisvaltainen kyberturvallisuus kestävälle kasvulle (4K)” 576 976 euroa. (REACT EU)

- Turun ammattikorkeakoulu Oy:lle hankkeelle ”Lisäävän valmistuksen keskus bio- ja lääketeollisuudelle” 54 600 euroa. (REACT EU)

Rahoitus ylimaakunnallisille hankkeille:

- Helsingin kaupungille varataan hankkeelle ”Kestävää nostetta matkailuyrityksiin: Etelä-Suomi” 240 000 euroa hankkeen osatoteuttajan Turku Science Park Oy:n kustannuksiin.

- Laurea-ammattikorkeakoulu Oy:lle varataan hankkeelle ”Kokemusten talo - Virtuaalisista elämystiloista kestävää liiketoimintaa ja hyvinvointia” 144 326 euroa hankkeen osatoteuttajan Turun ammattikorkeakoulu Oy:n kustannuksiin.

 - Laurea-ammattikorkeakoulu Oy:lle varataan hankkeelle ”Resurssiviisaat digitaaliset sosiaali- ja terveyspalvelut” 406 668 euroa hankkeen osatoteuttajien Turun ammattikorkeakoulu Oy, Turun yliopisto, Åbo Akademi kustannuksiin.

- Turku Science Park Oy:lle varataan hankkeelle ”React EAKR: Keraaminen purkujäte kiertotaloudessa” 549 448 euroa hankkeen toteuttajien Turku Science Park Oy, Åbo Akademi, Turun ammattikorkeakoulu Oy, Suomen Ympäristökeskus, SYKE kustannuksiin. Lisäksi myönnetään EAKR ja valtion rahoitusta 70 % hankkeen investointiosion hyväksyttävistä kokonaiskustannuksista, kuitenkin enintään 20 300 euroa.

- Lab-ammattikorkeakoulu Oy:lle varataan hankkeelle ”e-Hospitality –digivieraanvaraisuutta ja empatiaa digitaalisiin matkailupalvelukohtaamisiin uudessa normaalissa” 171 222 euroa hankkeen osatoteuttajan Turun ammattikorkeakoulu Oy:n kustannuksin.

Lisäksi:

- Turun kaupungille myönnetään valtion ja Turun kaupunkiseudun välisen ekosysteemisopimuksen käynnistämiseksi hankkeeseen ”Alueellisten ekosysteemien kehittäminen Turun seudulla” alueiden kestävän kasvun ja elinvoiman tukeminen -rahoitusta 499 496 euroa.

MAAKUNTAHALLITUS LIIKUNTAPAIKKOJEN PERUSTAMISHANKKEIDEN RAHOITUSSUUNNITELMA-EHDOTUKSESTA: LOUNAIS-SUOMEEN SYNTYNYTTÄ INVESTOINTIVAJETTA TULEE KOMPENSOIDA TULEVISSA RAHOITUSPÄÄTÖKSISSÄ
Lisätietoja Erikoissuunnittelija Malla Rannikko-Laine, p. 040-721 3429

Liikuntalain mukaan kunnille ja muille yhteisöille voidaan myöntää valtion avustusta liikuntapaikkojen ja niihin liittyvien vapaa-aikatilojen perustamishankkeisiin. Opetus- ja kulttuuriministeriö hyväksyy vuosittain valtion talousarvion valmistelun yhteydessä seuraavaa neljää vuotta varten valtakunnallisen liikuntapaikkojen rakentamista koskevan rahoitussuunnitelman.

Varsinais-Suomesta tehtiin vuosille 2022–2025 yhteensä kahdeksan (8) esitystä, joiden kustannusarvio on yhteensä 60,6 milj. euroa. Lisäksi Varsinais-Suomesta tehtiin yksi (1) valtakunnallinen hanke-esitys, jonka kustannusarvio on 72 milj. euroa. Hankkeista vuodelle 2022 ajoittuvia on kuusi (6), vuodelle 2023 kaksi (2) ja vuodelle 2025 yksi (1) hanke. Satakunnasta tehtiin vuosille 2022–2025 kaksi (2) hanke-esitystä, joiden kustannusarvio on yhteensä 23 milj. euroa. Lounais-Suomen aluehallintoviraston rahoitussuunnitelmaesityksessä mukana ovat kaikki hankkeet. Valtakunnallisina tuettavaksi esitettävät hankkeet käsitellään erikseen.

Vuosii Kunta Sija Hanke Kust.arvio Avustus

2022
Kaarinan kaupunki 1. sija Uimahallin peruskorjaus 5 M€ 800 000€
Uudenkaupungin kaupunki 2. sija Uima- ja sisäliikuntahallin rakentaminen 28 M€ 1 000 000€
Someron kaupunki 3. sija Keskusurheilukentän peruskorjaus ja laajennus 1,025 M€ 307 500 €
Paimion kaupunki 5. sija Uimahallin peruskorjaus 2,5 M€ 800 000 €
Paraisten Urheilu- ja Nuorisotalo Oy 7.sija Paraisten liikuntahalli 2,4 M€ 705 600 €

2023
Salon kaupunki Jäähallin uudisrakennus 5,6 M€ 750 000 €
Raision kaupunki Vaisaaren koulun liikuntasali 3,1 M€ 750 000 €

2024 Ei esityksiä

2025
Raision kaupunki Uintikeskuksen perusparannus 13,00 M€ 800 000 €

Valtakunnalliset hankkeet
2022
Turun Ratapihan Kehitys Oy Turun Ratapiha 72 M€ erikseen

Maakuntahallitus päättää antaa seuraavan lausunnon:

Lounais-Suomen aluehallintoviraston liikuntapaikkojen perustamishankkeiden rahoitussuunnitelmaesityksen laadinnassa käytetyt perusteet ovat hyväksyttäviä. Avustukset kohdennetaan erityisesti laajoja käyttäjäryhmiä palveleviin liikuntapaikoihin. Kunta on ensisijainen avustuksen saaja, mutta myös kuntien tarjontaa täydentäville yksityisille hankkeille voidaan myöntää avustusta.

Rahoitussuunnitelmaesityksen perusteissa erityistä huomiota on kiinnitetty hankkeiden realistisuuteen sekä taloudelliseen ja tekniseen toteuttamiskelpoisuuteen. Maakuntahallitus pitää lähtökohtaa oikeana. Rahoitussuunnitelmaesityksessä tulee huomioida myös edellisen suunnitelman hyväksymisen jälkeen mahdollisten valitusten ynnä muiden seikkojen takia viivästyneet hankkeet. Hankkeiden varauksiin liittyvät aikataulukysymykset tulee arvioida lausuntomateriaalissa, eikä edellisiltä vuosilta siirtyvien hankkeiden tule vähentää avustettavien uusien hankkeiden kokonaismäärää.

Vuonna 2021 opetus- ja kulttuuriministeriö myönsi liikuntapaikkarakentamisen valtionavustusta Lounais-Suomessa kolmeen hankkeeseen: Kankaanpään palloiluhallin peruskorjaukseen ja laajennukseen, Jämijärven kunnan liikuntasaliin ja Impivaaran Tenniskeskuksen laajennukseen Turussa. Vuonna 2020 avustusta sai Rauman uimahallin ja liikuntahallin rakentaminen. Viime vuosien avustusten kohdentumisen johdosta vuonna 2022 avustusta on perusteltua myöntää useammalle Varsinais-Suomen hankkeelle.

Lounais-Suomen aluehallintoviraston alueelle myönnetyt valtionavustukset ovat jääneet selvästi jälkeen muiden aluehallintovirastojen tasosta. Vuodelle 2021 opetus- ja kulttuuriministeriö myönsi liikuntapaikkarakentamisen valtionavustusta Lounais-Suomessa 2,1 milj. eurolla. Länsi- ja Sisä-Suomen hankkeisiin myönnettiin 7,2 milj. euroa ja Etelä-Suomen alueella 6,1 milj. euroa. Lounais-Suomeen syntynyttä investointivajetta tulee kompensoida tulevissa rahoituspäätöksissä.

Varsinais-Suomen osalta vuoden 2022 rahoitussuunnitelmassa mukana on viisi hanketta, joista kaksi on mukana aiempien vuosien hylkäyspäätöksen johdosta. Maakuntahallitus pitää perusteltuna, että vuonna 2022 avustusta saavat kaikki Varsinais-Suomen viisi hanketta: Kaarinan uimahalli, Uudenkaupungin uima- ja sisäliikuntahalli, Someron keskusurheilukentän peruskorjaus ja laajennus, Paimion uimahalli ja Paraisten liikuntahalli. Mahdollisuuksien mukaan vuodelta 2021 siirtyneitä hankkeita tulee avustaa jo ministeriön vuoden 2021 lisätalousarviomäärärahasta.

Maakuntahallitus on aiemmassa lausunnossaan liikuntapaikkarakentamisen suunta-asiakirjasta todennut valtakunnallisen liikuntapaikkahankkeiden rahoitussuunnitelman aikajänteen liian pitkäksi. Aikajänteen lyhentäminen neljästä kolmeen vuoteen on tarpeen. Myös aluehallintoviraston ja opetus- ja kulttuuriministeriön välisen päätösvallan delegointirajan nostaminen 700 000 eurosta ylöspäin tulee tehdä, jotteivat selkeästi paikalliset hankkeet ajaudu valtakunnalliseen päätöksentekoon.

Maakuntahallitus puoltaa lausunnossaan Lounais-Suomen aluehallintoviraston esitystä liikuntapaikkojen perustamishankkeiden rahoitussuunnitelmaksi vuosille 2022–2025.

MERIALUESUUNNITTELUN RAJAT YLITTÄVÄÄ YHTEISTYÖTÄ EDISTÄVÄ EMSP NBSR (EMERGING ECOSYSTEM-BASED MARITIME SPATIAL PLANNING TOPICS IN NORTH AND BALTIC SEAS REGION) -HANKE KÄYNNISTYY
Lisätietietoja: suunnittelujohtaja Heikki Saarento, p. 040 720 3056, merialuesuunnitteluyhteistyön koordinaattori Mari Pohja-Mykrä p. 041 550 8442

EU:n Meri- ja kalastusasioiden pääosaston ja CINEA:n (aiemmin EASME) Itämeren ja Pohjanmeren merialuesuunnittelun rahoitushausta on myönnetty MSP NBSR (Emerging ecosystem-based Maritime Spatial Planning topics in North and Baltic Seas Region) -hankkeelle. Hankkeen partnerina Suomessa toimii Varsinais-Suomen liitto, joka merialuesuunnitteluyhteistyön koordinaatioliittona edustaa hankkeessa rannikon maakuntien liittoja. Hankkeen toteutusaika on 1.9.2021–28.2.2024 ja Varsinais-Suomen liiton kokonaisbudjetti on 263 808,50 euroa.

Hankkeen päätarkoituksena on edistää merialuesuunnittelun rajat ylittävää yhteistyötä Itämeren ja Pohjanmeren merialuesuunnittelun viranomaisten kesken. Hankkeen vetäjänä toimii De Rijksdienst voor Ondernemend Nederland (RVO, Alankomaat) ja muut partnerimaat ovat Ruotsi, Ahvenanmaa, Saksa, Puola, Tanska, Belgia ja Ranska. Viro, Latvia, Irlanti ja Skotlanti ovat ilmaisseet kiinnostuksensa, mutta ilmoittavat osallistumisestaan myöhemmin. Muista tahoista mukana ovat HELCOM, VASAB, Nordregio ja Suomen ympäristökeskus (Syke). Suomen ympäristöministeriö on mukana hankkeessa seuraajajäsenenä.

 
Ylatunniste2 
 

FINANSIERING TILL STÖD FÖR HÅLLBAR TILLVÄXT OCH LIVSKRAFT I REGIONERNA TILLDELAS 19 PROJEKT
Tilläggsinformation: Regionutvecklingsdirektör Tarja Nuotio, tfn 040 506 3715, näringslivschef Petteri Partanen, tfn 040 776 0630

Det nationella anslaget för hållbar tillväxt och livskraft i regionerna används i enlighet med arbets- och näringsministeriets beslut för åtgärder med anknytning till återhämtning och återuppbyggnad efter coronakrisen.
Under den ansökningsomgång som avslutades den 5 mars 2021 mottog Egentliga Finlands förbund 33 ansökningar, och den sökta finansieringen uppgick sammanlagt till 1 569 758 euro. Den totala finansieringssumman enligt de positiva beslutsförslagen uppgår till 964 864 euro. Egentliga Finlands förbund har 1,9 miljoner euro till sitt förfogande för finansiering som ska riktas till landskapets självständiga utveckling för att stödja hållbar tillväxt och livskraft i regionerna.

 • Åbo universitet beviljas 79 683 euro för projektet ”Ennakoinnin palvelualusta” (”En serviceplattform med framsyn”).
• Turun ammattikorkeakoulu Oy beviljas 59 556 euro för projektet ”Korkeakoulut yritysten kilpailukyvyn kasvattajina” (”Högskolorna som fostrare av företagens konkurrenskraft”).
• Åbo universitets Brahea-centrum beviljas 39 618 euro för projektet ”Kuntien digiyhteiskunta- ja post-COVID-valmius – tavoitetila ja todellisuus Varsinais-Suomessa” (”Kommunernas beredskap för digisamhället och livet efter covid – målbild och verklighet i Egentliga Finland”).
• Åbo universitets Brahea-centrum beviljas 34 867 euro för projektet ”Tarpeista Tuotteiksi, TarTu” (”Från behov till produkter, TarTu”).
• Åbo Stadscentrumförening rf beviljas 9 891 euro för projektet ”Vetoa ja voimaa – Turun kaupallisen keskustan elinvoiman ja vetovoiman vahvistaminen” (”Attraktion och kraft – stärkande av Åbo kommersiella centrums vitalitet och dragningskraft”).
• Turun ammattikorkeakoulu Oy beviljas 50 904 euro för projektet ”Virtuaalistudio liiketoimintakeskus – toimintamalli, hankesuunnitelma ja sitouttava verkostoituminen” (”Virtuell studio affärscentrum – verksamhetsmodell, projektplan och engagerande nätverksbyggande”).
• Till ditt stöd rf beviljas 20 713 euro för projektet ”Yksinäisyydestä osallisuuteen” (”Från ensamhet till delaktighet”).
• Ukipolis Oy beviljas 78 695 euro för projektet ”Co working-tila Ukin Solmu” (”Coworking-utrymmet Ukin Solmu”).
• Egentliga Finlands Företagare rf beviljas 43 106 euro för projektet ”Opiskelijasta omistajaksi” (”Från studerande till ägare”).
• Turku Science Park Oy beviljas 68 684 euro för projektet ”World Trade Centre International Scaler”.
• Åbo universitet beviljas 67 955 euro för projektet ”Terveysturvallinen meriklusteri” (”Ett hälsosäkert havskluster”).
• Sylvi Salonen Oy beviljas 27 832 euro för projektet ”Ruissalo – The First Island”.
• SHIFT ry beviljas 29 792 euro för projektet ”Digikohtaus – kansainvälisten yritysten kohtaamisia digitaalisesti” (”Digiträff – digitala möten mellan internationella företag”).
• Loimaa stad beviljas 35 000 euro för projektet ”WIN WIN – yritysyhteistyöllä vetovoimaa” (”WIN WIN – attraktionskraft genom företagssamarbete”).
• Talous ja Nuoret TAT ry beviljas 69 541 euro för projektet ”Nuorten digitaalinen työelämätaitojen valmennuskokonaisuus osa 1” (”Coachinghelhet om digitala arbetslivsfärdigheter för unga, del 1”).
• Sjöfartsbranschens utbildnings- och forskningscenter vid Åbo universitet beviljas 37 836 euro för projektet ”Varsinais-Suomen yritysten resilienssin tukeminen merilogistiikan häiriöiden varalta” (”Stöd till Egentliga Finlands företag för resiliens avseende störningar i den maritima logistiken”).
• Pargas stad beviljas 66 290 euro för projektet ”KESTÄVÄLLÄ MATKAILULLA KANSAINVÄLISTÄ KILPAILUKYKYÄ TURUNMAAN SAARISTOON” (”INTERNATIONELL KONKURRENSKRAFT FÖR ÅBOLANDS SKÄRGÅRD GENOM HÅLLBAR TURISM”).
• Turun ammattikorkeakoulu Oy beviljas 66 500 euro för projektet ”Ruovikoiden esiintyminen ja biomassat Saaristomerellä” (”Förekomst av vassruggar samt biomassa i Skärgårdshavet”).
• Yrityssalo Oy beviljas 78 400 euro för projektet ”RekrySalo 2021–2023”.

UTLÅTANDE OM DEN REGIONALA ÄNDAMÅLSENLIGHETEN I EN SÄRSKILD UTBILDNINGSUPPGIFT FÖR SYDVÄSTRA FINLANDS UTBILDNINGSSAMKOMMUNS GYMNASIUM MED BETONING PÅ NATURVETENSKAPER
Tilläggsinformation: Specialplanerare Esa Högblom, tfn 040 7760 310

Sydvästra Finlands utbildningssamkommun (Lounais-Suomen koulutuskuntayhtymä LSKKY) har bett Egentliga Finlands förbund om ett yttrande om den särskilda utbildningsuppgift med betoning på naturvetenskap som gymnasiet ansöker om.
Novida gymnasium, som drivs av Sydvästra Finlands utbildningssamkommun, startade hösten 2018 en naturvetenskaplig linje där tyngdpunkten ligger på matematisk-naturvetenskapliga ämnen, dvs. matematik, fysik och kemi. Samarbetspartner som är med och genomför undervisningen är Åbo universitet, Helsingfors universitet och Åbo yrkeshögskola.

Landskapsstyrelsen avgav bl.a. följande yttranden i ärendet:

Antalet studerande som avlägger provet i matematik i studentskrivningarna har ökat stadigt under 2000-talet. Antalet som avlägger provet i lång matematik har under de senaste fem åren vuxit med så mycket som en femtedel i hela landet. Enligt utbildningsstyrelsens statistik har det även märkts en trendmässig ökning av antalet studerande som avlägger studentexamen i de övriga naturvetenskapliga ämnena. På motsvarande sätt har språkstudierna smalnat oroväckande till förmån för engelska vilket återspeglas i exportindustrins situation. Samtidigt har finländarnas studieresultat exempelvis i fråga om matematisk-naturvetenskapliga ämnen dock enligt PISA-undersökningarna i allmänhet varit på nedgång under 2010-talet.

De minskande kunskaperna i matematisk-naturvetenskapliga ämnen har lyfts fram i statsrådets utbildningspolitiska redogörelse, men man har inte lagt fram några konkreta förslag på åtgärder för att höja kunskapsnivån. Egentliga Finlands förbund anser att det med tanke på den nationella och regionala konkurrenskraften skulle vara befogat att särskilt satsa på extra åtgärder för att utveckla kunskapen i matematisk-naturvetenskapliga ämnen samt språk. Här spelar lärarnas ämnespedagogiska färdigheter en viktig roll, liksom deras aktualitet och mångsidighet.

Utgångspunkten för utlåtandet är de matematisk-naturvetenskapliga ämnenas betydelse för Egentliga Finlands betydande teknologi- och tillväxtområden. En viktig bakgrundsfaktor med tanke på fortsatta studier är även Åbo universitets nya tekniska fakultet som inledde sin verksamhet i början av 2021. Starka kunskaper inom matematisk-naturvetenskapliga ämnen utgör en viktig grundfaktor för landskapets konkurrenskraft när det gäller sökande till fortsatta studier.

Branschstrukturen i Egentliga Finland och antalet arbetsplatser särskilt i de teknologiska branscherna, liksom inom kemi- och logistikbranscherna, stöder insatser i landskapet för att stärka undervisningen i ämnen med koppling till denna sektor. I denna granskning ligger fokus särskilt på programvaru- och informationstjänster, tillverkning av metallprodukter och maskiner, elektriska och elektroniska apparater, kemiska produkter, logistikuppgifter samt tjänster och forskning som stöder dessa områden. Av arbetsplatserna i landskapet finns cirka 30 % inom nämnda branscher vilket utgör en betydande andel när det gäller landskapets utveckling och konkurrenskraft. Dessutom måste man beakta att matematisk-naturvetenskapliga ämnen också är viktiga för det på landskapsnivå starka läkemedels- och hälsoteknologiklustret.

Antalet pensioneringar kommer att vara betydande inom de närmaste åren i traditionellt starka branscher såsom industri, social- och hälsovård, handel, byggande och logistik. Dessa hör samtidigt till de branscher som sysselsätter flest människor. Inom teknologiindustrin ökar antalet pensioneringar särskilt bland tjänstemän, vilket lär medföra att efterfrågan på högskoleutbildade blir större än tidigare. Inom teknologiindustrin pågår sedan länge en förändring av personalstrukturen som innebär att andelen högskoleutbildad personal ökar. Enligt de senaste nationella uppskattningarna behöver teknikindustrin årligen drygt 10 000 nya experter, varav 70 % just inom teknikbranschen. Läget är proportionellt sett jämförbart också i Egentliga Finland.

Att åldersklasserna krymper återspeglas också i mängden utbildning och i arbetskraftsbrist. Den nuvarande åldersklassutvecklingen är inte tillräcklig för att tillgodose näringslivets behov. För att undvika arbetskraftsbrist intar kompetens- och arbetskraftsinvandring en nyckelposition också för Egentliga Finland.

Egentliga Finlands förbund anser att det för att tillgodose branschens behov av kompetent arbetskraft krävs att man bygger upp en stark matematisk-naturvetenskaplig grund både i grundskolan och i andra stadiets utbildningsanstalter, men särskilt i gymnasierna. Utvecklingen av den branschspecifika dragkraften och av arbetskraftsinvandringen spelar också en central roll när det gäller tillgång till kompetent personal.

Ett gott exempel på insatser för att stärka de matematisk-naturvetenskapliga studierna i grundskoleundervisningen och särskilt i gymnasiet och trygga tillgången till kompetent personal inom teknologibranscherna är Åbo stads verksamhetsmodell STEAM, som syftar till att få fler studerande i Åbo att söka sig till fortsatta studier inom teknik och naturvetenskap i Åbo. Modellen har redan gett märkbara resultat, exempelvis hösten 2020 vid Åbo universitets nya tekniska områden och de tekniska områdena vid Åbo yrkeshögskola. Egentliga Finlands förbund anser att det också i ljuset av detta exempel är befogat att förstärka de matematisk-naturvetenskapliga ämnenas ställning i utbildningsprogrammen i landskapets gymnasier.

Egentliga Finlands förbund betonar ur landskapets perspektiv det centrala samarbetet mellan utbildningsanordnare med betoning på matematisk-naturvetenskapliga ämnen, men även samarbete mellan högskolorna på detta område. Egentliga Finlands förbund anser att Novidas ansökan stöder utvecklingen av landskapets teknologibransch och arbetet för att stärka branschens viktigaste utbildningskedjor. Konsekventa utbildningskedjor från grundskola till eftergymnasial utbildning är ett viktigt verktyg för att oavsett bransch säkerställa uppkomst av en s.k. kritisk massa av kunskap. Detta skapar för sin del förutsättningar för att utveckla och skapa ny företagsverksamhet inom branschen, och skapar incitament för utbildad personal att placera sig på området. Den särskilda utbildningsuppgiften i fråga låter dessutom landskapet positionera sig positivt också på nationell nivå och stärker utbildningsverksamhet på andra stadiet som anknyter till branschen, och skapar ännu mer konkurrenskraftiga förhållanden för den.

 Ylatunniste2

LANDSKAPSSTYRELSEN: DEN REGIONALA KONSTFRÄMJANDE VERKSAMHETEN BÖR STÄRKAS

Tilläggsinformation: specialplanerare Katri Koivisto, tfn. 040 025 1771

Undervisnings- och kulturministeriet har bett Egentliga Finlands förbund om ett yttrande om den utvärdering som gjorts om Centret för konstfrämjande (Taike) och de förtroendeorgan som finns i anslutning till centret, samt om de utvecklingsförslag som lagts fram inom ramen för utvärderingen.

Landskapsstyrelsen konstaterar i sitt yttrande bl.a. följande:

Egentliga Finlands förbund stöder insatser för att stärka den regionala konstfrämjande verksamheten och en omorganisering av verksamheterna. Förhållandet mellan Taike och landskapen kräver ansträngningar. Egentliga Finlands förbund efterlyser mer tydlighet och kontinuitet när det gäller samarbetet på landskapsnivå. Taikes osynlighet i regionerna är en reell utmaning. Särskilt länskonstnärernas verk borde få mer synlighet i regionerna efter reformen. Egentliga Finlands förbund vill understryka att Taikes genomslag i regionerna förutsätter att det finns tillräckliga resurser och att resurserna verkligen tilldelas varje region. Nätverket av byråer ska vara placerat på ett jämlikt sätt, det ska finnas tillräckligt många byråer och deras personal ska i realiteten verka i de geografiska områden som de ansvarar för. I stället för att koncentrera verksamheten till Helsingfors ska man beakta hela landet och placera verksamheterna med hänsyn till olika regioners särskilda behov. Det viktigaste är att granska placeringen av byråer med beaktande av regionernas behov, en jämlik geografisk täckning, åtkomlighet och verkligt genomslag. Man ska garantera Taikes synlighet och verksamhet i landskapen, och samtidigt stödja länskonstnärernas möjligheter att utveckla konst- och kulturverksamhet i regionerna. Tanken om ett starkare samarbete mellan Taike och landskapsförbunden, t.ex. i arbetet med landskapsprogrammet, bör stödjas och gynnar konstens och kulturens position i regionutvecklingen.

Egentliga Finlands förbund stöder förslaget om att stärka Taikes självständiga ställning. Egentliga Finlands förbund anser att Taike bättre än tidigare skulle kunna klara av att utföra sina uppgifter om det skulle ha en starkare självständig ställning som är klart definierad i förhållande till det ansvariga ministeriet och förvaltningsområdet.

Egentliga Finlands förbund stöder inte förslaget om en grundlig reform av systemet med konstkommissioner. I stället för att planera en grundlig reform borde man överväga en reform av detta system med eftertanke.

Egentliga Finlands förbund stöder förslaget om att reformera finansieringsmodellen för konst och att till stöd för reformen genomföra en övergripande utredning om finansieringen av konst i nuläget och i framtiden. I sin nuvarande form är finansieringen av konst sårbar, kortvarig och svår att förutse. På grundval av utredningen bör man överväga formen på och genomförandet av reformen av finansieringsmodellen, och innan några beslut tas bör man klargöra de yttre ramar (bl.a. finansiering som ersätter penningspelsintäkter/tipsvinstmedel) som fastställts av statsfinanserna på lång sikt. Ändringar ska ske långsiktigt och med hänsyn till kontinuitetsperspektivet.

 

LANDSKAPSSTYRELSEN OM FINANSIERINGSMODELLEN FÖR BEREDNING AV VÄLFÄRDSOMRÅDEN: VIKTIGT ATT ÖVERVÄGA ATT I HÖGRE GRAD STYRA STATSUNDERSTÖD TILL OMRÅDEN MED SPLITTRAT ANSVAR FÖR ORDNANDE AV TJÄNSTER

Malla Rannikko-Laine, tfn 040 721 3429

Finansministeriet har bett om ett yttrande om utkastet till statsrådets förordning om finansiering som beviljas för beredningen av välfärdsområdenas och HUS-sammanslutningens verksamhet. Lagen om genomförande av reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet innehåller bestämmelser om finansieringen av kostnader före 2023 för att inleda välfärdsområdenas och HUS-sammanslutningens verksamhet och förvaltning. Genom statsrådets förordning ska utfärdas bestämmelser om beviljande, utbetalning och användning av det statsunderstöd som ska användas för att finansiera kostnaderna för beredningsarbetet.

Enligt förslaget skulle understöden för 2021 och 2022 utgå från kriterier som bygger på understödets grunddel, invånarantal och nuvarande antal myndigheter med ansvar för att ordna tjänster. Av anslaget fördelas högst en femtedel i lika stora delar på varje välfärdsområde. Högst två femtedelar av anslaget fördelas på basis av välfärdsområdets invånarantal. Högst två femtedelar av anslaget fördelas på grundval av antalet myndigheter inom välfärdsområdet som organiserar uppgifter inom social- och hälsovården och räddningsväsendet vid ikraftträdandet av genomförandelagen. Enligt den finansieringsmodell som föreslagits får Egentliga Finland 1,4 miljoner euro år 2021 i statsunderstöd för beredningen, och nästan 4,4 miljoner euro år 2022.

Landskapsstyrelsen avger följande yttranden i ärendet:

Landskapen har vitt skilda utgångspunkter när det gäller reformen av social- och hälsovården samt räddningsväsendet. I regioner där ansvaret för att ordna social- och hälsovård redan överförts på vårdsamkommuner är det betydligt enklare att bereda och inleda välfärdsområdets verksamhet än i områden där ansvaret för att ordna vård är splittrat. I Egentliga Finland ansvarar 28 olika aktörer för att ordna vårdtjänster och räddningsväsende. Antalet är landets största. Motsvarande antal är 23 i Norra Österbotten och 18 i Birkaland. Det minsta antalet aktörer, endast 4–5, finns i landskap med långt framskriden integrering.

Av de kriterier som finansministeriet använt i sina exempelberäkningar är de viktigaste de som bygger på invånarantal och antalet aktörer med ansvar för att ordna tjänster. Understödets grunddel (den andel som fördelas i lika stora delar på varje område) är däremot det minst fördelaktiga kriteriet, eftersom det innebär att resurser i onödan styrs till områden där integrationen av aktörer redan hunnit långt och där servicebehovet är mindre på grund av gles befolkning.

Den föreslagna finansieringsmodellen, där invånarantalet och antalet aktörer som ordnar tjänster prioriteras i förhållande till finansieringens grunddel, är i princip bra. På grund av de snäva tidsramarna för beredningen är det dock viktigt att överväga att, i högre grad än i förslaget, styra statsunderstöd till regioner där ansvaret för att ordna tjänster fortfarande är mycket splittrat och till vilka befolkningen är koncentrerad. Den bästa modellen för beredning av välfärdsområdet, bland de alternativa modeller som fanns med i bakgrundsberäkningarna, är en modell där finansieringen delas 50 % på grundval av befolkning och 50 % utgående från det nuvarande antalet aktörer med ansvar för att ordna tjänster.

Särskilt mycket arbete och resurser krävs för att samordna splittrade kund- och patientdatasystem. Det är viktigt att styra särskild finansiering från statsbudgeten för de IKT-kostnader som reformen för med sig.

 

LANDSKAPSSTYRELSE: KRITERIERNA FÖR BEVILJANDE AV STATSUNDERSTÖD FÖR UTVECKLANDE AV FÖRETAGSVERKSAMHET OCH UNDERSTÖD FÖR VERKSAMHETSMILJÖ SKA VARA ENHETLIGA PÅ OLIKA HÅLL I FINLAND

Tilläggsinformation: regionutvecklingsdirektör Tarja Nuotio, tfn 040 506 3715, näringslivschef Petteri Partanen, tfn 040 776 0630

Arbets- och näringsministeriet har bett om ett yttrande om ett utkast till statsrådets förordning om statsunderstöd för utvecklande av företagsverksamhet 2021–2028. Förslaget till förordning hänför sig till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om statsunderstöd för utvecklande av företagsverksamhet 2021–2028 (RP 46/2021 rd, den nya lagen om företagsstöd). Den föreslagna förordningen skulle innehålla närmare bestämmelser särskilt om användningsändamålen för de understöd som beviljas med stöd av den nya lagen om företagsstöd samt om de kostnader som godkänns som grund för understödet, om kostnadsmodellerna och om understödets maximibelopp.

Landskapsstyrelsen avger bl.a. följande yttranden i ärendet:

Understödet är avsett att beviljas för projekt som bedöms ha en betydande inverkan på företagets tillväxt eller internationalisering, företagets innovationsverksamhet, kompetensutvecklingen eller främjandet av digitalisering i företaget, företagets produktivitet, främjandet av klimatneutralitet eller energi- eller materialeffektiviteten, eller företagets anpassning till klimatförändringen. Tilldelningen av understöd är väl definierad och inriktad på tillväxtfrämjande åtgärder.

Den centrala förändringen i förslaget till förordning i förhållande till den gällande förordningen om företagsstöd är att nya kostnadsmodeller skulle införas. Användningen av de nya kostnadsmodellerna förväntas minska den administrativa bördan för företagen, särskilt i det skede när understödet betalas ut. Införandet av nya kostnadsmodeller är välkommet. Modellerna gör det sannolikt möjligt för företagen att lägga ner mindre tid på projektförvaltning.

Det maximala stödbeloppet skulle graderas per stödområde samt på grundval av företagets storlek. Graderingen bygger på Finlands regionalstödskarta som godkänts med stöd av kommissionens riktlinjer för regionala statliga stöd. Där fastställs i vilka områden Finland får bevilja regionalt investeringsstöd enligt Europeiska unionens regler om statligt stöd. I regionalstödskartan fastställs dessutom de maximala stödbelopp som kan beviljas små, medelstora och stora företag i stödområdena.                                   

Ett väsentligt problem för de sydliga landskapen ligger i kriterierna för tilldelning, det vill säga definitionen av områden för företagsstöd. Idag utgör Östra och Norra Finland stödområde I, där stödnivåerna är högst. Den del av landet som har störst potential till företagstillväxt och sysselsättning blir i stor utsträckning utan stöd. Storföretagen i landets södra del omfattas inte alls av dessa understöd. I söder finns dock områden där indikatorerna för livskraft ligger på en lika dålig nivå som i Östra eller Norra Finland. Regionalt varierande stödnivåer snedvrider konkurrensen mellan företagen. Kriterierna för beviljande av understöd för utvecklande av företagsverksamhet och understöd för verksamhetsmiljö ska vara enhetliga på olika håll i Finland. Därför måste stödområdena och stödnivåer i olika stödområden för perioden 2022–2028 ses över.

En relativt detaljerad beskrivning av stödberättigande kostnader och procentuella ersättningar hjälper till att skapa likvärdiga förutsättningar för stödmottagare i olika områden. Å andra sidan kräver detta stark resursfördelning för vägledning för aktörer och för enhetlig kommunikation.

Ylatunniste2 
 

FÄRDPLAN FÖR UTVECKLING AV TURISMNÄRINGEN I EGENTLIGA FINLAND FÖR ÅREN 2021–2027
Tilläggsinformation: Specialplanerare Esa Högblom, tfn 040 776 0310

Landskapsstyrelsen fastställde färdplanen för utvecklingen av turismnäringen i Egentliga Finland för åren 2021–2027 och beslutade att skicka planen till kommunerna, de regionala turismorganisationerna och de regionala utvecklingsbolagen för behandling. Det krävs en uppdaterad strategi för att utveckla turismnäringen på landskapsnivå och få till stånd en positiv utveckling av samarbetet mellan branschaktörerna. Därför har en färdplan upprättats för utvecklingen av turismnäringen i Egentliga Finland för åren 2021–2027, med titeln Tillsammans för hållbar tillväxt och kompetens 2.0. FlowHouse Oy har ansvarat för att bereda planen, under ledning av Egentliga Finlands förbund och Egentliga Finlands sekretariat för turism. FlowHouse är ett företag med expertis inom förändringsledning inom turism, digital marknadsföring av turism samt ledning genom information. Cirka 100 turismaktörer från Egentliga Finland har deltagit i arbetets olika skeden.

Färdplanens åtgärdsprogram består av att leda ekosystemet av framgångsrika resmål samt av tre funktionella helheter genom vilka man svarar mot mål, utmaningar och möjligheter när det gäller att utveckla turismen i regionen. Mer utförliga, konkreta åtgärder och målsättningar har fastställts för varje åtgärdsprogram. Utvecklingsåtgärderna och -målen vägleder alla regionens aktörer.

1. Egentliga Finland är särpräglat och därför en lockande region för turism
2. Turister kan besöka Egentliga Finland året om
3. Egentliga Finland är en lättillgänglig region för turism

Övergripande teman i utvecklingsarbetet är

4. Digitalisering som öppnar nya möjligheter samt
5. En ansvarsfull region för turism

Turismekosystemet i Egentliga Finland har i nuläget en splittrad struktur. Detta underlättar inte arbetet med att på landskapsnivå utveckla turismen på ett mer övergripande och metodiskt sätt. På en snabbt föränderlig marknad förväntas turismregioner kunna reagera snabbare bland annat på kundernas behov och ha en verkningsfull och transparent beslutsprocess. Målet med samordningsmodellen i färdplanen för turismen i Egentliga Finland är att leda landskapets turismekosystem på ett målorienterat sätt och därigenom stärka Egentliga Finlands innovationsförmåga och motståndskraft vid genomförande av strategiska prioriteringar. I modellen samordnas genomförandet av färdplanen för turismen i Egentliga Finland av en gemensam ledningsgrupp för turism. Ledningsgruppen stöds av temagrupper, i nära växelverkan med regionala ansvariga aktörer inom turismen (regionala organisationer, kommuner, näringsbolag). Den lednings- och samordningsmodell som presenteras i färdplanen utgår från nuläget och uppdateras enligt den rådande situationen. Samordningsmodellen utvecklas etappvis. De temagrupper som ska inrättas är i detta skede följande:

- Digitaliseringsgruppen
- Gruppen för ledning genom information
- Gruppen för hållbar turism

Ledningsgruppen kommer att ansvara för temana tillgänglighet och varumärkesskapande.

 

2020 ÅRS BOKSLUT FÖR EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUND UPPVISAR ÖVERSKOTT – CORONAPANDEMIN MEDFÖRDE MINSKADE UTGIFTER
Tilläggsinformation: Administrationsdirektör Petra Määttänen, tfn 041 502 5246

Egentliga Finlands förbunds resultat från räkenskapsåret 2020 uppvisar cirka 600 000 euro i överskott. Att vinsten är större än beräknat berodde på att utgifterna minskat kraftigt till följd av coronapandemin. Besparingar uppkom bland annat avseende lönekostnader och inköp av tjänster, eftersom majoriteten av evenemangen ordnades på distans. Inköp av utrustning och möbler sker dessutom först i samband med flytten till förbundets nya verksamhetsutrymmen år 2021.

 

LANDSKAPSSTYRELSEN GODKÄNDE FÖRSLAGET TILL ETAPPLANDSKAPSPLAN FÖR NATURVÄRDEN OCH -RESURSER
Tilläggsinformation: Planeringsdirektör Heikki Saarento, tel. 040 720 3056, specialplanerare Aleksis Klap, tel. 040 721 3137

Landskapsstyrelsen godkände förslaget till Egentliga Finlands etapplandskapsplan för naturvärden och -resurser, och lägger fram det för landskapsfullmäktiges godkännande.
Landskapsstyrelsen röstade en gång i ärendet:

Esko Kiviranta (kesk.) esitti merkinnän ”laaja, merkittävä, yhtenäinen metsävaltainen vyöhyke” poistamista sen epäselvien oikeusvaikutusten vuoksi.

Det ursprungliga förslaget blev i kraft med röster 10 – 9. Landskapsfullmäktige behandlar planförslaget i sitt möte i juni.