Ylatunniste2

LANDSKAPSSTYRELSEN: BANAVSNITTET FÖR ENTIMMESTÅGET BÖR BEAKTAS VID DEFINITION AV STOMNÄTET
Tilläggsinformation: specialplanerare, trafiksystemarbete, Mari Sinn, tfn 045 807 8969

Kommunikationsministeriet har begärt yttranden om ett utkast till kommunikationsministeriets förordning om stomnätet för landsvägar och stomnätet för järnvägar och om deras servicenivå.

I förslaget föreslås en förordning om stomnätet, genom vilken man skulle reglera landsvägar och järnvägar som hör till det riksomfattande stomnätet. Vidare skulle förordningen om stomnät ange den servicenivå som ska följas på landsvägar och järnvägar som hör till stomnätet.

Landskapsstyrelsen avgav bl.a. följande yttranden om förordningen:

Landskapsstyrelsen ser positivt på förslagets målsättningar, och utkastet motsvarar i stor utsträckning Egentliga Finlands landskapsstyrelses uppfattningar om trafikens stomnät i landskapet i framtiden. Förslaget har dock två betydande med varandra sammanlänkade brister:

– På vilket sätt stöder förslaget nationella utsläppsmål och utvecklingen av Södra Finlands regionstruktur (jfr tillväxttriangeln i Södra Finland)?

– Varför ingår inte banförbindelsen mellan Åbo och Toijala i stomnätet för godsspårtrafik, fastän denna i praktiken är landskapets enda led för godsspårtrafik?

I ljuset av EU:s utsläppsförpliktelser samt de nationella utsläppsmålen borde särskild uppmärksamhet fästas vid stomnätet för järnvägstrafik. Inom godsspårtrafiken borde man inte beakta endast utveckling som skett tidigare, utan skapa möjligheter för betydande tillväxt och hållbara lösningar som stöder målsättningarna.

Åbo–Toijala-banan är regionstrukturellt betydande för tillväxttriangeln i Södra Finland och dess hållbara tillväxt. För att utveckla arbetskraftens rörlighet, näringslivets funktionalitet samt hållbar rörlighet bör ifrågavarande bana läggas till i stomnätet för järnvägstrafik. I bilaga 4 till förordningen presenteras den huvudsakliga trafikprofilen för stomnätets olika banavsnitt. Strandbanan Åbo–Helsingfors bedöms i bilagan vara betydande för såväl person- som godstrafiken. Egentliga Finlands förbund anser att strandbanan är betydande med tanke på persontrafiken, men inte när det gäller godstrafik. Egentliga Finlands godsspårtrafik löper i nuläget nästan uteslutande utmed Åbo–Toijala-banan. Alla prognoser tyder dock på att godstrafiken, när entimmeståget blivit verklighet, kommer att bevaras på Toijalabanan som också framöver i praktiken är den enda banan för godstrafik mellan Egentliga Finland och övriga Finland.

Stomnäten har definierats utgående från det befintliga nätets klassificering. Entimmeståget Åbo–Helsingfors är ett nytt, nästan 100 kilometer långt banavsnitt, som redan länge planerats. Egentliga Finlands förbund anser att det är viktigt att beakta detta nya banavsnitt när stomnäten definieras.

Ytterligare ber Egentliga Finlands förbund kommunikationsministeriet att bedöma riksvägs 10 Åbo- Lundo -Tavastehus status som en del av stumnätet.

PROJEKTET REDSKAP FÖR TÄTORTERNAS LIVSKRAFT OCH FÖRNYELSE DRAR IGÅNG
Tilläggsuppgifter: landskapsplanarkitekt Kaisa Äijö, tfn 044 030 4071

Södra Savolax och Egentliga Finlands landskapsförbunds gemensamma projekt Redskap för tätorternas livskraft och förnyelse (Välineitä taajamien elinvoimaisuuteen ja uusiutumiseen) drar igång. Miljöministeriet har beviljat statsunderstöd för projektet.

Målsättningarna med projektet är att:

– I samarbete med kommunerna samordna, pröva och komma fram till lösningar och verksamhetsmodeller för två parallella reformer: landskaps- och vårdreformen samt urbanisering och livskraften på landsbygdens centralorter.
– Utveckla samarbete och rollfördelning som främjar planeringen av områdesanvändningen mellan landskapet och kommunerna, när tyngdpunkten i interaktionen övergår från de officiella planläggningsskedena till den interaktion som sker i datainsamlingsskedet.
– Konkretisera kommunernas och landskapens identitets- och livskraftsfrågor och koppla dessa frågor till den kommande landskapsplanläggningens innehåll, med andra ord konkret visa hur kvalitativa strategiska målsättningar för utvecklingen av landskapets regionstruktur uppnås genom att utveckla kommuncentrumen.
– Beskriva ovan nämnda målsättningar i två landskap av olika typ, Södra Savolax och Egentliga Finland, särskilt för att främja tätorternas livskraft och förnyelse.
– Sprida modellen i landskapens övriga tätorter efter att arbetet med pilotorterna slutförts.

I Egentliga Finland utsågs centralorterna Aura och Virmo som pilotorter. I Södra Savolax granskas stationstätorterna Haukivuori och Kangasniemi. I en interaktiv process som aktiverar alla parter närmar man sig livskrafts- och identitetsfrågan på ett mångdimensionellt sätt utgående från såväl tätortsutveckling (Egentliga Finland) som byggnadsbestånd (Södra Savolax). Projektresultaten kan användas i Södra Savolax och Egentliga Finlands landskap, liksom i landets övriga landskap.

Projektets totala budget är 110 000 €. Projektet slutförs i juni 2019.