Ylatunniste2 
 

Egentliga Finlands mål för regeringsprogrammet siktar till att öka sysselsättningen och avvärja klimatförändringen

Egentliga Finlands landskapsstyrelse beslutar i dag vid sitt sammanträde om sina mål i nästa landskapsprogram. De mål som steg fram vid remissdebatten i december siktar till det som nödvändigtvis måste göras för att höja sysselsättningsgraden och bekämpa klimatförändringen.

Egentliga Finlands positiva strukturomvandling har accelererat regionens sysselsättning att öka snabbare än på riksnivå. Sysselsättningsgraden ökar i nuvarande takt detta år redan till 75 procent. För att nå fram till gränsmärket förutsätts det ett utbud av arbetskraft i de expanderande branscherna, särskild på det tekniska området. Redan nu ser man att det nätverksuniversitet som byggts upp för att stödja den tekniska högskoleutbildningen inte förmår svara på efterfrågan på personer med specialkompetens.. Landskapets viktigaste utbildningsmål är de facto att en utbildning av diplomingenjörer i stor skala ska inledas i Åbo.

En ökad sysselsättning är betjänt av att landskapets tillgänglighet förbättras. Säkerställandet av näringslivets transporter och ett utvidgat pendlingsområde skapar tillväxt och arbetsplatser. Betydelsen av Södra Finlands tillväxttriangel måste erkännas som utgångspunkten för Finlands konkurrenskraft.

Av nästa regering motses konkreta och betydande klimatbeslut. Beslutet om att bygga En timmes tåget mellan Åbo och Helsingfors garanterar den snabbaste klimatgärningen som kan uppnås på räls. Dubbelspåret från Åbo till Salo och byggandet av en ny bana från Salo via Lojo till Esbo tillför en betydande ny användarpotential invid järnvägarna, särskilt från Västra Nyland.

För mer information: intressebevakningsdirektör Janne Virtanen, tfn 040 583 6950

 

Atmosfären för att göra tillsammans har blivit starkare i Egentliga Finland

Partnerskapstänket som kraftigt lyfts fram i Egentliga Finlands landskapsstrategi får ett vidsträckt godkännande bland landskapets aktörer. Enligt den partnerskapsbarometer som redan för femte gången genomfördes på hösten 2018 var hela nio av tio av dem som svarade på enkäten av samma åsikt som påståendet ”Egentliga Finlands framtid byggs genom samarbete och partnerskap”.

 

1

 

Stödet för partnerskapstänkandet har klart ökat, för efter att landskapsstrategin hade godkänts år 2014 var det endast 68 % av dem som svarade som förenade sig med visionspåståendet. Speciellt mycket har atmosfären för att göra något tillsammans blivit förstärkt. Redan inemot 70 procent av dem som svarat ansåg atmosfären i Egentliga Finland vara fruktbar för samarbete, medan andelen i den första partnerskapsbarometern blev under 30 procent. Det understöd som partnerskapstänket fick kommer till synes även i de fria svaren i enkäten, där man särskilt berömde hur organsiationssamarbetet gått framåt.

Partnerskapsforumet som en huvudåtgärd för landskapsstrategin ansågs även gå i rätt riktning, för 78 procent av dem som svarade betraktade partnerskapsforumet vara ett fungerande sätt att utveckla landskapet. Majoriteten av dem som svarade ansåg också att att partnerskapsträffarna har gett upphov till nya samarbetsnätverk, idéer och handlingsmodeller. Partnerskapsforumets dataunderlag (kumppanuusfoorumi.fi och lounaistieto.fi) var bekanta för cirka 40 % av dem som svarade. Sajterna betraktas omfattande som bra, och i flera av svaren önskade man att synligheten kännbart ska ökas.

Partnerskapsbarometerns resultat i sin helhet kan man studera på adressen: www.kumppanuusfoorumi.fi.

För mer information: datatjänstchef Antti Vasanen, tfn 050 410 2294

 

Landskapets rekreations- och naturturismobjekt i karttjänsten

Det tvååriga projektet Virkistä dataa i anslutning till rekreations- och naturturismen avslutades i slutet av år 2018.
Inom projektet insamlades fritt material om landskapets rekreations- och naturturismobjekt samt om rutter och aktörer i anslutning till dem. Materialen har, utöver objektens läge, också information om utrustningen och tjänster som hänför sig till naturturism. Materialet har intagits som en del av karttjänsten i Lounaistieto och kan där fritt studeras och laddas ner till exempel för applikationsutvecklingsbruk.

Inom projektet utvecklade man ett verktyg, med vars hjälp det är möjligt för användarna att uppdatera materialets uppgifter. Även nya objekt kan anmälas till databasen med hjälp av verktyget. Registreringen och användningen av verktyget är gratis. Det är möjligt att fritt och gratis ta med infällda kartbilder av objekten och rutterna på exempelvis kommunernas och föreningarnas webbplatser. Mer information om ämnet på adressen www.lounaistieto.fi/virkistys.

Projektet finansierades från utvecklingsprogrammet för landsbygden i FastlandsFinland, Valonia, Egentliga Finlands förbund och den regionala datatjänstgruppen samt ProAgria Länsi-Suomi ry/Länsi-Suomen maa- ja kotitalousnaiset svarade för att projektet genomfördes.

För mer information: vattenspecialist Hanna Wallin, tfn 040 649 7321,
specialplanerare Lasse Nurmi, tfn 040 5435 473

 

Postens prisförhöjningar försämrar den lokala informationsgången

Distributionspriserna för de lokala tidningarna har stigit betydligt på grund av de prishöjningar som gjordes av Posti vid årsskiftet. Postens direkta och indirekta förhöjningar påverkar distributionspriserna med flera procent. Prishöjningarna har en effekt på lokaltidningarnas verksamhetsförutsättningar och utgivningsgånger.

Den täckande utdelningsservicen av Posti har anlitats för gratisudelningen av veckotidningar, för de andra utdelningsbolagen täcker inte lika omfattande utgivningsområdena i städerna och små kommuner. Dessa tidningar, som i sin helhet delas ut genom distributionen av Posti, har varit en viktig informationskanal bland annat för kommunerna, städerna och församlingarna.

Med hänsyn till att medborgarna likvärdigt ska få information och att distributionen ska vara täckande är prishöjningarna besvärliga.
Prissättningen av det statsägda Posti försvårar i värsta fall den offentliga sektorns informationsskyldighet och äventyrar invånarnas mottagande av information om det lokala beslutsfattandet.

För mer information: intressebevakningsdirektör Janne Virtanen, tfn 040 583 6950

 

Exportindustrin, byggverksamheten och ICT de snabbast växande sektorerna i Egentliga Finland

Konjukturutsikterna för företagen i Egentliga Finland har på sistone varit positiva. Den positiva strukturomvandlingen kommer tydligt till synes i företagsverksamheten, för enligt Statistikcentralens förhandsuppgifter ökar utvecklingen för företagens omsättning jämnt i landskapet. Tillväxten för företagen i Egentliga Finland har jämnat ut sig en aning under år 2018, och det återstår att se, om det endast är fråga om en tillfällig svacka.

Snabbast har exportindustrin, byggverksamheten och ICT-branschen tillväxt, där företagens omsättning förra hösten var i genomsnitt på en 30 % högre nivå än jämförelseåret 2015. Även affärslivets tjänster, såsom ingenjörs- och planeringstjänsterna, har ökat snabbare än landskapets genomsnitt. Däremot har tillväxten för handelns tjänster och servicens omsättning blivit långsammare än för den genomsnittliga utvecklingen, och bägges tillväxt har jämnat ut sig under de senaste tiderna.

Den tillverkande teknologiindustrin är den enda sektor, där trendutvecklingen verkar ha svängt om i en nedgång år 2018. Den sjunkande trenden beror dock på de två senste månadernas exceptionellt låga siffror i den kraftigt varierande tidsserien. Man kan av den tillverkande teknologiindustrins konjunkturutsikter dra slutsatsen att den sjunkande trenden i själva verket är endast ett tillfälligt fel i trendberäkningen.

Hos Egentliga Finlands förbund följer man med företagens konjukturutveckling två gånger per år. Uppföljningen är resultatet av projektet Poretieto utvidgat att utöver huvudverksamhetsområdena, täcka den tillverkande teknologiindustrin, affärslivets tjänster och ICT-branschen. Nästa lägesöversikt görs efter sommaren 2019, då man granskar utvecklingen för företagens omsättning ända till mars 2019.

För mer information: datatjänstchef Antti Vasanen, tfn 050 410 2294

 2

3

4

5

6