Ylatunniste2
 

GENOM EN REVIDERING AV PLANERINGSSYSTEMET FÖR OMRÅDESANVÄNDNING ENLIGT MARKANVÄNDNINGS- OCH BYGGLAGEN BÖR SAMARBETE MELLAN OLIKA PLANERINGSNIVÅER FRÄMJAS
Tilläggsinformation: Planeringsdirektör Heikki Saarento, tfn 040 720 3056

På våren 2018 startade miljöministeriet en övergripande reform av markanvändnings- och bygglagen och ber nu om kommentarer till de preliminära paragrafutkasten och motiveringarna gällande det nya planeringssystemet för områdesanvändning.

I det nya planeringssystemet för områdesanvändning ska nationella områdesanvändningsmål, landskapsplan, stadsregionplan och kommunplan ingå.

Landskapsplanens roll som en plan som styr övrig planering ska begränsas.

De centrala frågorna för landskapsförbunden är:

- begränsning av landskapsplanens rättsverkan till endast en del av innehållet: transportsystem/infrastruktur och grönbyggande
- stadsregionplannivåns nödvändighet, förhållande till landskapsplanering och resursering
- åtskiljande av begreppen region- och samhällsstruktur och kategorisering för plannivåer (landskapsplan:
regional struktur / samhällsstruktur: stadsregion- och kommunplan).

I landskapsförbundens gemensamma beredning med kommentarer till paragrafutkastet, som landskapsstyrelsen nu godkände, konstaterades bl.a. följande:

Det väsentliga är huruvida reformen i enlighet med den ursprungliga målsättningen medför snabbhet och smidighet i planeringen av områdesanvändning. Genom reformen bör samarbete mellan olika planeringsnivåer främjas i stället för tävlan om resurser och hierarkiska motsättningar. Finlands planeringssystem bör så bra som möjligt kunna svara på frågor som förutsätter planering, på den nivå som det är möjligt att ta beslut med anledning av ärendets verkningsfullhet. Det utkast som är utlagt för kommentarer stöder inte tillräckligt planläggning med rättsverkan som görs över kommungränserna med gemensamt demokratiskt beslutsfattande och genom vilken förberedelse inför framtida områdesanvändningsbehov sker.

LANDSKAPSSTYRELSEN UTNÄMNDE MEDLEMMAR TILL SYDVÄSTRA FINLANDS REGIONALA IDROTTSRÅD
Tilläggsinformation: Specialplanerare Malla Rannikko-Laine, tfn 040 721 3429

Regionförvaltningsverket i Sydvästra Finland har bett Egentliga Finlands förbund och Satakuntaförbundet att tillsammans utnämna Sydvästra Finlands regionala idrottsråd före utgången av året. Förslag på medlemmar till det regionala idrottsrådet har begärts av de regionala idrottsförbunden.

Landskapsstyrelsen utnämnde följande åtta (8) personer från Egentliga Finland till Sydvästra Finlands
regionala idrottsråd för åren 2020–2023:

Bror Engström Pargas
Kirsti Kirveennummi Virmo
Jouni Koivuniemi Masku
Pasi Koski Aura
Matleena Koskinen Pemar
Päivi Mecklin S:t Karins
Pekka Potinkara Åbo
Arto Savonen Loimaa

Till ordförande utsågs Pasi Koski från Aura.

Det regionala idrottsrådet ger bl.a. utlåtanden och tar initiativ i ärenden av omfattande och regional betydelse för regional idrott och idrottspolitik, främjar samarbetet mellan olika sektorer i enlighet med idrottspolitiska mål samt ger utlåtande till regionförvaltningsverket om förslag till finansieringsplan för etableringsprojekt gällande idrottsanläggningar och om bidrag som beviljas för etableringskostnader.

EN UTREDNING MED SYFTE ATT GE EN NY OCH MER PRECISERAD DEFINITION AV SKÄRGÅRDEN ÄR NÖDVÄNDIG
Tilläggsinformation: Skärgårds- och landsbygdsombudsman Sami Heinonen, tfn 0400 413 704

Jord- och skogsbruksministeriet har begärt utlåtande av landskapsförbunden och de nuvarande
skärgårdskommunerna och kommunerna med skärgårdsdelar gällande statsrådets förordning om skärgårdskommuner och andra kommuners skärgårdsdelar, på vilka bestämmelser gällande skärgårdskommuner tillämpas.

Enligt nuvarande förordning finns det 8 skärgårdskommuner och 40 s.k. kommuner med skärgårdsdelar i Finland. I Egentliga Finland är Pargas, Kimitoön och Gustavs skärgårdskommuner. S:t Karins, Nådendal, Salo, Tövsala och Nystad är kommuner med skärgårdsdelar i vårt landskap.

I augusti 2019 bad jord- och skogsbruksministeriet landskapsförbunden ge förslag på skärgårdskommuner och kommuner med skärgårdsdelar. Egentliga Finlands landskapsstyrelse föreslog på sitt möte 16.9.2019 att våra nuvarande skärgårdskommuner fortsätter som skärgårdskommuner och att Nådendal, som är en kommun med skärgårdsdelar, ska få skärgårdskommunstatus. Således föreslogs våra övriga kommuner med skärgårdsdelar fortsätta som sådana.

Skärgårdsdelegationen behandlade landskapens förslag gällande skärgårdskommuner och kommuner med skärgårdsdelar på sitt möte i oktober och föreslog att den gällande förordningen inte ändras, utan nuvarande förordning fortsätter som tillsvidare gällande från och med 1.1.2020. Skärgårdsdelegationen ansåg det ändå nödvändigt att inleda ett utredningsarbete, där man eftersträvar att noggrannare definiera kriterierna som beskriver skärgårdskommuner.

Landskapsstyrelsen gav följande utlåtande om saken:

Egentliga Finlands förbund godkänner att förordningen gällande skärgårdskommuner och kommuner med skärgårdsdelar bibehålls i nuvarande form, men anser att det föreslagna utredningsarbetet för att definiera skärgården på ett nytt och noggrannare sätt är nödvändigt. Skärgårdsförhållandenas effekt på den kommunala ekonomin är betydande och beaktande av fritidsboende (s.k. multilokalitet) i den nya förordningen är ett klart tilläggskriterium.

Egentliga Finlands förbund har konsekvent understött utnämnandet av Nådendal, nuvarande kommun med skärgårdsdelar, till skärgårdskommun och landskapsstyrelsen anser att både de kommunalekonomiska effekterna av skärgården och en betydande mängd fritidsboende realiseras bra just i Nådendals fall, och dessa faktorer bör beaktas när skärgårdskommuner bestäms enligt den reviderade förordningen.