Ylatunniste2

Egentliga Finland ett av de få tillväxtområdena i den nya tillväxtprognosen

Konsultbyrån MDI för regional tillväxt har utarbetat en befolkningsprognos landskapsvis, enligt vilken Egentliga Finlands befolkning ökar med knappt 2 % före år 2040. Detta innebär en tillväxt på cirka 9 000 invånare. Förutom Egentliga Finland tillväxer endast Birkaland och Nyland av Fastlandsfinlands landskap.

Befolkningstillväxten i Egentliga Finland hotar dock att avstanna på 2030-talet. Detta beror framför allt på den sjunkande nativiteten, för enligt progrnosen föds det åren 2017–2040 i Egentliga Finland 35 000 färre människor än det dör. Landets interna flyttningsöverskott skulle dock öka befolkningen i Egentliga Finland med 16 000 invånare och invandringen med 28 000 invånare.

Egentliga Finlands befolkningstillväxt är enbart beroende av Åbo och dess kärnstadsregion. I prognosen växer befolkningen i Åbo före år 2040 med 19 000 invånare och befolkningen i kärnstadsregionen (S:t Karins, Lundo, Masku, Nådendal, Pemar, Reso och Rusko) ökar under samma tid med cirka 13 000 invånare.

Då man studerar befolkningsprognoserna bör man minnas att de alltid är projiceringar av den nuvarande utvecklingen mot framtiden. De berättar, hur invånarantalet ska förändras, ifall nativiteten, dödligheten och migrationen i framtiden ska fortgå på liknande sätt som i dag. En positiv sysselsättningsutveckling kan dock utöka flyttningsattraktionen för Egentliga Finland mera än det förutspådda, varför prognoserna om en avstannad befolkningstillväxt mycket väl kan visa sig vara för tidiga.

För mer information: datatjänstchef Antti Vasanen, tfn 050 410 2294

1 

En jämlik konkurrenskraft för hamnarna ska tryggas i regeringsprogrammet

Finlands hamnar verkar kommersiellt och konkurrerar sinsemellan. En faktor som centralt påverkar hamnarnas konkurrenskraft är lotsningsavgiften. Lotsningsavgifterna påverkar speciellt frakthämtningarna och de fartyg som trafikerar oregelbundet, för befälhavarna på de fartyg som regelbundet seglar på samma rutter har behörighet för en linjelots.

I Finland utövas lotsning med ensamrätt av statens bolag för specialuppdrag Finnpilot Pilotage Oy. Den kundavgiftsstruktur som uppbärs av lotsningsbolaget består av en grunddel för avgiften samt en föränderlig del, som preciseras på basis av fartygets storlek och lotsningsdistansen. Enligt lagen ska de lotsningsavgifter som uppbärs av bolaget vara skäliga.

I lotsningsavgifterna nuvarande struktur överbetonas den avgiftsandel som grundar sig på distansen. Resans längd påverkar betydligt avgifterna, men ökar inte i samma förhållande kostnaderna för lotsningen. På grund av lotsningens avgiftsstruktur uppstår det en betydande kostnadsbelastning för de kunder som utnyttjar långa farleder. De längsta lotsningsdistanserna finns i Skärgårdshavet, där avståndet från Utö lotsplats till Nådendal, Pargas och Åbo hamnar är i genomsnitt 62 sjömil. Till Finlands övriga hamnar lotsar man på medellånga under 40 sjömil eller på korta under 20 sjömils distanser.

Skillnaderna i hamnarnas lotsningsavgifter påverkar trafikflödena och den kommersiella hamnarnas konkurrenskraft. De höga lotsningsavgifterna dirigerar frakttrafiken från Utös hamnar till de andra hamnarna och vidare till landsvägarna. På grund av den extra kostnadsbelastningen är det till exempel svårt för Åbo hamn att få kryssningsfartyg på besök till staden.

För att jämna ut den inbördes konkurrensen borde man i de kommande regeringsunderhandlingarna avtala om att ändra strukturen för lotsningsavgiften så att den är mer transparent och mer kostnadsmotsvarande per lotsningsplats. Grundavgiften för lotsning bör ökas och den avgiftsandel som grundar sig på distansen minskas. Hamnförbundet har i sina egna mål för regeringsprogrammet fört fram en lösning för att marknaden för lotsningstjänster skulle öppnas för konkurrens, varvid till exempel hamnarna själva kunde erbjuda lotsningstjänster för sina kunder.

För mer information: intressebevakningsdirektör Janne Virtanen, tfn 040 583 6950

Radical-projekt och utveckling av ingenjörsutbildningen

Åbo yrkeshögskola fick år 2017 finansiering för ett tvåårigt Erasmus+ projekt med namnet
RADICAL – Filling Skills Gaps in Blue Industry by Radical Competence Boost in Engineering VET. Projektets mål är att förnya ingenjörsutbildningen på YH-nivå genom att utöka arbetslivsbasen. Målet är att nästan hälften av den 4-åriga studietiden skulle ske i företagen, dvs. att tiden som tillbringas i institutet betydligt skulle minska. Andelen arbetspraktik i grundexamen för en ingenjör utgör nu 12 %. Den nya mallen som utvecklas är i praktiken en finländsk tillämpning av den tyska dualmodellen och pilotverksamheten för den sker på produktionsekonomins sektor i företag inom marinsektorn. Det nya utbildningsprogrammet inleds på hösten 2019 inom produktionsekonomins sektor och utvidgas förhoppningsvis senare till att omfatta även andra områden med ingenjörsutbildning.

Projektet leds av Åbo yrkeshögskola och som partner är även Meyer Turku, Egentliga Finlands företagare samt Egentliga Finlands förbund med. Dessutom deltar i projektet tyska och franska läroanstalter.

För mer information: Specialplanerare, Esa Högblom, tfn 040 7760310, esa.hogblom(at)varsinais-suomi.fi
Specialplanerare, Ville Roslakka, tfn 050 592 0404, ville.roslakka(at)varsinais-suomi.fi
https://kumppanuusfoorumi.fi/posts/radical-hanke-ja-osaavan-tyovoiman-saatavuus/

Aktuellt om havsområdesplaneringen

Miljöministeriet har inlett bedömningarna av havsområdenas framtidsscenarier och deras konsekvenser för utarbetandet av havsområdesplaner. I anslutning till arbetet ordnas i Helsingfors onsdagen 3.4.2019 en workshop på riksnivå, där man preliminärt behandlar scenariot för hela Finlands havsområden och dess konsekvenser för havsområdets verksamheter.

Scenarierna görs upp på riksnivå och för de enskilda planeringsområdena. I scenariot granskas förändringarna i havsområdets verksamhetsmiljö samt intressenternas behov och syn på utvecklingen av Finlands havsområde i framtiden. Scenarierna produceras utifrån utarbetade rapporten om lägesbilden. Granskningen görs särskilt med avseende på energi, trafik, miljö, fiske och vattenodling, kulturarv, turism och rekreationsbruk, försvar, marinindustri, bioteknologi och gruvbranscher. Som en del av scenarioarbetet ordnas hörandet i den första etappen för havsplaneringen från och med 3.4.2019, utifrån vilket beredningen av de egentliga planutkasten kommer i gång. Workshoppar om framtidsscenarierna riktade till intressentgrupperna ordnas inom planeringsområdena i maj-juni

För beredningen av scenarioarbetet svarar Capful Oy tillsammans med WSP Finland Oy.

För mer information: www.merialuesuunnittelu.fi
specialplanerare, tfn 040 829 5543, timo.juvonen(at)varsinais-suomi.fi, koordinatorn för havsområdesplaneringen Pekka Salminen, tfn 044 907 5999, pekka.salminen(at)varsinais-suomi.fi

Webbplatsen för informationstjänsten Lounaistieto förnyades

Webbplatsen för Lounaistieto (www.lounaistieto.fi) har fått ett nytt utseende. Samtidigt har sidorna uppbyggnad gjorts redigare. På ingångssidan av Lounaistieto finns snabblänkar till de mest använda tjänsterna: karttjänsten, dataportalen och statistikservicen. Som ett nytt tillskott till datatjänsten har kommit avdelningen som koncentrerar sig på rekreationsturismen samt tjänsten för en lägesbild av den positiva strukturomvandlingen Poretieto.fi.

Rekreationswebbplatsen erbjuder för öppet bruk naturturistinformation , och den är inriktad särskilt för utvecklare av turismen. På sajten hittas från Egentliga Finlands område även sex utvalda rekreationsrutter, som kan utnyttjas även av rekreationsturisterna. Avdelningen med rekreationsrutterna har genomförts i projektet Virkistä dataa! Poretieto-tjänsten erbjuder för sin del en uppdaterad lägesbild av utvecklingen för Sydvästra Finland ur den positiva strukturförändringens synvinkel.

Som följande av Lounaistietos tjänster förnyas statistikservicen. Syftet med att förnya statistiksajten är att utveckla datainnehållen så de bättre motsvarar användarnas behov och att utveckla statistikgraferna så de bättre passar för mobilbruk. Förnyelsen startas med en användarenkät under våren 2019.

För mer information: datatjänstchef Antti Vasanen, tfn 050 410 2294

 2