Ylatunniste2 

LANDSKAPSSTYRELSEN: RÄVSUNDSBRON BÖR FÅ FINANSIERING I DEN FÖRSTA TILLÄGGSBUDGETEN FÖR ÅR 2021

Tilläggsinformation: Intressebevakningsdirektör Janne Virtanen, tel. 040 583 6950

Landskapsstyrelsen beslutar att avge följande ställningstagande:

Rävsundsbron, som länge väntat på finansiering, har nyligen utvärderats av Egentliga Finlands NTM-central. Stålkonstruktionernas accelererande skador tyder på att bron nått slutet av sin livslängd. Begränsningar av trafiken har till syfte att garantera säkerheten tills en ny bro färdigställts.

Rävsundsbron är en hängbro som blev klar 1963. På grund av det dåliga skicket är det inte möjligt att reparera bron; i stället kommer en ny, bredare och högre bro att byggas öster om den nuvarande bron. Brons utredningsplan har upprättats och vägplanering pågår. Byggandet av den nya bron bör inledas så snart planeringen slutförts. Byggnadsplaneringen och byggandet förutsätter att regeringen fattar ett investeringsbeslut på 85 miljoner euro.

Rävsundsbron längs Skärgårdsvägen (landsväg 180) har stor betydelse för landskapets invånare och näringsliv. Bron ligger på gränsen mellan S:t Karins och Pargas och utgör den enda vägförbindelsen till Pargas och en rutt till Åbolands skärgård. Bron är avgörande för leveranssäkerheten i fråga om en kritisk råvara för den nationella försörjningsberedskapen och byggnadsbranschen.

Landskapsstyrelsen  påskyndar att regeringen Marin, i 2021 års första tilläggsbudget, ska bereda finansiering för ersättningsinvestering i Rävsundsbron. Det bör ske genast eftersom det vore ett hårt slag för Egentliga Finland, och för hela landets byggnadsindustri, om den gamla bron måste tas ur bruk innan en ny bro hunnit byggas.

Dessutom påminner landskapsstyrelsen om att Finland, om det så önskar, kan utnyttja Europeiska unionens nya facilitet för återhämtning och resiliens (RRF) för investeringen. För Finlands program för hållbar tillväxt bereds för närvarande investeringshelheter på cirka 2,3 miljarder euro för att påskynda den ekonomiska återhämtningen och främja tillväxtpotential. Europeiska kommissionen möjliggör användning av finansieringen för trafikinfrastruktur. I den nationella beredningen har RRF-finansiering ansetts vara möjlig för punktmässiga trafikprojekt som stöder industrins verksamhet.

 

PÅ GRUNDVAL AV ANMÄRKNINGAR BEHÖVS ENDAST MINDRE ÄNDRINGAR AV FÖRSLAGET TILL EGENTLIGA FINLANDS ETAPPLANDSKAPSPLAN FÖR NATURVÄRDEN OCH -RESURSER

Tilläggsinformation: planeringsdirektör Heikki Saarento, tel. 040 720 3056, special planerare Aleksis Klap, tel. 040 721 3137

Förslaget till Egentliga Finlands etapplandskapsplan för naturvärden och -resurser var framlagt offentligt under perioden 3.9–2.10.2020. På planförslaget lämnades 45 anmärkningar, dessutom behandlade Nådendals stadsstyrelse planförslaget sedan tidsfristen löpt ut.

Utifrån anmärkningarna finns få ändringsbehov. I flera anmärkningar föreslogs att den beteckning i landskapsplanen som möjliggör en klaffbro i Särkänsalmi ska tas bort, med bland annat trafikolägenheter som motivering. Dessutom lyfte anmärkningar fram remissförfarandet och deltagande i arbetet med etapplandskapsplanen, där särskild tonvikt fästes vid behovet av att höra varje enskild markägare. Anmärkningar som gällde skyddsbeteckningar fokuserade på definition av skyddsvärden och tolkningen av effekterna av beteckningarna i landskapsplanen. Ändringar föreslogs vad gäller de riktgivande ruttbeteckningarna för rekreation och turism. Det föreslogs att några hamnbeteckningar för båttrafik samt en beteckning för rekreationsområde skulle tas bort, eftersom de personer som lämnat anmärkningen ansåg att objekten i fråga är olämpliga för respektive verksamheter.                 

Bemötanden, med förklaringar av och motiveringar till lösningen i förslaget till etapplandskapsplan, har utarbetats för alla anmärkningar. I bemötandena betonas landskapsplanens översiktliga nivå, och det faktum att den inte tar ställning till någon detaljerad genomförandelösning, utan att sådana fastställs genom mer detaljerad planering. Beteckningarna har emellertid uppdaterats en aning för större tydlighet.

Utifrån anmärkningarna görs en ändring i planförslaget, gällande en beteckning i området Kvivlax i Nagu. Beteckningen för områdesreservering för rekreationsområde ändras till en beteckning för rekreationsobjekt, och beteckningens namn ändras till Vargberget. I övrigt görs en liten korrigering i plankartan utgående från en justering av områdesavgränsning som inkommit från försvarsmakten, där avgränsningen av Skinnarviks skyddszon justeras. Dessutom gjordes en liten justering av beteckningen för den nya elledningens sträckning på Masku område.

Utgående från responsen i anmärkningarna kompletteras planbeskrivningen där detta är nödvändigt.

Landskapsstyrelsen röstade två gånger i ärendet:

Esko Kivirannan (kesk.) esityksestä poistaa laajan, merkittävän ja yhtenäisen metsävaltaisen vyöhykkeen merkintä sekä Jani Kurvisen (kesk.) esityksestä poistaa maakuntakaavan suojelualuemerkintä soidensuojelun täydennysehdotuksessa tunnistettujen suoalueiden osalta. Keskustan ja perussuomalaisten edustajat äänestivät pohjaehdotusta vastaan. Molemmissa tapauksissa maakuntajohtajan pohjaehdotus jäi voimaan.

Tidsplanen för behandling av etapplandskapsplanen har justerats. Målet är att landskapsfullmäktige ska godkänna planen i juni 2021.

 

LANDSKAPSSTYRELSEN ANSER ATT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGEN AV DEN SNABBA TÅGFÖRBINDELSEN HELSINGFORS–ÅBO KLARGÖR BANPROJEKTETS KONSEKVENSER PÅ ETT OMFATTANDE SÄTT

Tilläggsinformation: Planeringsdirektör Heikki Saarento, tel. 040 720 3056

Nylands närings-, trafik- och miljöcentral har begärt yttranden om Trafikledsverkets miljökonsekvensbeskrivning av den snabba tågförbindelsen Helsingfors–Åbo.

I projektet för en snabb tågförbindelse mellan Helsingfors och Åbo ingår en ny dubbelspårig direktbana mellan Esbo och Salo och byggandet av dubbelspår längs med den nuvarande banan mellan Salo och Kuppis (längd 55 kilometer). I projektet ingår även linjerätningar i Hajala, Kriivari, Toikkala och Pikis mellan Salo och Kuppis samt förbättringsåtgärder på bangården i Åbo.

Målet med miljökonsekvensbedömningen för projekthelheten är att utreda de sannolika betydande konsekvenserna av detta trafikinfraprojekt som består av flera delhelheter, som en enda helhet för avsnittet Helsingfors–Åbo. De alternativ som granskas är:

  • A: Snabb dubbelspårig tågförbindelse på avsnittet Esbo–Åbo
  • B: Snabb dubbelspårig tågförbindelse på avsnittet Esbo–Åbo samt linjerätningar av banan på avsnittet Salo–Åbo
  • Jämförelsealternativet 0+: Den nuvarande kustbanan med förbättringsåtgärder.

Landskapsstyrelsen beslutade att avge följande yttrande om miljökonsekvensbeskrivningen av den snabba tågförbindelsen Helsingfors–Åbo:

Miljökonsekvensbeskrivningen jämte bilagor har utarbetats omsorgsfullt i god växelverkan med intressenter. Konsekvenserna har bedömts mångsidigt och med sakkunskap.

Konsekvensbeskrivningen visar att det är svårt att bedöma banprojektets positiva och negativa konsekvenser och samtidigt jämföra dem lika objektivt. Övergripande allmänna intressen och lokala enskilda intressen står emot varandra. De positiva konsekvenserna är omfattande, och fördelarna – inklusive fördelarna för klimatet – förverkligas på lång sikt och gäller utvecklingen av hela Södra Finlands region- och samhällsstruktur, hållbarheten hos dess trafiksystem samt näringslivets verksamhetsförutsättningar och utnyttjande av utvecklingspotential.

De negativa konsekvenserna som rör naturen och miljön är lokala och drabbar omgivningen i banans omedelbara närhet. Dessa konsekvenser är i huvudsak tillfälliga och återgående, uppstår under byggandet och har liten eller måttlig betydelse. I beskrivningen anges flera förslag på åtgärder för att lindra konsekvenser under byggtiden.

I granskningen borde även beaktas att den nuvarande funktionella strukturen utvecklats under årtionden utan systematisk konsekvensbedömning. Det banprojekt genom vilket man nu försöker att göra denna struktur mer hållbar bedöms mycket grundligt, men alltför kortsiktigt sett till dess betydelse och karaktär. Långtidskonsekvenserna bedöms inte, om projektet inte förverkligas.

Granskade alternativ

Egentliga Finlands förbund anser att projektalternativen A och B är de enda verkliga alternativen. Jämförelsealternativet 0+ ligger inte i linje med de gällande planerna och förverkligar inte de mål som uppställts på nationell nivå eller landskapsnivå och som rör utveckling av en hållbar region- och samhällsstruktur samt av trafiksystemet.

Linjerätning i Pikis enligt projektalternativ B anvisas i den gällande lagakraftvunna landskapsplanen med beteckningen Riktgivande järnväg. Linjerätningarna i Hajala, Kriivari och Toikkala har inte anvisats i landskapsplanen och de kan anses vara tolkningar och justeringar av den översiktliga landskapsplanen. För att utredningsplanen ska godkännas vad gäller dessa linjerätningar krävs justering av eventuella befintliga generalplaner.

Linjerätningar längs avsnittet Hajala–Pikis

De största skillnaderna mellan projektalternativen gäller de trafikarrangemang som rör Pikis. Projektalternativ A stöder förutsättningarna för att en station för lokaltåg ska kunna förverkligas i Pikis, när all persontågtrafik går via Pikis centrum. I projektalternativ B skulle det krävas lokaltågstrafik längs den nuvarande bansträckningen för att bevara förutsättningarna för att en station ska kunna förverkligas i Pikis, när fjärrtågen går längs direktbanan förbi Pikis centrum.

Valet står mellan att vinna fyra minuter eller satsa på en utveckling av lokaltågtrafiken som helhet. Linjerätningen enligt alternativ B kan äventyra anslutningen av Pikis tätort till lokaltågssystemet, om man inte åtar sig att underhålla och utveckla den nuvarande bansträckningen. Egentliga Finlands förbund har som mål att dra full nytta av Entimmeståget genom att ansluta alla möjliga stationsplatser till det. Det slutliga beslutet om linjerätningarna ska fattas i genuint samråd med kommunerna och med förbundet.