Ylatunniste2 
 

Tillväxten för sysselsättningen blir långsammare, fastän arbetslösheten sjunker och efterfrågan på arbetskraft ökar.

Sysselsättningsläget i Egentliga Finland har snabbt blivit bättre, och trenden för sysselsättningsgraden var 73,4 % för det tredje kvartalet år 2019. Under det innevarande året har tillväxttakten dock brutits. Trenden för sysselsättningsgraden har klart blivit långsammare och tillväxten för antalet sysselsatta förefaller ha stannat av helt och hållet. Trots att sysselsättningsgraden brutits har nedgången i arbetslösheten fortsatt i Egentliga Finland i snabb takt. Även antalet lediga arbetsplatser har fortsatt att öka i snabb takt i synnerhet i Åbo-regionen. Det finns alltså en efterfrågan på arbetskraft i Egentliga Finland, varför det väcker frågor att tillväxten blir långsammare så klart.

En möjlig förklaring till att antalet sysselsatta stannat av finns i befolkningsstrukturen. Då flera människor blir pensionerade än vad det utexamineras unga för arbetslivet, minskar antalet sysselsatta ohjälpligt. Denna effekt accentueras, då arbetslösheten börjar vara på låg nivå, varvid reserverna av kunnig arbetskraft är mindre. Flyttningsöverskottet ersätter visserligen en del av att befolkningen minskar. En minskning av antalet befolkning i arbetsför ålder förklarar dock inte att tillväxten för sysselsättningsgraden blir långsammare, utan endast förändringar i utvecklingen för det absoluta antalet sysselsatta.

En annan möjlig förklaring är sättet att mäta sysselsättningsgraden och dess verkningar på tolkningen av trenden för sysselsättningsgraden. Eftersom sysselsättningen mäts på ett annat sätt genom enkätundersökningar än arbetslösheten, som baserar sig på registeruppgifter, kan det finnas statistikfel i uppgifterna för de enskilda landskapen på grund av den lilla storleken för urvalet. Till och med ett litet statistikfel kan leda till en alltför kraftig uppgång eller nedgång av de nyaste värdena vid uträkningen av trendkurvan. Denna urvalsmissvisning avlägsnas gradvis då nya statistikuppdateringar kommit, och således får man efter årsskiftet en mera exakt bild av riktningen för landskapets sysselsättningsutveckling.

1

2


För mer information: datatjänstchef Antti Vasanen, tfn 050 410 2294


Arbetet på att uppdatera Egentliga Finlands och Åboregionens trafiksystemplaner framskrider

Ett möte av styrgruppen för uppdateringen av Egentliga Finlands och Åboregionens trafiksystemplaner hölls på måndagen 6.11.2019. På mötet fördes en livlig diskussion om aktuella frågor, såsom utarbetandet av en riksomfattande trafiksystemplan, riktlinjerna för trafik- och klimatpolitiken och ändringsfaktorerna som påverkar trafikens framtid. Under mötet godkändes de allmänna målen för Egentliga Finlands och Åboregionens trafiksystemplaner, hörde man om de trafikpolitiska åtgärderna och resultaten av granskningarna av Åboregionens trafikmodell samt gick igenom utgångspunkterna för framtidsgranskningarna. Därtill beslutades om verksamhetsplanen för år 2020 och finansiering av trafiksystemarbetet. Som aktuella frågor hörde man om beredningen av MAL-avtalet, beredningen av landskapets klimatvägkarta och om den aktuella trafikmiljöenkäten för Åbo stadsregion.

Konsulten för uppdateringsarbetet av Egentliga Finlands och Åboregionens trafiksystemplaner, projektchef Sakari Somerpalo presenterade förslaget till allmänna mål för Egentliga Finlands och Åboregionens trafiksystemplaner. De presenterade allmänna målen baserar sig på de riksomfattade villkoren och målen, samt på Egentliga Finlands och Åboregionens tidigare trafiksystemmål och de uppdateringsbehov som ändringarna i verksamhetsmiljön för med sig för dessa. Vidare har i målen hänsyn tagits till de mål och visioner som är mera omfattande än trafiksystemet.

På hösten 2019 utvärderades hur tidsenlig de föregående, år 2014 godkända trafikstrategin för Egentliga Finland och trafiksystemplanen för Åboregionen var i förhållande till förändringsfaktorerna i verksamhetsmiljön. Resultaten av utvärderingen har utnyttjats som en utgångspunkt för arbetet med att uppdatera trafiksystemplanen och vid definieringen av de allmänna målen.

Styrgruppen godkände som allmänna mål för utvecklandet ett trafiksystem som är hållbart och med små utsläpp, konkurrenskraftigt och attraktivt samt tryggt och sunt.
Då processen med att uppdatera trafiksystemplanen kommer de allmänna målen att preciseras genom betoningar och beslut om linjerna, vilka styr den slutliga planen.

Processen med att uppdatera trafiksystemplanerna framskrider genom att framtidsgranskningar, trafiksystemalternativ och effektgranskningar utarbetas. I slutet av januari ordnas för de enskilda regionkommunerna planeringsforum för de kommunala beslutsfattarna och tjänstemännen, och ämnena för dem utgörs av trafiksystemplanen och lösningarna i kommunerna för ett klimatvänligt sätt att färdas. Därtill ordnas för näringslivets representanter en tillställning för intressentgrupperna i början av år 2020.

För mer information: specialplanerare Noora Mäki-Arvela, tfn 040 583 0717


WHO:s nya kulturvälfärdsrapport publicerad – kompetensen för kulturvälbefinnandet i Egentliga Finland synligt med i det internationella arbetet

WHO:s regionkontor för Europa publicerade i Helsingfors 11.11.2019 en rapport som täcker över 900 forskningspublikationer, och som sätter sig in i välfärdseffekterna av konst och kultur. Det är fråga om den hittills mest omfattande kartläggning som gjorts om hälsoeffekterna av konst och kultur. What is the role of the arts in improving health and well-being? Enligt rapporten A scoping review finns det bevis på att deltagande i konstverksamhet kan bidra till att förstärka hälsa och välbefinnande. Bland annat har det observerats att deltagande i konstformer minskar risken för demens samt för att depression utvecklas. Vidare har det konstaterats att bl.a. dans förbättrar motoriken för sådana som lider av Parkinsons sjukdom och dramaverksamheten i skolorna har man lagt märke till att minskar mobbning samt inbördes konkurrens. Rapporten visar tydligt att deltagandet i konstverksamhet både de som upplever och utövar konst kan förhindra ett flertal psykiska och fysiska sjukdomar samt vårda och hjälpa till med att reda sig med flera akuta och kroniska sjukdomar.

Det blev möjligt att ordna ett tillfälle för publicerandet i Finland , eftersom det i Finland de senaste åren har gjorts ett omfattande samarbete inom sektorn kulturvälbefinnande. Som landskap har Egentliga Finland verkat som en föregångare i att utveckla arbetet för kulturvälbefinnande och kunnandet på området är på toppnivå i vårt landskap. Särskilt kontaktpunkten Taikusydän för kultur och välbefinnande, vilken verkar vid Åbo yrkeshögskola, har aktivt fungerat som en koordinator för det riksomfattande samarbetet för kulturvälbefinnande och som partner för utvecklandet. Experten på kulturvälbefinnande Liisa Laitinen vid kontaktpunkten Taikusydän verkar också som finländsk kamratbedömare av den nu publicerade rapporten.

Kulturvälbefinnandet i Egentliga Finland har tack vare Taikusydän blivit en del av kommunernas arbete för att främja välbefinnande och hälsa samt av planen för att ordna Egentliga Finlands hälsovård. Samarbetet har i Egentliga Finland lett till uppkomsten av planer för kulturfostran samt att barnens och ungdomarnas kulturrelation fördjupats. Framför allt har arbetet ökat tillgången och tillgängligheten i fråga om kulturtjänster för landskapets invånare, speciellt för de målgrupper som inte annars kommer åt tjänsterna. Kontaktpunktens verksamhet att förena konsten och sektorerna för social- och hälsovården förverkligar direkt noteringen i statsminister Antti Rinnes regeringsprogram ”För att öka välfärdsverkningarna av kultur förstärks samarbetet mellan de olika förvaltningssektorerna.” och stöder även Egentliga Finlands landskapsprogram samt tyngdpunkterna i kulturstrategin Det kreativa Egentliga Finland 2025. Den av WHO publicerade rapporten befäster att kompetensen för kulturvälbefinnande, dess utveckling, introduktionen av god praxis samt ett mer omfattande utnyttjande än tidigare på området starkt påverkar välbefinnandet för landskapets invånare. Förhandlingarna om att etablera verksamheten för Taikusydän, en basfinansiering på ministernivå och en permanent modell för en fortsättning på konsortiebasis pågår som bäst. Från landskapets synpunkt är det viktigt att försäkra att utvecklandet och samarbetet för kulturvälbefinnandet fortgår även i framtiden med ett tillräckligt stöd och tillräckliga resurser.

WHO:s rapport om välbefinnandeeffekterna av konst och kultur: http://www.euro.who.int/en/publications/abstracts/what-is-the-evidence-on-the-role-of-the-arts-in-improving-health-and-well-being-a-scoping-review-2019

För mer information: specialplanerare Katri Koivisto, tfn 0400 251 771, projektchef, specialsakkunnig Anna-Mari Rosenlöf, Åbo yrkeshögskola, förnamn.tillnamn(at)turkuamk.fi


Påverka innehållet i Valonias nya program

Valonias programperiod utgår nästa år och planeringen av det nya programmet pågår. Från intressentgrupperna samlar man nu in funderingar om vad som gått bra, hurdant samarbete som det önskas mera av och för vilka utmaningar Valonia kunde tillföra extra resurser för att påskynda arbetet. Enkäten är öppen ända till 20.11. på adressen https://www.lyyti.fi/questions/5903a70360

I planeringen av det kommande programmet kan man delta i en gemensam workshop som ordnas i Åbo i Radisson Blu Marina 2.12. kl. 12.30–15.30. Anmälan före 20.11. på adressen https://www.lyyti.fi/reg/Valonian_ohjelmatyopaja_5449

Med avseende på Valonias verksamhet är det viktigt att man med kommunerna och våra intressentgrupper kan bilda de gemensamma målen och utföra ett arbete med större effekt än tidigare för dem.

För mer information: sektorchef Riikka Leskinen, tfn 044 907 5995

Pilotverksamhet i Åbo med en mentormodell för kollektivtrafiken

Valonia och Åboregionens kollektivtrafik Föli utvecklar och genomför en pilotverksamhet med en mentormodell för seniorer, där aktiva utnyttjare av kollektivtrafiken handleder sina ålderskamrater under en tidsperiod om 30 dagar för försöket. Avsikten är att skapa en uppmuntrande atmosfär även för dem som uppfattar kollektivtrafiken som besvärlig till exempel på grund av fysiska hinder eller applikationer för ruttpass som verkar alltför tekniska. Målet är att samla in de utmaningar som seniorerna mötet invid hela resekedjan samt att utreda hur mentormodellen kunde bli en bestående verksamhetsform.

Fen första delen av försöket inleddes 30.10.2019 med hjälp av elva par. Erfarenheterna delas både gemensamt i par och i grupper. Socionomstuderande vid Åbo yrkeshögskola observerar och intervjuar paren som sitt projektarbete. Det insamlade materialet analyseras och det utnyttjas även för att öka åldersvänligheten hos Fölis service.

Inom GreenSAM-projektet utvecklas en bättre kollektivtrafik för seniorerna

Det pilotprojekt som nu ska genomföras utgör en del av Green Silver Age Mobility -projektet, där övergången till ett mer miljövänligt och hållbart sätt att färdas främjas genom att ta hänsyn till speciellt den åldrade befolkningens specialbehov. Målet är att stödja ett aktivt deltagande av äldre människors deltagande i planeringen av hållbara sätt att färdas och därigenom öka stadscykelsystemens, kollektivtrafikens och andra färdsätts åldersvänlighet.

Inom projektet söker, prövar och etablerar man olika slags sätt att delta, vilka främjar speciellt till den aktiva äldrebefolkningen riktade sätt för att färdas. De mest fungerande modellerna samlas till en verktygslåda i praktiken för de kommunala aktörerna, beslutsfattarna samt till stöd för trafikplaneringen. Avsikten är att utnyttja verktygslådan i projektets målstäder samt mera omfattande inom hela Östersjöområdet.

På våren 2020 fortsätter projektet med en försöksperiod, där de unga är mentorer för de äldre människorna. Målet är att öka samarbetet över generationsgränserna och planera en inlärningsperiod, där de unga kan stötta de äldre människorna att använda kollektivtrafiken.

Projektets varaktighet: 1.1.2019–30.6.2021. Finansiering: Interreg Baltic Sea Region och ANM. Med i projektet är stads- och kommunaktörerna samt forskningsorganisationerna: Hamburg (huvudgenomförare), Aarhus, Gdansk, Tartu, Riga, Valonia / Egentliga Finlands förbund, Institute of Baltic Studies och Åbo yrkeshögskola. http://greensam.eu/

För mer information: projektsakkunnig Silja Ngobese, tfn. 040 184 7083

En ny Pienvesiopas (Småvattendragsguide) uppmuntrar och stöder skyddsarbetet för små vattendrag

Bäckarna, källorna, bäckarna och andra små vattendrag är i en granskning på riksnivå i ett alarmerande dåligt skick. Ändå har den små vattendragen en betydande verkan för vattnets omlopp och de ekologiska systemens verksamhet, för de sammanbinder olika miljöer med varandra. Småvattendragen lider bl.a. av utdikningar, avverkningar, vattenbyggande och eutrofieringen av vattendragen. Nya hot orsakas av klimatförändringen och främmande arter.

Den nyligen utgivna Pienvesiopas är den enda samlande handboken för att identifiera småvattendragen och lagstiftningen som ansluter sig till dem. Den stöder invånare som är oroade av vattendragens tillstånd, myndigheterna och föreningarna i det praktiska arbetet och med att förstå bakgrunden. Handboken som är utgiven av Finlands miljöcentral utgör en del av verkställigheten av den skydds- och restaureringsstrategi för småvattendragen vilken publicerades av miljöministeriet och lant- och skogsbruksministeriet år 2015. Handboken har skrivits och sammanställts av vattensakkunniga i samarbete med Finlands miljöcentral.

Permanent länk till handboken: http://hdl.handle.net/10138/306503

För mer information: vattensakkunnig Janne Tolonen, tfn 050 518 7755