Ylatunniste2 
 

PROJEKTFINANSIERING FÖR TOLV PROJEKT FÖR ATT LINDRA DE UTMANINGAR SOM CORONA
ORSAKAT
Tilläggsinformation: Näringslivschef Petteri Partanen, tfn 040 7760 630

Landskapsstyrelsen beviljade finansiering för stödjande av hållbar tillväxt och livskraft i regionerna för följande projekt:

  • Pargas stad beviljas 21 812 euro för projektet ”Åboland på hösten – Turunmaan syksy”.
  • Tanssiteatteri ERIn kannatusyhdistys ry beviljas 21 672 euro för projektet ”ERIKORONA”.
  • Västra regionala danscentrumförening rf beviljas 42 298 euro för projektet ”KohTalo D – kohtaamisen taide loikkaa digitaaliseen maailmaan” (KohTalo D – bemötandekonsten tar ett språng ut i den digitala världen).
  • Nådendals stad beviljas 13 650 euro för projektet ”Saaristosapuska ja Fine Dining – luodaan yhdessä uusi Ruokaisa Naantali” (Skärgårdsmat och fine dining – tillsammans skapar vi ett nytt matigt Nådendal).
  • Åbo stad beviljas 35 000 euro för projektet ”Kolmannen sektorin verkkotuotanto-osaamisen vahvistaminen” (Förstärkande av tredje sektorns webbproduktionskunnande).
  • Åbo Stadsmission rf beviljas 16 000 euro för projektet ”Etänä toteuttava digitaalinen tuki nuorille aikuisille ja yli 60v. maakunnan asukkaille, joilla haasteellinen tai vaikea elämäntilanne” (Digitalt stöd på distans till unga vuxna och personer över 60 år som bor i landskapet och som har en utmanande eller svår livssituation).
  • Turku Science Park Ab beviljas 54 411 euro för projektet ”Varsinais-Suomen matkailun digitaalisen ekosysteemin kehittäminen” (Utvecklande av det digitala ekosystemet för Egentliga Finlands turism).
  • Yrityssalo Oy beviljas 36 652 euro för projektet ”Yritysten talouden tervehdyttäminen saneerausmenettelyn avulla 2020” (Återställande av företagens ekonomi med hjälp av saneringsförfarande 2020).
  • Reso stad beviljas 35 000 euro för projektet ”Etäkuntouttavan työtoiminnan kehittämishanke” (Utvecklingsprojekt för distansrehabiliterande arbetsverksamhet).
  • Paimion Rasti ry beviljas 5 740 euro för projektet ”Luontoliikunnalla kestävyyttä” (Uthållighet genom motion i naturen).
  • Markku Juhani Fingerroosin muistosäätiö sr beviljas 20 650 euro för projektet ”Lasten henkisen jaksamisen ja koulunkäynnin edistäminen Turussa” (Främjande av barnens mentala ork och skolgång i Åbo).
  • Egentliga Finlands Företagare rf beviljas 38 416 euro för projektet ”KRIISISTÄ UUDISTUMISPOLULLE – Rohkeutta ja muutosvalmiuksia yrittäjille Varsinais-Suomeen” (Förnyelse ur krisen – Mod och förändringsberedskap för företagare i Egentliga Finland).

Under ansökningsomgången som upphörde 17.4.2020 söktes/betonades projekt som dämpar coronavirusepidemins påverkningar på regionens utveckling och främjar återhämtning från dem. Egentliga Finlands förbund mottog 26 ansökningar och den sammanräknade stödfinansieringen som söktes var 871 852 euro. Egentliga Finlands förbund har 325 000 euro till sitt förfogande för finansiering, riktad till landskapets självständiga utveckling, för stödjande av hållbar tillväxt och livskraft i regionerna.

EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUND ÄR I HUVUDSAK NÖJD MED LAGFÖRSLAGET GÄLLANDE UTVECKLINGEN AV REGIONERNA
Tilläggsinformation: Regionutvecklingsdirektör Tarja Nuotio, tfn 040 506 3715

Arbets- och näringsministeriet har begärt landskapsförbundets utlåtande gällande följande lagförslag. Lagarna torde träda i kraft i början av den nya EU-programperioden 2021–2027, dvs. 1.1.2021.

  • Lag om utveckling av regionerna och genomförande av Europeiska unionens regional- och strukturpolitik (s.k. genomförandelag)
  • Lag om finansiering av projekt inom regionutveckling och Europeiska unionens regional- och strukturpolitik (s.k. finansieringslag)

Enligt lagförslaget svarar landskapsförbundet för landskapets allmänna utveckling och i den uppgiften

som kommunernas regionutvecklingsmyndighet

  • bereder och verkställer den långsiktiga strategin för landskapet,
  • sköter landskapets planerings- och havsplaneringsuppgifter i enlighet med vad som föreskrivs i markanvändnings- och bygglagen (132/1999),
  • främjar verksamhetsbetingelserna och kunskapsutvecklingen för näringslivet i sin region,
  • sköter sina lagstadgade uppgifter (lagen om regionutveckling och finansiering av strukturfondsprojekt),
  • främjar tillgänglighet och svarar för ledningen av trafiksystemplaneringen och samordningen av den med landskapets övriga planer och i andra regioner än i Helsingforsregionen med den riksomfattande trafiksystemplanen,
  • samordnar en hållbar användning av naturresurserna och bekämpningen av klimatförändringen samt samordnar samarbetet kring planeringen av en högklassig livsmiljö och svarar för samordningen av planeringen med landskapets övriga planering,
  • främjar samarbetet mellan kommunerna, mellan kommunerna och landskapet samt samarbetet över landskapsgränserna, och landskapets nationella och internationella förbindelser,
  • följer och förutser den regionala utvecklingen och förändringarna i verksamhetsomgivningen,
  • främjar landskapets identitet och invånarnas deltagande i utvecklingen av landskapet samt kulturen som en del av landskapets strategiarbete, och
  • sköter övriga uppgifter som särskilt föreskrivits för landskapsförbundet.

Landskapsförbundet sköter sina uppgifter genom att

  • verka i ett omfattande samarbete med de myndigheter och andra aktörer som deltar i utvecklingen av regionerna,
  • beakta de behov och styrkor som beror på kommunernas olika utgångspunkter,
  • delta i den strategiska planeringen och resultatstyrningen av de centrala statliga regionförvaltningsmyndigheter som deltar i regionutvecklingen,
  • samarbeta med högskolor och andra utbildningsanordnare för att beakta landskapets regionutvecklingsmål, och
  • främja landskapets intressen i uppgifter enligt 1 mom.

Egentliga Finlands förbund anser att reformen är tillbörligt tydlig och aktuell. Man har lyckats med att revidera och förtydliga strukturen i båda lagarna.

  • Lagutkastet är mer täckande än tidigare och mer strategisk till sina skrivningar.
  • Landskapsförbundets ställning och uppgifter har beskrivits som större helheter och de mindre deluppgifterna (till exempel att utse idrottsrådet) har flyttats till förordningsnivå.
  • Planeringssystemet kvarstår i likhet med det nuvarande, men verksamhetssätten revideras.
  • Behörighetsförhållandena avsåg man inte att ändra, men till vissa delar fordrar lagutkastet precisering.
  • En betydande ändring är landskapens och statsrådets årliga regionutvecklingssamtal.
  • En hållbar utveckling, klimatförändringen och smart specialisering har beaktats.
  • Landskapens officiella samarbetsområden kommer att slopas (jämför med det nuvarande samarbetet med Satakuntaförbundet).
  • I lagen har för första gången intressebevakarsynvinkeln skrivits in, vilket understöds, och den bekräftar det redan rådande proaktiva verksamhetssättet i landskapsförbunden.

Utlåtandegrunden har beretts i brett samarbete med de andra landskapens regionutvecklingsexperter, även landskapsdirektörerna har behandlat den. Utöver det gemensamma utlåtandet innehåller Egentliga Finlands förbunds utlåtande kommentarer om centrala saker för vår egen region, såsom till exempel:

  • Hållbar stadsutveckling
    26 § i lagutkastet behandlar hållbar stadsutveckling. Det är beklagligt att processen har lösgjorts från regionutvecklingen som helhet och att inte landskapsförbunden tillskrivits någon roll i detta (förutom gällande ESF-finansieringsramreserveringar). Det skulle åtminstone vara nödvändigt att skriva in samordningen av projekten som ska finansieras och en välfungerande informationsgång mellan olika finansieringsmyndigheter. Landskapsförbunden bör ha möjlighet att ge ett utlåtande för sina regioner om de stadsvisa ekosystemavtalen som ska ingå i den hållbara stadsutvecklingen.

  • Regioner med plötslig strukturomvandling
    Att slopa den egentliga nomineringsprocessen för regioner med plötslig strukturomvandling är i sig i linje med lagens grundläggande mål, dvs. motiverat för att öka tydligheten. Samtidigt har förfarandet med plötslig strukturomvandling och de sammankopplade ekonomiska stödinstrumenten medfört nödvändiga resurser till sådana regioner (såsom Egentliga Finland) som i en normal situation har väldigt knappt med EU:s strukturmedel i sin användning. För bekämpningen av skadliga påverkningar av sådana plötsliga och oförutsägbara ändringar bör det finnas nationella flexibla stödinstrument.