Ylatunniste2
 

LANDSKAPSSTYRELSEN GODKÄNDE FÖRSTA FÖRSLAGET TILL EGENTLIGA FINLANDS ETAPPLANDSKAPSPLAN FÖR NATURVÄRDEN OCH RESURSER MED SMÅ FÖRÄNDINGAR – NÄSTA STEG ÄR ATT SÄNDA PLANFÖRSLAGET PÅ REMISS OCH LÄGGA FRAM DET TILL PÅSEENDE
Tilläggsinformation: Specialplanerare, cirkulär ekonomi och energi, Aleksis Klap, tfn 040 721 3137
Planeringsdirektör Heikki Saarento, tfn 040 720 3056

Landskapsstyrelsen godkände första förslaget till Egentliga Finlands etapplandskapsplan för naturvärden och resurser med små förändringar. Nästa steg är att begära utlåtanden om förslaget, därefter anordnas myndigheternas samråd samt framläggande av planen till offentligt påseende.

Arbetet med att upprätta Egentliga Finlands etapplandskapsplan för naturvärden och resurser inleddes i landskapsfullmäktige i december 2015. I etapplandskapsplanen behandlas användningen av de viktiga naturresurserna och deras potentialer med tanke på landskapets cirkulär- och bioekonomi samt samordningen av dem med såväl naturvärden som med utvecklingsbehov avseende rekreation och turism. Genom etapplandskapsplanen justeras och kompletteras den gällande helhetslandskapsplanen. Genom justeringar eftersträvar man även att göra landskapsplanen mer strategisk än tidigare, avseende innehåll och synvinkel.

Utarbetandet av etapplandskapsplanen motiveras särskilt av den ökade naturresursanvändningen som beror på bioekonomins och den cirkulära ekonomins tillväxt, nationella lagändringar inom avfallshanteringssektorn samt EU:s mål för övergång till cirkulär ekonomi. Planförslaget har utarbetats utgående från den diskussion som förts om beredningsmaterialet samt återkoppling från kommuner och intressentgrupper.

Målet har varit att utveckla landskapsplanen till ett planeringsredskap som i högre grad än tidigare är strategiskt och som på ett övergripande sätt samordnar olika branschers mål, verksamhet och värden. Som nya strategiska beteckningar för utvecklingsprinciper presenteras:

- En omfattande, betydande och enhetlig skogsdominerad zon
- Ett målområde för utveckling av turism, friluftsliv och rekreation
- En utvecklingszon för fiskodling

Med landskapets planeringsredskap och verktyg ska man också främja delaktighet, ta ställning och främja genomförande och samordning av globala, nationella och regionala målsättningar. Dessutom har etapplandskapsplanen för naturvärden och resurser till uppgift att åskådliggöra värden, potential och resurser för att stödja den överläggande diskussion och det hållbara beslutsfattande som är en förutsättning för långsiktig strategisk planering.

Mer information om beredningen av planen samt genomförda utredningar:
https://www.varsinais-suomi.fi/sv/uppgifter-och-verksamhet/planering/landskapsplaner-under-arbete/egentliga-finlands-etapplandskapsplan-for-naturvarden-och-resurser.


YTTRANDE OM PROGRAMMET FÖR MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNING FÖR DEN SNABBA TÅGFÖRBINDELSEN HELSINGFORS–ÅBO

Planeringsdirektör Heikki Saarento, tfn 040 720 3056

Nylands närings-, trafik- och miljöcentral har begärt yttranden om Trafikledsverkets program för miljökonsekvensbedömning för den snabba tågförbindelsen Helsingfors–Åbo.

Miljökonsekvensbedömningen (MKB) av projekthelheten för den snabba tågförbindelsen Helsingfors–Åbo samt den bantekniska planeringen av avsnittet Salo–Kuppis och projektet för uträtningen vid Pikis omfattar miljökonsekvensbedömningen av den snabba banförbindelsen Helsingfors–Åbo samt den bantekniska planeringen och utredningarna som stöder miljökonsekvensbedömningen av dubbelspåret på banavsnittet Salo–Kuppis och uträtningen vid Pikis.

Landskapsstyrelsen avger bland annat följande yttranden i ärendet:

- mellan Esbo och Salo finns inga alternativ
- en kustbana är inte ett alternativ
- tidsplanen får inte sträckas ut

Den snabba banförbindelsen mellan Helsingfors och Åbo är en betydande och central del av Södra Finlands järnvägsnät och dess utveckling. När den förverkligats kommer den förbättrade tågförbindelsen att skapa förutsättningar ett hållbart och enhetligt bostads- och arbetsmarknadsområde som omfattar Södra Finland, stödja markanvändning intill banan och främja uppnåendet av klimatmålen. En ny direktbana avlastar samhällsstrukturen i huvudstadsregionens metropolregion och överför en betydande del av bland annat arbetspendlingen i Lojo-riktningen till spårtrafik. Sträckan ingår i stomnätskorridoren TEN-T som korsar Europeiska unionens gränser, som en del av förbindelsen Åbo–St. Petersburg.

Konsekvenserna av sträckan Esbo–Salo som en del av den snabba tågförbindelsen Helsingfors–Åbo har varit föremål för omfattande bedömning redan före detta MKB förfarande. Banförbindelsen bygger på en lagakraftvunnen järnvägslinje med rättsverkningar, som valts och godkänts i Nylands och Egentliga Finlands landskapsplaner. För landskapsplanläggning för den nya direktbanan upprättades en preliminär utredningsplan och miljökonsekvensbedömning avseende direktbanan Esbo–Salo (Trafikverket 2010).
Planeringen av direktbanan Esbo–Salo har sedan 2017 fortsatt med utredningsplanering enligt banlagen, där konsekvensbedömningen preciserats på den valda sträckningen.

Att jämföra olika alternativ är en central del av MKB-förfarandets natur. Egentliga Finlands förbund anser att det inte finns några alternativ att granska för sträckan Esbo–Lojo–Salo, utan miljökonsekvensbedömningen görs för en bansträckning som redan valts. Egentliga Finlands förbund anser att de alternativ som beskrivs i det program för miljökonsekvensbedömning som är föremål för yttranden, lagts fram på ett bra sätt. Det lägger inte fram några alternativ för sträckan Esbo–Salo, men beaktar uträtningen vid Pikis på sträckan Åbo–Salo som ett projektalternativ. För att på ett övergripande sätt dra nytta av den snabba tågförbindelsen måste konsekvensbedömningen även beakta möjligheterna att utveckla den lokala tågtrafiken på sträckan Åbo–Salo.

I MKB-programmet anges som jämförelsealternativ 0+ den nuvarande kustbanan med förbättrade egenskaper. Av programmet framgår inte hur omfattande förbättringsåtgärder som avses. Egentliga Finlands förbund anser att det är befogat att jämförelsealternativet ska vara en kustbana i gott skick med nuvarande servicenivå. Kraftfulla förbättringsåtgärder gör kustbanan till ett projektalternativ snarare än ett jämförelsealternativ. Som projektalternativ är det inte förenligt med målen för den snabba tågförbindelsen Helsingfors–Åbo, och har inte behandlats vidare genom planläggning eller banplanering.

När det gäller trafikmässiga konsekvensbedömningsförfaranden anser Egentliga Finlands förbund att det är viktigt att de prognoser om passagerarpotential och trafikering för trafikkorridoren Helsingfors–Åbo som används i MKB-programmet utarbetas och kontrolleras omsorgsfullt, eftersom sanningsenliga och tillförlitliga bedömningar utgör ett viktigt underlag när genomförandebeslut gällande investeringsprojekt fattas.

Egentliga Finlands förbund betonar betydelsen av MKB-förfarandets tidsplan. Det mål beträffande tidsplan som finns inskrivet i MKB-programmet är sammankopplat med övrig banplanering. För att man ska kunna följa den övergripande tidsplanen för planeringen av projektet för entimmeståget, bör man vara särskilt uppmärksam på att MKB-förfarandet slutförs enligt planerna, i september 2020. Förseningar i förhållande till tidsplanen skulle för sin del hota Finlands möjlighet att ansöka om EU:s CEF-stöd för entimmeståget.


EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUND ANTAR ÖSTERSJÖUTMANINGEN

Tilläggsinformation: Specialplanerare Malla Rannikko-Laine, tfn 040 721 3429

Östersjöutmaningen startades av Åbo och Helsingfors stadsdirektörer år 2006 som ett initiativ genom vilket städerna ville engagera sig och inta en ledande roll i skyddet av Östersjön. Det är en nätverksutmaning, som uppmanar organisationer att engagera sig i skyddsarbetet och skapa sina egna åtgärdsprogram för Östersjön.

En medlem som anslutit sig till nätverket förbinder sig att arbeta för att främja den gemensamma visionen, och starta en eller flera Östersjö-åtgärder under de följande tolv månaderna och därefter komplettera sitt eget
Östersjö-åtgärdsprogram med nya åtgärder.

Egentliga Finlands förbund anslöt sig år 2007 till Östersjöutmaningens nätverk.

Egentliga Finlands förbund uppdaterar sitt engagemang i Östersjöutmaningen och antar utmaningen
med ett åtgärdsprogram i tre punkter för åren 2019–2023.

 1. Vi förbinder oss att främja beslutsfattarnas medvetenhet om Skärgårdshavets tillstånd samt stärka påverkan på det lokala och nationella beslutsfattandet för att få till stånd en förbättring av Skärgårdshavets tillstånd.

2. Vi förbinder oss att främja Skärgårdshavets goda tillstånd i Egentliga Finlands landskapsstrategiarbete och övriga planering, samt säkerställa att ett renare Skärgårdshav är en av våra spetsprioriteringar.

3. Vi förbinder oss till att utveckla vår egen verksamhet genom att beakta hållbarhet bland annat vid upphandlingar, mötesarrangemang och resor. Som en praktisk årgärd stöder Egentliga Finlands förbund plantering av havtornsbuskar som binder näring intill landskapets åar i ett försök som inleds år 2020. Syftet är att med hjälp av havtornsbuskar binda åkrarnas näringsavrinning i jorden och minska den näringsurlakning som sker via åarna till Skärgårdshavet.