Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen höll onsdagen den 16 september inför Europaparlamentet sitt första tal om tillståndet i unionen. Talet om tillståndet i unionen är ett av Europeiska unionens viktigaste årliga anföranden, där man analyserar det gångna årets framsteg och det aktuella läget i unionen, och skapar en översikt och riktlinjer för det kommande året. Det är även ett utmärkt tillfälle för kommissionen att visa sitt ansvarstagande gentemot EU:s demokratiskt valda företrädare, parlamentsledamöterna. Talet hålls vid parlamentets plenarsammanträde och ledamöterna har i samband med anförandet möjlighet att diskutera öppet med kommissionsordföranden.

Nu fick kommissionsordförande von der Leyen hålla sitt första anförande om tillståndet i unionen under en mycket exceptionell tid, eftersom covid-19-restriktionerna slagit hårt mot Europas och övriga världens ekonomier. Det sägs att 2020 är ett av de svåraste åren för EU i dess historia, när coronaviruspandemin drabbar alla samhällssektorer inom hela unionen. Ordförande von der Leyen lyfte i sitt tal kraftfullt fram den svåra situation som unionen i nuläget befinner sig i, och i synnerhet den kris och de ekonomiska utmaningar som coronaviruspandemin fört med sig. ”Ett virus som är tusen gånger mindre än ett sandkorn avslöjade hur ömtåligt livet kan vara. Det blottlade svagheterna i våra hälsosystem och begränsningen hos en modell som värdesätter vinst framför välfärd”, konstaterade von der Leyen och inledde sitt tal med en hyllning till hälso- och sjukvårdspersonalen. Hon framhöll behovet av att skapa en EU-omfattande hälsounion och förstärka Europeiska läkemedelsmyndigheten, för att påskynda utveckling och forskning inom läkemedels- och hälsoområdet, samt arbeta för covid-19-forskningen och ett covid-19-vaccin.

Förväntningarna på talet var kanske större än vanligt i denna ovisshetens tid. Talet innebar ändå inga stora överraskningar för åhörarna. Ursula von der Leyen lade fram kommissionens prioriteringar för det kommande året. Hon berättade också hur kommissionen tänker svara på EU:s mest brådskande utmaningar och vilka tankar kommissionen har när det gäller att skapa EU:s framtid. Von der Leyen lyfte fram det faktum att kommissionen är väl medveten om det rådande läget och om att det krävs stora insatser för att förbättra situationen. Grön återhämtning, åtgärder för att skapa balans i ekonomin, återhämtningsinstrumentet Next Generation EU samt en ny flerårig budgetram. Olika strategier och åtgärdsprogram. De utgör hörnstenar i von der Leyen-kommissionens framtida arbete. Anförandet präglades av beslutsamhet, men också av tillförsikt inför framtiden. Talet om tillståndet i unionen betonade framför allt behovet av samarbete för att bygga EU:s framtid och få till stånd en återhämtning från den nuvarande situationen.

Europeiska kommissionen vill göra Europa grönt, digitalt och mer uthålligt. Den har en vision av ett Europa som reser sig efter pandemin, starkare än förut, och går mot ny livskraft. Unionen skyddar liv och försörjningsmöjligheter, medborgarnas hälsa och ekonomins stabilitet.

Kommissionen stöder klimatarbetet genom att stärka de centrala strukturerna i den europeiska gröna given och ställa upp mer ambitiösa mål än tidigare, såsom ett utsläppsminskningsmål på 55 % till 2030. Planetens allt sämre tillstånd och fortskridande klimatförändring är vår gemensamma utmaning, som kräver mycket arbete. Koldioxid måste ha ett pris – för naturen kan inte betala det längre. Målet är ett klimatneutralt EU senast 2050.

EU:s framtid skapas också genom att leda den digitala utvecklingen, framför allt inom områdena data, teknik och infrastruktur. Von der Leyen anser att det här decenniet måste bli Europas digitala decennium. Det krävs mer insatser bland annat när det gäller individanpassade data och industriella data. Vi behöver tydliga principer: rätten till integritet och digital uppkoppling, yttrandefrihet, fritt flöde av data samt it-säkerhet. Andra prioriteringar är utveckling av tekniken, bland annat artificiell intelligens, samt utveckling av tekniska förbindelser och nätverk i hela Europa. Kommissionen kommer att skapa ett europeiskt moln, utvidga nätförbindelserna så att de blir tillgängliga för alla, föreslå säker europeisk e-identitet, investera 8 miljarder euro i superdatorer, samt därtill investera i nya 5G-, 6G- och fibernät.

Von der Leyen konstaterade att det är vår gemensamma uppgift att stödja arbetsmarknaden och göra så att arbete i högre grad lönar sig i Europa. Hon berättade att kommissionen bereder en ny industristrategi och betonade de små och medelstora företagens betydelse för Europas ekonomi och sysselsättning. Hon tog även ställning till inkomster och sade att det är dags att det lönar sig att jobba. Kommissionen tänker stödja medlemsländerna när de inrättar ett ramverk för minimilöner. För att trygga den inre marknaden och stödja bevarandet av EU:s fyra friheter tänker kommissionen föreslå en ny strategi för Schengenområdets framtid.

Som andra viktiga teman framträdde även mänskliga rättigheter och jämlikhet. Kommissionen tänker stärka unionens framtid genom att noggrant övervaka att rättsstatsprincipen följs och genom att bygga en union där det inte finns plats för rasism och diskriminering. "För att vara dig själv är inte en ideologi. Det är din identitet. Och det kan ingen någonsin ta ifrån dig", konstaterade ordförande von der Leyen i sitt tal om tillståndet i unionen. Kommissionen bereder en ny strategi för att stärka hbtqi-personers rättigheter. Unionen kommer inte att godkänna ”hbtqi-fria” zoner i städerna. Rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna är grundläggande rättigheter, som EU arbetar för och som EU följer – oavsett om det handlar om unionens inre eller yttre åtgärder. Kommissionens ordförande tog ställning till rasism genom att konstatera att hat alltid är hat och att ingen ska behöva stå ut med det. I Europeiska unionen är det inte valfritt att bekämpa rasism. För att skapa en verkligt antirasistisk union lägger kommissionen fram EU:s nya handlingsplan mot rasism för 2020–2025. Där presenteras flera åtgärder för att bekämpa rasism genom EU:s lagstiftning eller på andra sätt. Även efterlevnaden av rättsstatsprincipen blir mer framträdande än tidigare i unionens verksamhet. Von der Leyen betonade att kommissionen säkerställer att finansiering från EU:s budget och instrumentet Next Generation EU används med respekt för rättsstatsprincipen. Ordföranden anser att detta inte är förhandlingsbart. Ursula von der Leyen tog också ställning till brott mot de mänskliga rättigheterna i bland annat Belarus och Ukraina. Som en del av mänskliga rättigheter och solidaritet lyfte kommissionen också fram migrationen och asylsökande. Migrationen är en utmaning för Europa och för att hantera denna utmaning måste hela Europa dra sitt strå till stacken. Von der Leyen konstaterade att kommissionen måste kunna handskas med migrationen, tillsammans med EU-länderna. För att ta itu med detta lade kommissionen den 23 september fram en ny migrations- och asylpakt, för att skapa en heltäckande europeisk migrationsstrategi och fastställa bättre och snabbare förfaranden i anslutning till asyl- och migrationssystemet. Pakten skapar också jämvikt mellan principerna om rättvis fördelning av ansvar och solidaritet.

I talet om tillståndet i unionen berördes även EU:s relationer med tredjeländer. Storbritanniens utträde ur unionen och hotet om att landet skulle bryta mot utträdesavtalet, fick ordförande von der Leyen att citera Margaret Thatcher och påminna om att avtalet har ratificerats både i Europaparlamentet och det brittiska underhuset, och att det därför inte är möjligt att ensidigt ändra, ignorera eller låta bli att tillämpa det. Von der Leyen påminde om att ett starkt partnerskap alltid bygger på förtroende, och att Europa alltid är redo att bygga starka partnerskap med sina närmaste grannar. Här hänvisade von der Leyen också till de EU-anslutningsförhandlingar som inletts med länderna på västra Balkan. De är viktiga för unionen, eftersom dessa länders historia och framtid, hela det gemensamma ödet, enligt von der Leyen utgör en del av Europa. Kommissionen kommer att lägga fram ett nytt EU-investeringsprogram för västra Balkan för att stimulera regionens ekonomi. Ordförande von der Leyen lyfte också fram den transatlantiska kontakten och konstaterade att vi i EU kanske inte alltid håller med i de beslut som fattas i Vita huset, men att den transatlantiska alliansen ändå alltid är viktig för oss, och att vi behöver börja om på nytt med gamla vänner – på båda sidorna om Atlanten.

Som avslutning på talet åberopade kommissionens ordförande Ursula von der Leyen gemensamma europeiska värden och samarbete. Hon sammanfattade sitt budskap genom att konstatera att det är en sådan värld vi vill leva i. En värld, där vi är förenade i mångfald såväl som i motgång. En värld, där vi arbetar tillsammans för att överbrygga det som skiljer oss åt – och hjälpa varandra när tiderna är svåra. En värld där vi tillsammans bygger den friskare, starkare och mer respektfulla värld där vi vill att våra barn ska leva i morgon. ”Framtiden blir det vi gör den till. Europa blir det vi vill att det ska bli.

 

 

 

P045535 582492

Foto: Etienne Ansotte/EC-audiovisual Service, European Union 2020

 

Europe Direct Egentliga Finland arrangerar #EUochjag konsttävlingen för studenter av högstadiet, gymnasiet och yrkesskolor i provinsen. Syftet med tävlingen är att utmana ungdomar att tänka på hur EU påverkar deras liv och hur det återspeglas i deras dagliga liv. De elever som nu studerar i högstadiet och gymnasieskolan är födda inte bara som finska medborgare utan också som EU:s medborgare, och för dem har unionen funnits hela livet. Unionens existens är på ett sätt självklart för ungdomar. Tanken bakom konsttävlingen som nu börjar är att få unga människor att tänka på vad EU-medborgarskap betyder för dem och vad EU möjliggör. Tävlingen uppmuntrar ungdomar att delta i alla konstformer som passar dem bäst och i tävlingsarbetet använda återvunnet material som finns hemma. Tävlingsperioden är 15.4.-21.5.2020. De tre bästa deltagarna tilldelas priser för att stödja olika hobbyn.

- Med denna konsttävling vill vi belysa Finlands 25-åriga EU-medlemskap och erbjuda unga ett litet intressant extra för distansutbildning. Kreativt tänkande och produktion av konst stödjer den unga människans sätt att uttrycka sig även under exceptionella omständigheter. Förhoppningsvis kommer detta att inspirera ungdomar vid deras avlägsna skrivbord att reflektera över det omgivande samhället och deras egen upplevelse av det, säger specialplanerare Katri Koivisto från Europe Direct -informationspunkten i Egentliga Finlands förbund. Europe Direct har traditionellt organiserat program på Europadagen i samarbete med skolor. På våren, på grund av exceptionella omständigheter, lovas det en konsttävling i stället för evenemang ansikte mot ansikte.

Beskyddare för #EUochjag -konsttävlingen är MEP Ville Niinistö, ledamot av Europaparlamentet från Egentliga Finland. Niinistö deltar också i juryn som väljer ut vinnarna i tävlingen. Vinnarna kommer att lösas i slutet av maj.

- Under dessa exceptionella tider är det viktigt att komma ihåg att vi också kommer att klara oss upp från dessa utmaningar tillsammans. Det europeiska samarbetet har gett fred och kulturell interaktion på ett sätt där unga människor nu har en enorm mängd av öppna dörrar i sina liv. Nu när vi måste bygga vårt samhälle ännu mer motståndskraftigt för att bekämpa både pandemier och klimatkrisen är konst ett sätt att öppna människors förståelse för att saker och ting kan vara annorlunda – och att det som är annorlunda kan vara bättre än den nuvarande, säger Ville Niinistö. - Konst utmanar, rensar, uppmuntrar och expanderar. Det allt vi behöver nu. Det är ett nöje att vara med och stödja denna tävling som skyddare.

 

#EUochjag

Vad betyder EU-medborgarskap för mig?

Konsttävling för studerande av högstadier, gymnasier och yrkesskolor

Finland har varit medlem i Europeiska unionen i 25 år. Under den tiden har till exempel den finska valutan förändrats till euron, vi kan röra oss fritt inom Schengenområdet utan visum och tullbegränsningar, vi kan enkelt ansöka om utbyte, studera eller jobba i ett annat EU-land, vi kan rösta och påverka i världens näst största val (EU-val) och våra webbinköp garanteras med ett europeiskt konsumentskydd. Här är bara några exempel på saker som har förändrats med EU-medlemskap. EU påverkar många saker, till och med så många, att vi inte alltid ens vet att det är unionen som står bakom dem. Ni unga, som studerar på högstadiet, gymnasiet eller yrkesskola, ni är födda inte bara som finska medborgare utan också som EU:s medborgare. För er har unionen funnits hela ert liv.

Syftet med #EUochjag -konsttävlingen är att utmana ungdomar att tänka på, hur Europeiska unionen påverkar ditt liv och hur det återspeglas i ditt dagliga liv. Vad betyder EU för dig och vad allt möjliggör det? #EUochjag Vad betyder EU-medborgarskap för mig? -konsttävling är öppen för alla studenter av högstadier, gymnasier eller yrkesskolor i Egentliga Finland. Du kan delta i tävlingen i valfri konstform: t.ex. video, dikt, teckning, dans, målning, novell, sång, serie, hantverk, skulptur - You name it! Tävlingsarbetet måste göras ensamt, inte i en grupp. Vi uppmuntrar att man använder återvunnet material och utnyttjar allt sådant material som redan finns hemma. Det deltagande konstverket ska vara i god smak och visa jämställdhet och likvärdighet.

Tävlingsperioden är 15.4.-21.5.2020.

De tre bästa konstverken kommer att tilldelas:

I. pris: helt trådlösa JBL-sporthörlurar i ett trådlöst laddningsfodral

II. pris: Fujifilm Instax mini instant kamera och film

III. pris: Kånken ryggsäck och SIGG-dricksflaska

Det deltagande konstverket (eller ett foto av det, om det är t.ex. en skulptur eller ritning) ska skickas per e-post till Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. den 21.5.2020 senast. Meddelandet måste ange deltagarens namn, ålder, skola och kontaktinformation som han eller hon kan nås från (telefon och e-post). Vinnarna kommer att kontaktas personligen. Genom att delta i konsttävlingen accepterar du att ditt konstverk kan användas och visas på sociala medier, på Egentliga Finlands förbund / Europe Direct Varsinais-Suomi-webbplatsen, i samband med olika evenemang, eller att det kan inkluderas i en konstutställning. Deltagarens namn är alltid bifogat konstverket om det används. Om det originalkonstverket behövs att skicka till tävlingens arrangör, kommer vi att kontakta deltagare separata.

#EUochjag Vad betyder EU-medborgarskap för mig? -konsttävlingen organiseras av Europe Direct Varsinais-Suomi som fungerar som en del av Egentliga Finlands förbund. Beskyddare för tävlingen är MEP Ville Niinistö som kommer också att sitta i tävlingens jury.

Mer information om tävlingen: specialplanerare Katri Koivisto Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

 

Utskrivbara instruktioner i PDF-form (på svenska)

Utskrivbara instruktioner i PDF-form (på finska)

 

VN jpeg

Foto: Ville Niinistö


Euroopan kielten päivää vietetään Turun pääkirjaston Studiossa keskiviikkona 26.9.2018. Tapahtuma on tarkoitettu koululaisille, opettajille, kielten opiskelijoille ja kaikille kielistä innostuneille ja kiinnostuneille. Tänä vuonna teemoina ovat monikielisyys ja kielten opiskeluun ja oppimiseen liittyvät uudet tuulet. Erityisenä teemana ovat saksan kieli ja Itävalta, joka on loppuvuoden EU:n puheenjohtajamaa. Päivän mottona on Kielestä kiinni – Fast i språket – Die gerettete Zunge. Itävallan suurlähettiläs Maximilian Hennig on mukana Turun Euroopan kielten päivässä.

Du hittar samma text på svenska här nedan. Das Programm auf Deutsch finden Sie hier unter.  


Euroopan kielten pivn banneri kuvamuodossa

Päivän avaa seitsemäsluokkalaisille tarkoitettu monikielinen kielikahvila, johon koululuokat ilmoittautuvat etukäteen. Kielikahvilan järjestävät Turun yliopisto, Åbo Akademi ja Diakonia-ammattikorkeakoulun viittomakielen opiskelijat.

Café Åbo tarjoaa kaikille kiinnostuneille mahdollisuuden testata ja parantaa ruotsin kielen taitoaan. Café Åbon järjestää Luckan i Åbo ja se on avoinna 9–11 ja 12–14.

Iltapäivällä ohjelmassa on klo 15–17 luentosikermä, joka avaa mm. kielten oppimiseen liittyviä tuoreita tutkimustuloksia ja koulujen monikielistä arkea. Alustukset ovat noin 20 minuutin pituisia ja kuulemaan voi tulla yhtä, kahta tai useampaakin.

Erityisluokanopettaja Jaana Keski-Levijoki alustaa teemasta Kaksikielinen opetus –puhutulla ja viitotulla kielellä jokainen on mukana!

Lingsoft Oy:n edustaja Maria Leinosen puheenvuoron aiheena on Digi ei ole kielestä kiinni – digitaaliset palvelut kaikkien saataville.

FT Outi Veivon puheenvuorossa Onko korvilla silmät? pohditaan, miten aivomme käsittelevät vieraskielisiä sanoja.

EURES-neuvoja Tomi Puranen puolestaan kertoo, mikä on Kielitaidon merkitys työnhaussa Eurooppaan.

FT, KT yliopistonlehtori Minna Maijala johdattelee kuulijoita aiheeseen  Kielellinen ja kulttuurinen variaatio saksankielisellä alueella.

KT, PhD Jenni Alisaaren alustuksen aiheena on Kielitaito laulaen - laulut kielitaidon kehittymisen tukena. 

 

Klo 17 käynnistyy Sprechstunde Österreich -tuokio. Itävallan suurlähettiläs Maximilian Hennig alustaa kielestä, kulttuurista ja Itävallan EU-puheenjohtajuudesta. Yleisöllä on mahdollisuus osallistua keskusteluun. Osio on osin saksankielinen.

Klo 18 on vuorossa maksuton elokuvaesitys. Illan elokuva on itävaltalainen Maikäfer flieg!, jonka on ohjannut kuuluisa ohjaaja Mirjam Unger. Elokuva on vuodelta 2016 ja se kertoo nuoren tytön silmin toisen maailmansodan loppuvaiheista Wienissä. Elokuva perustuu suositun ja hiljattain menehtyneen itävaltalaiskirjailija Christine Nöstlingerin kirjaan. Elokuva on tekstitetty englanniksi ja ikäsuositus on K12. Ennen näytöstä elokuvan esittelee suurlähettiläs Maximilian Hennig.

Tervetuloa mukaan – Välkommen med – Willkommen!

Twitter:   #kielipäivä2018     #språkdagen2018     #EDLangs     #EuropeForCulture     #eu2018at


Tapahtuman järjestävät yhteistyössä Europe Direct Varsinais-Suomi, Turun kaupunginkirjasto, Turun yliopisto, Åbo Akademi, Diakonia-ammattikorkeakoulu, Itävallan suurlähetystö, Varsinais-Suomen TE-toimisto/EURES-palvelut, Luckan, Lingsoft Oy, Schuman-seura ry, Turun suomenkielinen työväenopisto, SKTL – Suomen kääntäjien ja tulkkien liitto ry, Turun seudun kieltenopettajat ry / SUKOL.


Lisätietoja päivän ohjelmasta: EU-tiedottaja Juhana Tuomola,  Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Koululaisten kielikahvilan osalta: FT, KT yliopistonlehtori Minna Maijala, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Café Åbon osalta: Toiminnanjohtaja Maria Svanbäck, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.  

 Dia1 3

 

 


Onsdagen den 26 september firas Europeiska språkdagen i Åbo stadsbibliotek. Evenemanget riktar sig till skolelever, lärare, språkstuderande och alla som är intresserade av språk. Teman i år är flerspråkighet och aktuellt inom språkinlärning. Ett tema är också tyska språket och Österrike, som i år är ordförandeland i EU. Dagens motto är Fast i språket – Kielestä kiinni – Die gerettete Zunge. Österrikes ambassadör Maximilian Hennig deltar i evenemanget.

 

Euroopan kielten pivn banneri kuvamuodossa

Dagens första programpunkt är ett språkkafé tillägnat sjundeklassister. Skolklasserna anmäler sig på förhand. Språkkaféet ordnas av Åbo universitet, Åbo Akademi och Diakonia-yrkeshögskolans teckenspråksstuderande.

Kl. 9–11 och kl. 12–14 kan alla intresserade testa sina kunskaper i svenska i Café Åbo som ordnas av Luckan i Åbo.

Kl. 15–17 hålls föreläsningar om bl.a. nya forskningsrön gällande språkinlärning och den flerspråkiga vardagen i skolan. Varje föreläsning räcker ca 20 minuter.


Specialklasslärare Jaana Keski-Levijoki: Kaksikielinen opetus -puhutulla ja viitotulla kielellä jokainen on mukana!

Lingsofts representant Maria Leinonen: Digi ei ole kielestä kiinni – digitaaliset palvelut kaikkien saataville

FD Outi Veivo: Onko korvilla silmät?

EURES-rådgivaren Tomi Puranen: Kielitaidon merkityksestä työnhaussa Eurooppaan

FD, KD universitetslektor Minna Maijala: Kielelliseen ja kulttuuriseen variaatioon saksankielisellä alueella

KT, PhD
Jenni Alisaari: Kielitaito laulaen - laulut kielitaidon kehittymisen tukena. 


Kl. 17 inleds Sprechstunde Österreich. Ambassadör Maximilian Hennig diskuterar språk, kultur och Österrikes EU-ordförandeskap. Publiken har möjlighet att delta i diskussionen. Tillfället är delvis på tyska.

Kl. 18 är det gratis filmuppvisning. Den österrikiska Maikäfer flieg! från år 2016 har regisserats av den berömda Mirjam Unger. Filmen skildrar slutet på andra världskriget sett ur en ung flickas ögon i Wien. Den baserar sig på en bok skriven av den nyligen avlidna österrikiska författaren Christine Nöstlinger. Textningen är på engelska och åldergränsen är 12 år. Innan förevisningen presenteras filmen av ambassadör Maximilian Hennig.


Välkommen med – Tervetuloa mukaan – Willkommen! 


Twitter: #språkdagen2018     #kielipäivä2018      #EDLangs      #EuropeForCulture     #eu2018at


Evenemanget ordnas av Europe Direct Egentliga Finland, Åbo stadsbibliotek, Åbo universitet, Åbo Akademi, Diakonia-yrkeshögskola, Österrikes ambassad, Egentliga Finlands arbets- och näringsbyrå/EURES-tjänster, Luckan i Åbo, Lingsoft, Schuman-seura ry, Åbo finska arbis, FÖTF – Finlands översättar- och tolkförbund, Åbonejdens språklärarförening rf.


Mer information om programmet: EU-informatör Juhana Tuomola,  föDen här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Skolelevernas språkkafé: FD, KD universitetslektor Minna Maijala,  föDen här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Café Åbo: verksamhetsledare Maria Svanbäck, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

 

Dia1 3

 

Der Europäische Tag der Sprachen findet am Mittwoch, den 26.9.2018 im Studio der Stadtbibliothek Turku statt. Die Veranstaltung richtet sich an Schüler, Lehrer, Sprachstudenten und alle an Sprachen interessierte Personen. Die Themen dieses Jahres sind Mehrsprachigkeit, Sprachlernen und neue Lerntrends. Ein besonderer Themenschwerpunkt sind die deutsche Sprache und Österreich, das in der zweiten Jahreshälfte die EU-Ratspräsidentschaft innehat. Das Motto des Tages ist „Die gerettete Zunge“. Der Botschafter Österreichs Maximilian Hennig nimmt am Europäischen Tag der Sprachen in Turku teil.

Euroopan kielten pivn banneri kuvamuodossa

 

Der Tag wird für Schüler der siebten Klassen mit einem mehrsprachigen Sprachcafé, zu dem sich die Schulklassen vorab anmelden, eröffnet. Das Sprachcafé wird von der Universität Turku, der Åbo Akademie und den Studenten für Gebärdensprache der Diakonia-Fachhochschule veranstaltet.

Das Café Åbo bietet allen Interessierten die Möglichkeit, ihre schwedischen Sprachkenntnisse zu testen und zu verbessern. Das Café Åbo wird von Luckan i Åbo veranstaltet und ist von 9–11 Uhr und 12–14 Uhr geöffnet.

Das Nachmittagsprogramm von 15–17 Uhr steht im Zeichen von Vorträgen, die u.a. von neuen Forschungsergebnissen zum Sprachenlernen und dem Alltag von Mehrsprachigkeit in Schulen berichten. Die Vorträge haben eine Länge von etwa 20 Minuten, und man kann einen, zwei oder mehrere Vorträge hören.

Sonderpädagogin Jaana Keski-Levijoki spricht zum Thema Zweisprachiger Unterricht – in gesprochener und Gebärdensprache unter Beteiligung aller!

Maria Leinonen, Vertreterin von Lingsoft Oy, spricht über das Thema Digi hängt nicht von der Sprache ab – digitale Dienste für alle.

Lis. phil. Outi Veivo spricht in ihrem Beitrag Haben Ohren Augen? wie unser Gehirn fremdsprachige Wörter verarbeitet.

EURES-Berater Tomi Puranen spricht über Die Bedeutung von Sprachkenntnissen bei Bewerbungen in Europa.

Universitätslektorin Dr. phil. Minna Maijala führt die Hörer in das Thema Sprachliche und kulturelle Variationen im deutschen Sprachraum ein.

Um 17 Uhr beginnt die Sprechstunde Österreich. Der österreichische Botschaft Maximilian Hennig spricht über Sprache, Kultur und die österreichische EU-Ratspräsidentschaft. Das Publikum hat die Möglichkeit, sich an einer Diskussion zu beteiligen. Die Diskussion ist teilweise auf Deutsch.

Um 18 Uhr findet eine kostenlose Filmvorstellung statt. Der Film des Abends ist der österreichische Film Maikäfer flieg! der bekannten Regisseurin Mirjam Unger. Der Film ist von 2016 und erzählt mit den Augen eines jungen Mädchens über die Endphase des 2. Weltkriegs in Wien. Der Film beruht auf dem Buch der beliebten und jüngst verstorbenen österreichischen Schriftstellerin Christine Nöstlinger. Der Film ist Englisch untertitelt und ab 12 Jahren freigegeben. Vor der Vorstellung führt der Botschafter in den Film ein.

Tervetuloa mukaan – Välkommen med – Willkommen!

Twitter: #kielipäivä2018 #språkdagen2018 #EDLangs #EuropeForCulture #eu2018at

Die Veranstaltung wurde in Zusammenarbeit von Europe Direct Südwestfinnland, Stadtbibliothek Turku, Universität Turku, Åbo Akademie, Diakonia-Fachhochschule, Botschaft von Österreich, TE-Büro/EURES-Dienste Südwestfinnlands, Luckan, Lingsoft Oy, Schuman-Gesellschaft ry, Finnische Volkshochschule Turku, SKTL – Finnischer Verband der Übersetzer und Dolmetscher ry, Sprachlehrer der Region Turku ry / SUKOL.

Weitere Informationen zum Programm: EU-Pressereferent Juhana Tuomola, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Zum Sprachcafé der Schüler: Universitätslektorin Dr. phil. Minna Maijala, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Zum Café Åbo: Geschäftsführerin Maria Svanbäck, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Dia1 3

 

Europeiska språkdagen närmar sig!
Den årliga europeiska språkdagen, som hålls den 26 september, syftar till att lyfta fram betydelsen av språkinlärning, att främja och lyfta fram Europas språkliga rikedom och kulturella mångfald och att uppmuntra språkinlärning. Europeiska språldagen firas i hela Europa och har inletts på initiativ av Europarådet i samarbete med Europeiska kommissionen. Dagen uppmuntrar att lära sig fler språk i alla åldrar, inom och utanför skolan. Flerspråkighet och språklig mångfald är verktyg för interkulturell förståelse och ett viktigt inslag i vår kontinents rika kulturarv.

I år kommer Finlands huvudevenemanget för den europeiska språkdagen att hållas i Salo, Köpcentrum Plaza (Vilhonkatu 8, Salo) kl. 12-19.
I evenemanget finns det ett varierat program på två scen samt massor av pop-up-informationspunkter som visar upp partneraktiviteter, engagerar, undervisar och har jippo. Dagens programvärdinna är Karoliina Blom. Under dagen uppträder bl. a. Youtube-stjärnan Joona Hellman och "Finlands mest kända tyskare", språkartisten Roman Schatz.

Europeiska språkdagen i Salo är organiserad av staden Salo och Europeiska kommissionen. Europe Direct Egentliga Finland deltar i evenemanget som partner och du hittar också vår pop-up informationsdisk i morgon i Plaza. Kom och se oss och hämta EU-information.
Här på Salo stads webbplats hittar du hela programmet och mer information om Europeiska språkdagen (på finska).
Välkommen med!

 

Europeiska språkdagen firas den 26. september även i Åbo. Språkcenter vid Åbo Akademi ordnar ett evenemang i Arkens aula kl. 10-14. På programmet står det bland annat:

- språklärarna presenterar sina kurser
- kommunikationslärarna berättar om Textverkstaden
- du kan spela språkspel och delta i tävlingar
- kom och få information om EU
- kl. 12-13 Livemusik: Kristina Raiko sjunger låtar på olika språk i Armfelt

Mera information hittar du på Åbo Akademis webbplats.

Välkommen!

 

 

 

EDL Logo1

EU lippu

EDL Logo1

 

Varatuomari, kunnallisneuvos ja pitkäaikainen Laitilan kaupunginvaltuutettu Pauliina Haijanen on istunut Euroopan alueiden komiteassa Suomen EU-jäsenyyden alusta alkaen. Hän toimii tällä hetkellä myös yhdeksänjäsenisen suomalaisvaltuuskunnan puheenjohtajana.  Kysyimme Pauliina Haijaselta alueiden komitean työstä ja se muuttumisesta vuosien saatossa. Kesämietteissä on myös Euroopan tila ja tulevaisuus.   

 

Pauliina Haijanen

 

Mihin Euroopan alueiden komiteaa tarvitaan?

Valtaosa EU:n lainsäädännöstä (70 %) pannaan täytäntöön paikallis- ja aluetasolla. Tämän vuoksi on tärkeää, että kuntia ja alueita kuullaan EU:n päätöksenteossa. Toinen keskeinen näkökohta on EU:ssa yleisesti hyväksytty läheisyysperiaate. Sen mukaan julkisen vallan päätökset tulisi tehdä mahdollisimman lähellä kansalaisia. Ylemmille tasoille tulisi viedä vain sellaiset päätökset, joita alemmilla tasoilla ei voida tehdä.

Alueiden komitea tarjoaa myös laajan keskustelufoorumin, jossa jäsenillä on mahdollisuus käydä keskustelua ja tuoda esille hyviä käytäntöjä kaikkien osapuolten hyödyksi.

Kuinka komitean työ on muuttunut vuosien saatossa?

Kun Suomi liittyi EU:hun jäsenmaita oli 15 ja komitean jäseniä 222. Nyt jäsenvaltioita on 28 ja jäseniä 350. Ennen jäsenten oli helpompi tutustua toisiinsa ja luoda yhteistyöverkostoja. Myös henkinen ilmapiiri oli tuolloin toisenlainen ja yhteiset päämäärät selkeämmin ymmärrettävissä.

Komitean politisoituminen on myös muuttanut työskentelytapoja.  Mm. istumajärjestys on muutettu poliittisten ryhmien mukaiseksi ja jäsenten laatimien lausuntojen jaossa poliittiset ryhmät ovat ratkaisevassa asemassa erityisen pisteytysjärjestelmän kautta. Lisäksi poliittisten ryhmien sihteeristöt ovat kaiken aikaa lukumääräisesti kasvaneet ja sihteeristöistä on tullut merkittäviä tosiasiallisia vallankäyttäjiä.

 Alueiden komitean tysistunto nest


Miten maakuntien ja kuntien ääni kuuluu komiteassa?

Alueiden komitean jäsenten kokoonpano Suomessa perustuu edellisten kuntavaalien tulokseen, nykyinen toimikausi on viisi vuotta ja päättyy alkuvuonna 2020. Poliittiset puolueet valitsevat omat edustajansa ja valinnassa pyritään huomiomaan maantieteellinen tasapuolisuus, samoin sukupuolten tasa-arvo. Tässä suhteessa meillä tasa-arvoasia on kunnossa ja maantieteellinen jakauma on kohtuullisen hyvin toteutunut.

Suomen valtuuskunta pitää säännöllisesti kokouksensa yleiskokousten yhteydessä Brysselissä. Suomen Kuntaliiton asiantuntijat toimivat valtuuskunnan ja yleiskokouksen esityslistan asioita jäsenille valmistelevana tahona. Myös Kuntaliiton Brysselin toimisto on keskeisesti valmistelussa mukana.

Delegaatio on yleensä yksimielinen.  Asioista ei esim. juuri koskaan äänestetä, vaan keskustelussa pyritään löytämään yhteinen ratkaisu. Jäsenet ovat myös hyvin ymmärtäneet alueiden erilaisuuden ja ovat yleensä olleet vahvasti tukemassa jäsenten esityksiä ja pyrkimyksiä, joissa Suomen näkökulman ja edun korostaminen nähdään tärkeänä.

Delegaation jäsenistö on kuluneen vuoden aikana jonkin verran vaihtunut. Uudet jäsenet ovat olleet erittäin aktiivisia, motivoituneita työhönsä ja sopeutuneet yhteiseen työskentelyyn erinomaisella tavalla. Olemme saaneet delegaation avuksi komiteassa palvelevan suomalaisen virkamiehen, jonka panos komitean työstä tiedottamisessa on ollut erinomainen.

 

Miksi Suomen kannattaa maksaa EU:lle enemmän kuin saamme takaisin?

Komiteassa käydään eniten keskustelua niistä aihepiireistä, jotka muuallakin EU:n toimielimissä ovat kulloinkin ajankohtaisia. Tällaisia aihealueita ovat olleet takavuosina pahimmillaan ollut finanssikriisi sekä pakolaisongelma, jonka ratkaisu on vielä EU-tasolla tekemättä. Monivuotiseen rahoituskehykseen ja EU:n budjettiin liittyvät keskustelukysymykset ovat tämän päivän ja lähitulevaisuuden tärkeä aihe.

Suomen ja meidän alueidemme näkökulmasta keskustelu unionin jäsenmaksuista on keskeinen. On syytä toivoa, että Suomessa päättäjät näkisivät EU:n panostukset turvallisuuteen, tutkimukseen ja tuotekehitykseen sekä koulutuksen ja osaamisen vahvistamiseen tärkeänä kilpailukysymyksenä ja sijoituksena.

Pienen jäsenmaan pitää oman etunsa vuoksi panostaa näihin. Tässä mielessä vaatimukset budjetin supistamisesta eivät ole Suomen kansallisen edun mukaisia.  Tämä siitäkin huolimatta, että olemme nettomaksajia ja Britannia tulee suurella todennäköisyydellä eroamaan EU:sta. 

 

Kuva yleisistunnosta


Kuuluvatko EU:n kriisit tai jäsenmaiden sisäiset ongelmat komitean käytävillä?

On muistettava, että EU:n tehtävät esim. turvallisuuskysymyksissä ja pakolaisongelman ratkaisemisessa eivät tule helpommiksi.  Ne vaativat jatkossa väistämättä nykyistä enemmän taloudellisia uhrauksia. Myös kansalaiset odottavat EU:lta voimakkaampia toimia näiden ongelmien ratkaisemisessa.

Brexit ja siihen liittyvät ongelmat ja niiden ratkaisujen vaikutus ovatkin keskusteluttaneet komiteaa brittien kansanäänestyksestä lähtien joka kokouksessa. Asialla onkin hyvin laajakantoisia vaikutuksia.

1990-luvun lopulla Euroopassa käynnistynyt ja yhä laajemmalle levinnyt kansallinen itsekkyys ja siitä kumpuavat erilaiset populistiset liikkeet ovat leimaa antavia tämän päivän EU- keskusteluissa. Brexitin lisäksi mm. Puolan ja Unkarin tilanteet ovat äärimmäisen huolestuttavia. Se ei tosin näy niinkään komitean työssä kuin valtiollisella tasolla. Eurooppalaisista arvoista käydäänkin keskustelua lähes joka kokouksessa. Tässä suhteessa selkokielisen tiedottamisen kansalaisille soisi lisääntyvän. Kansalaisilla on oikeus tietää mihin mikäkin ratkaisu johtaa ja mitä vaikutuksia päätöksillä on heidän elämäänsä.


Miltä näyttää EU:n supervuosi 2019?

Alueiden komitean rooli tulevissa parlamenttivaaleissa on olla keskustelua käynnistävä ja siihen osallistuva.  Tehtävänä on myös kuntalaisten aktivoiminen ja mahdollisimman totuudenmukaisen kuvan antaminen EU:sta ja sen merkityksestä kansalaisille.

EU on ollut suuri rauhanprojekti ja menestystarina, jonka on syytä toivoa edelleen jatkuvan.


Kiitoksia, Pauliina Haijanen!

Euroopan alueiden komitean sivut 

Kuvat: Varsinais-Suomen liitto ja Euroopan alueiden komitea