Ylatunniste2

FINANSIERING TILL YRITYSSALO OY FÖR PROJEKT FÖR UTVECKLING AV ETT EKOSYSTEM FÖR
ELEKTROMOBILITET
Tilläggsinformation: Näringslivschef Petteri Partanen, tfn 040 776 0630

Yrityssalo Oy beviljades 30 464 euro i finansiering för regionala innovationer och försök för projektet ”Ekosystem för elektromobilitet 2019–2020”. Finansiering för regionala innovationer och försök (AIKO-finansiering) är ett nationellt anslag avsett för regionala utvecklingsprojekt för åren 2016–2018. Projektet prövar och identifierar affärsmöjligheter inom elektromobilitet och skapar nätverk mellan företagen inom branschen. Projektet lägger grunden till utvecklingen av ett ekosystem för elektromobilitet i hela Sydvästra Finland och fungerar som underlag för ett mer omfattande projekt som förbereds tillsammans med Turku Science Park och Prizztech (Satakunta).

 

DET NYA UTKASTET TILL REGIONUTVECKLINGSLAG SKULLE GE LANDSKAPSFÖRBUNDEN ETT FLEXIBELT FINANSIERINGSINSTRUMENT FÖR MÅNGSIDIG REGIONUTVECKLING
Tilläggsinformation: Regionutvecklingsdirektör Tarja Nuotio, tfn 040 506 3715

Arbets- och näringsministeriet har begärt yttranden om utkastet till regeringsproposition till lag om ändring av lagen om finansiering av regionutveckling och strukturfondsprojekt. Genom propositionen föreslås en ändring av lagen om finansiering av regionutveckling och strukturfondsprojekt, så att lagen utökas med bestämmelser som rör ny nationell förvaltning av ett anslag avsett för hållbar utveckling och livskraft i regionerna. Enligt programmet allokeras till landskapsförbunden regionutvecklingsfinansiering som kan utnyttjas snabbt och smidigt. Avsikten är att lagen ska träda i kraft den 1 januari 2020.

Landskapsförbundens möjligheter att stödja frivillig utveckling i landskapen skulle stärkas genom den andel av anslaget för regionernas hållbara utveckling och livskraft som är avsedd för landskapens frivilliga utveckling, vilken skulle stödja förbunden i deras uppdrag som regionutvecklingsmyndigheter. Ändringen skulle ge förbunden tillgång till ett flexibelt finansieringsinstrument som skulle göra det möjligt att utöka och stärka samarbetet mellan landskapen, regionmyndigheterna och övriga regionala och lokala aktörer.

Landskapsstyrelsen avgav bland annat följande yttranden om utkastet till regeringsproposition:

Egentliga Finlands förbund stöder regeringspropositionen om att införa den nya nationella formen för utvecklingsfinansiering Stöd för hållbar utveckling och livskraft i regionerna. Finansieringen stöder landskapsförbundets arbete som regionutvecklingsmyndighet och ger ett konkret redskap för regionutvecklingsarbetet. Propositionen identifierar landskapsprogrammet, som upprättats i samarbete mellan landskapets olika aktörer och godkänts i politiskt beslutsfattande, som ett betydelsefullt verktyg för att styra regionutveckling och finansiering.

Regeringspropositionen tar på ett bra sätt upp landskapens frivilliga utveckling. Frivillig regional utveckling börjar med landskapets invånare och aktörer och bygger på landskapets egna behov och resurser. Här identifieras skillnaderna mellan olika landskaps verksamhetsmiljöer och samtidigt stöds bildandet av finansieringsriktlinjer som bygger på egna styrkor.

Många olika användningsområden har fastställts för anslaget. Det är önskvärt att användningen inte på nationell nivå färdigt sektoriseras i många olika användningsändamål. Betoningen borde ligga på den andel som är avsedd för landskapens frivilliga utveckling.

Fördelningen av EU-finansiering på olika regioner ska beaktas när nationell utvecklingsfinansiering tilldelas landskapsvis. Nationell finansiering för utveckling ska inriktas på regioner som får mindre pengar från EU. Detta stöder regeringsprogrammets mål för jämlik utveckling av landet.

 

EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUND STÖDER UTNÄMNING AV NÅDENDAL TILL SKÄRGÅRDSKOMMUN
Tilläggsinformation: Skärgårds- och landsbygdsombudsman Sami Heinonen, tfn 0400 413 704

Jord- och skogsbruksministeriet har bett varje landskapsförbund föreslå vilka av det egna landskapets kommuner som borde utnämnas till skärgårdskommuner och kommuner med skärgårdsdelar i den förordning som träder i kraft vid ingången av 2020. Enligt den gällande förordningen har Finland 8 skärgårdskommuner och 40 kommuner med skärgårdsdelar. I Egentliga Finland är Pargas, Kimitoön och Gustavs skärgårdskommuner. Vårt landskaps kommuner med skärgårdsdelar är Nådendal, Tövsala, Nystad, S:t Karins och Salo.

Landskapsstyrelsen avgav bland annat följande yttranden i sin framställning:

Egentliga Finlands förbund är tillfreds med fördelningen av skärgårdskommuner inom ramen för den nuvarande förordningen vad gäller Gustavs, Pargas och Kimitoön, som föreslås få behålla sin status som skärgårdskommuner.

Nådendal, som för närvarande har status som kommun med skärgårdsdelar, bildades på samma sätt som ovan nämnda skärgårdskommuner genom en kommunsammanslagning som skedde 2009. Merimasku, som då hade status som kommun med skärgårdsdelar, samt skärgårdskommunerna Rimito och Velkua, slogs samman med Nådendals stad. År 2011 anslöts även Maskus skärgårdsdelar Lemsjöholm och Livonsaari till Nådendal.

Nådendal i dess nya form har senast 2015 ansökt om status som skärgårdskommun. Egentliga Finlands förbund har understött detta mål. Vid sitt möte den 2 september 2019 beslutade Nådendals stadsstyrelse att på nytt ansöka om status som skärgårdskommun.

I och med kommunsammanslagningarna blev Nådendals areal nästan sju gånger så stor som tidigare, och vattenarealen är större än landarealen. I staden finns 1 000 öar och holmar samt 1 000 km strandlinje. Antalet bebodda öar och holmar utan fast vägförbindelse är 26, och dessa har sammanlagt 245 invånare (cirka 1,3 % av hela Nådendals befolkning). En del av Nådendals skärgård är trafikmässigt helt beroende av färje- och förbindelsefartygstrafik. Av stadens totala befolkning (19 245.) bor cirka 30 % i skärgårdsdelarna. Nådendal satsar på service också i skärgårdsdelarna; efter kommunsammanslagningen har inga ändringar gjorts i skärgårdsdelarnas servicenätverk. Alla närtjänster fungerar fortfarande i alla tidigare skärgårdskommuner, och exempelvis de gamla kommunhusen har omvandlats till servicepunkter som tillhandahåller stadens olika tjänster. Nådendals stads senaste skärgårdsinvestering är nya Velkua skola på ön Palva. Nybygget ersatte den nedgångna skolbyggnad som fanns där tidigare.

Egentliga Finlands förbund stöder av ovan nämnda anledningar Nådendals status som skärgårdskommun. Denna status skulle trygga Nådendals möjligheter att också framöver upprätthålla och utveckla livskraften i stadens skärgårdsdelar. Skärgården splittrar stadshelheten, vilket medför extra kostnader som skulle kunna kompenseras genom förhöjt skärgårdstillägg. I nuläget uppgår Nådendals tillägg för kommun med skärgårdsdelar till cirka 1 225 000 euro. Tillägget för skärgårdskommun skulle enligt beräkning uppgå till cirka 6,5 miljoner euro.

Egentliga Finlands övriga nuvarande kommuner med skärgårdsdelar S:t Karins, Salo, Nystad och Tövsala fyller enligt Egentliga Finlands förbund fortfarande kriterierna för kommuner med skärgårdsdelar, och därför borde de också i fortsättningen beviljas denna status.