Ylatunniste2 
 

EGENTLIGA FINLANDS VIKTIGASTE UTVECKLINGSINSATSER FÖR VÄG- OCH BANNÄTET, SÄKERSTÄLLANDE AV STORINDUSTRINS VERKSAMHETSFÖRUTSÄTTNINGAR SAMT SKÄRGÅRDSFÖRBINDELSER MED I SÖDRA FINLANDS TRAFIKSTRATEGI
Tilläggsinformation: Specialplanerare, trafiksystemplanering, Noora Mäki-Arvela, tfn 040 5830 717

Egentliga Finlands, Nylands, Päijänne-Tavastlands och Kymmenedalens förbund har upprättat en gemensam trafikstrategi för Södra Finland. Strategin är en gemensam målbild för de fyra landskapens regionstruktur, kollektivtrafiksystem och logistiksystem. I strategin identifieras regionens nationellt mest betydande trafikkorridorer och deras utvecklingsbehov till stöd för den nationella trafiksystemplanen som beretts samtidigt. Strategin bygger på respektive landskaps befintliga dokument, för Egentliga Finlands del rör det sig om de uppdaterade utkasten till trafiksystemplan för Egentliga Finland och Åboregionen, samt den gällande landskapsplanen.

För Egentliga Finlands del anges i Södra Finlands trafikstrategi utvecklingsåtgärder för väg- och bannätet längs utvecklingskorridorerna Åbo–Helsingfors, Åbo–Tammerfors, Åbo–Nystad samt Åbo–Björneborg. Dessutom har verksamhetsförutsättningarna för den nationellt betydande storindustrin, och insatser för att utveckla Pargasleden som tryggar skärgårdsförbindelserna, angetts bland de åtgärder som syftar till att utveckla nationellt betydande trafikleder utanför utvecklingskorridorerna.

Södra Finlands trafikstrategi består av visioner för regionstrukturen, kollektivtrafiksystemet och logistiksystemet samt strategiska prioriteringar för utveckling av trafiksystemet:

• begränsning av klimatförändringen
• utveckling av internationella förbindelser
• användning av det befintliga nätet av trafikleder
• styrning av nya trafikinvesteringar med beaktande av hållbar markanvändning samt
• användning av EU-finansiering vid utveckling av TEN-T-stomnätet

Dessutom har man identifierat ett behov av att, utöver trafikledsprojekt som genomförs på lång sikt, också främja små förbättringsåtgärder som ska vidtas snabbt.

I regionstrukturvisionen identifieras Södra Finlands centrumområden och korridorer som har de bästa förutsättningarna att utvecklas med stöd av hållbar trafik. För kollektivtrafiksystemets del är det viktigt att, utöver att trygga den nuvarande passagerartågtrafiken, också utöka, snabba upp och utvidga passagerartrafiken på järnväg. Järnvägstrafiken kompletteras av korridorerna för tät busstrafik, vilkas verksamhetsförutsättningar ska utvecklas. I logistikvisionen presenteras viktiga logistiska knutpunkter såsom hamnar och flygfält, men även de trafikleder som är viktigast med tanke på transporter och vilkas skick ska tryggas och vid behov förbättras.

I Södra Finlands trafikstrategi sammanställs infrastrukturprojekt som prioriterats i regionala trafiksystemplaner och -strategier, samt i landskapsplaner, och som är belägna längs de utvecklingskorridorer som identifierats i strategin och som följer de strategiska prioriteringarna. Det föreslås att åtgärderna ska inkluderas i den nationella trafiksystemplanens åtgärdsprogram. Ur landskapens synvinkel är det viktigt att regionernas särdrag identifieras i den nationella trafiksystemplanen, och att de viktigaste åtgärderna som prioriterats i landskapens trafiksystemarbete inkluderas i planen. Den nationella trafiksystemplanen, och det statliga finansieringsprogram som ingår, fastställer de trafikinvesteringar som ska göras.

TIDSPLANEN OCH FINANSIERINGEN MEDFÖR UTMANINGAR, SÄGER LANDSKAPSSTYRELSEN OM REGERINGENS UTKAST TILL PROPOSITION OM EN REFORM AV SOCIAL-, HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SAMT RÄDDNINGSVÄSENDET
Tilläggsinformation: Landskapsdirektör Kari Häkämies, tfn 044 201 3204

Landskapsstyrelsen behandlade regeringens utkast till proposition för reform av social-, hälso- och sjukvården samt räddningsväsendet. Genom propositionen överförs i enlighet med regeringsprogrammet ansvaret för att ordna social-, hälso- och sjukvården samt räddningsväsendet från kommunerna till vårdlandskapen. De självstyrande vårdlandskapen inleder sin verksamhet efter att lagen stadfästs år 2021, och organiseringsansvaret överförs den 1 januari 2023. För vårdlandskapets verksamhet ansvarar vårdlandskapsfullmäktige som väljs genom direkta landskapsval. Avsikten är att det första landskapsvalet ska förrättas i januari 2022. De självstyrande områdenas eventuella stegvisa överföring till sektorsövergripande landskap utreds separat genom parlamentarisk utredning senast den 31 december 2020.

De centrala anmärkningarna i landskapsstyrelsens yttrande:

Vårdlandskapet ska ha befogenhet att självständigt besluta om sin produktion av tjänster, samt möjlighet att dra nytta av organisationer och företag i sin uppsättning av verktyg.

Stark ekonomistyrning är motiverad med tanke på att stävja ökningen av kostnaderna. Den statliga styrningen överför ändå makt till ett ministerium och begränsar vårdlandskapens självstyre.

De förändringar av skattestrukturen som sker i och med reformen får inte leda till att beskattningen skärps. En landskapsskatt som utreds separat skulle i praktiken innebära en ny utjämningsmekanism för skatteinkomster.

Finansieringens tillräcklighet i det blivande vårdlandskapet och kommunerna är en källa till oro. Enligt finansieringsberäkningen kommer finansieringen av vårdtjänsterna i Egentliga Finland att minska jämfört med nuläget, och finansieringen kommer att justeras så att den endast till 80 procent motsvarar det ökade servicebehovet.

Genomförandet av reformen får inte äventyra kommunernas tillgång till finansiering eller deras förmåga att sköta sina livskraftsuppgifter. Staten bör överta finansieringen av kommunernas skulder med anknytning till vårdinvesteringar. Den ekonomiska risk som vårdfastigheterna utgör för kommunerna bör kompenseras.

Egentliga Finlands vårdlandskap bör tilldelas uppgiften att samordna de svenskspråkiga tjänsterna och stödja deras utveckling.

Reformen får inte äventyra universitetssjukhusets verksamhetsförutsättningar.

Tidsplanen för reformen är en utmaning för Egentliga Finlands del, eftersom ordnandet av vårdtjänster i Egentliga Finland är decentraliserat och uppdelat på kommuner och samkommuner.

Finansieringen från staten ska täcka beredningen av reformen, eftersom kommunerna inte i en svår ekonomisk situation klarar av att finansiera beredningen av reformen med sin egen budget.

Benämningen ”vårdlandskap” bör bytas ut mot ”vårdregion”.

EGENTLIGA FINLANDS REGIONAL ÖVERLEVNADSPLAN FÖR ATT KLARA AV KORONAVIRUSETS KONSEKVENSER
Tilläggsinformation: Tarja Nuotio, regionalutvecklingsdirektör, tel.. 040 506 3715 och Petteri Partanen,
näringslivschef, tel.. 040 776 0630

På uppdrag av arbets- och näringsministeriet har man i Egentliga Finland, under ledning av landskapsförbundet och i omfattande samarbete med regionutvecklingsaktörer, utarbetat en regional överlevnadsplan för att klara av covid-19-pandemins konsekvenser. Planen innehåller både åtgärder som ska vidtas snabbt, och olika val för att få igång ny tillväxt på längre sikt. Åtgärderna är inriktade på:

• företagens verksamhetsmiljö
• kompetens och utbildning
• sociala konsekvenser
• stimulerande infrastrukturprojekt

Situationsbilden är till stor del dyster, och det är ovanligt svårt att förutsäga framtiden

Pandemin har slagit hårdast mot aktörer inom turism-, restaurang-, service-, och evenemangsbranschen, samt aktörer inom handeln. Den försvagade situationen för landskapets exportorienterade tillverkande industri har börjat att konkretiseras. Hösten väntas bli bister när orderingången minskar. En försämrad situation väntas också i den sysselsättande byggnadsbranschen.

Situationen är fortvarande osäker. I samarbetsförhandlingarna står för tillfället 25 000 personer under permitterings-/uppsägningshot, bland dessa arbetar 8 000 inom industrin. Situationen för landskapets industriella grundvalar, det vill säga bilindustrin och den marina industrin, återspeglas i hög grad genom deras olika nätverk i många företags verksamhetsförutsättningar, och därmed i landskapets sysselsättningsläge.

Egentliga Finlands överlevnadsplan bygger på att stärka konkurrenskraften för företag verksamma inom de spetsbranscher som är i linje med landskapets strategi för smart specialisering (blå tillväxt och modernisering av industrin, innovativa livsmedelskedjor samt läkemedels- och hälsoteknologi). Företagens möjligheter att förbättra konkurrenskraften och skapa ny affärsverksamhet, tillväxt och nya arbetsplatser, bör nu på ett mångsidigt sätt stödjas med hjälp av stimulanspengar.

Näringarna och företagandet står i centrum, nya drivkrafter för tillväxt behövs

De mest centrala stödåtgärderna utgörs av investerings- och utvecklingsprojekt som skapar ny affärsverksamhet och tillväxt, främjande av internationalisering och digitalisering samt upprätthållande och utveckling av arbetskraftens kompetens inför ny tillväxt. Flera ”företagsplattformar” har bildats i landskapet. De skapar, med hjälp av den senaste forskningsinformationen och högskolekunskapen, helt ny affärsverksamhet med tillväxt- och internationaliseringspotential, såsom Åbo- och Saloregionens kluster för cirkulär ekonomi.

Åtgärder som ska vidtas snabbt för att stimulera företagsverksamhet kräver att Egentliga Finland får betydande ytterligare insatser från arbets- och näringsministeriets och jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområden. De medel som i nuläget finns till hands räcker inte till för att finansiera stimulerande projekt. Dessutom måste man beakta behovet av separat finansiering för att säkra att de innovativa projekten inom cirkulär ekonomi kan komma i gång.

Utbildning och kompetens utmanar till nya verksamhetsformer och branschövergripande samarbete

De främsta utmaningarna som coronaviruset medfört för landskapets utbildningssystem är knutna till att trygga de ungas situation både i studieskedet och vid övergången till arbetslivet, arbetslivssamarbetet inom högskoleutbildningen och andra skedets yrkesutbildning, högskolornas forsknings- och utvecklingssamarbete med näringslivet samt den nationella utbildningspolitikens cykler.

Sociala frågor betonas när pandemin och begränsningsåtgärderna drar ut på tiden

Coronapandemin har haft betydande (negativa) sociala konsekvenser på grund av de omständigheter som den fört med sig i form av permitteringar, arbetslöshet, ensamhet, isolering, försämrad tillgång till tjänster, samt de påfrestningar som pandemin medför i vardagen. Det är bland annat viktigt att stödja upprätthållandet av sociala kontakter. Verkningarna har särskilt drabbat barn och unga, äldre, funktionshindrade, utvecklingsstörda och långtidssjuka, samt invandrare.

Infrastrukturprojekt skapar äkta stimulans för byggandet och sysselsättningen, med hänsyn till klimatmålen

Egentliga Finland är en betydande skärningspunkt för olika trafikformer, och en led för varuexport för de finska företagen. Utveckling av landskapets infrastruktur förbättrar tillgängligheten, vilket gynnar hela Finlands konkurrenskraft. Utvecklingsobjekten i överlevnadsplanen är betydelsefulla för exportindustrin, och hållbara ur klimatsynpunkt. Små projekt som förbättrar trafiksäkerheten, förutsättningarna för den lätta trafiken, samt funktionssäkerheten i fråga om transporter, har tagits med på listan vid sidan av de stora projekten, eftersom de kan genomföras omedelbart.