Ylatunniste2
 

FINLANDS LANDSKAP FÖRLORAR VID EN NORDISK JÄMFÖRELSE

Nordiska rådets forskningsinstitut Nordregio ha publicerat en rapport som jämför de nordiska regionerna, State of the Nordic Region 2020. I rapporten jämförs skillnaderna mellan områdena bl.a. ur aspekterna för befolk-ningsutvecklingen, arbetsmarknaderna, ekonomin, välfärden och klimatutsläppen. Rapporten ger intressanta aspekter som förenas till en regional indexpotential (Regional Potential Index).

Landskapen i Finland klarar sig ytterst dåligt, mätt med index för den regionala potentialen. De bästa indexpo-ängen erhålls av de nordiska huvudstadsregionerna: Oslo, Köpenhamn, Stockholm och Reykjavik. Även om Nyland med hänsyn till indikatorerna placerar sig efter dem som femte, blir Österbotten, Egentliga Finland och Birkaland i det nordiska mellanskiktet. Det mest oroväckande är dock att slutändan av listan nästan enbart består av landskapen i Finland.

Det regional indexet för potentialen bildas utifrån tre aspekter: befolkning, sysselsättning och ekonomi. Ur dessa klarar sig Finlands landskap klart sämst inom sysselsättningen, men även med befolknings- och eko-nomiindikatorerna befinner sig finländska landskap mera i ändan än i spetsen vid jämförelsen. Den största fak-torn som skiljer de finländska landskapen från de nordiska är sysselsättningsgraden, som i Finland i regel är under 75 %, medan det i de övriga nordiska länderna är sällsynt med en sysselsättningsgrad på 75 %.

Det regionala potentialindexet består av flera variabler. För befolkningens del beaktas vid indexberäkningen andelen av den i städerna bosatta befolkningen, flyttningsöverskottet, befolkningens försörjningskvot och be-folkningens könsfördelning. Sysselsättningens variabler i indexet utgörs av sysselsättningsgraden, befolkning-ens utbildningsnivå samt ungdomsarbetslösheten. Indikatorerna för ekonomin är för sin del den regionala BNP samt F&U -investeringarna.

Rapporten kan i sin helhet läsas på Nordregions webbsidor: www.nordregio.org.

För mer information: datatjänstchef Antti Vasanen, tfn 050 410 2294

1

2

3

4

5

LOUNAISTIETOS STATISTIKTJÄNST FÖRNYADES

De nya webbsidorna för Lounaistietos statistiktjänst har publicerats. Vid förnyelsen av statistiksidorna har sär-skild uppmärksamhet blivit fäst på att sidorna kan användas med mobilapparaterna. Dessutom har utseendet för statistikformen förnyats och datainnehållen har uppdaterats. Som nya datainnehåll har i statistiktjänsten intagits grafer för företagens omsättning och en uppföljning av miljöns tillstånd.

Utvecklandet av statistiktjänsten inleddes med en enkät, där man utredde informationsbehoven hos dem som anlitar tjänsten och deras önskemål visavi framställningssättet för informationen. Utifrån enkätens resultat an-såg alla som besvarade den att det var synnerligen viktigt att uppgifterna är aktuella. De klart mest önskvärda bland datainnehållen var uppgifterna om befolkning, arbetsplatser och sysselsättning.

De nya webbsidorna finns på adressen www.lounistieto.fi/tilastot

För mer information: datatjänstchef Antti Vasanen, tfn 050 410 2294

VALONIAS ÅRSBERÄTTELSE PUBLICERAD OCH DET NYA PROGRAMMET FÖR UTLÅTANDE HOS KOMMUNERNA

Valonias årsberättelse har publicerats och den finns i elektronisk form på adressen valo-nia.fi/vuosikertomus2019 I årsberättelsen ha förutom verksamhetssammanfattningen plockats med exempel på våra åtgärder i Egentliga Finlands kommuner år 2019.

Utkastet till Ohjelma 2030 (Program 2030) som styr Valonias verksamhet från och med 2921 har sänts på re-miss till kommunerna. Program 2030 leder kommunerna fram till de gemensamma målen och gör det möjligt att dra nytta av Valonias vittomfattande sakkunskap samt av synergin med de andra kommunerna. För att uppnå målen förutsätts det dock en aktiv roll för kommunerna och djärvhet till olika slags experiment, vilka siktar till att förändra kommunens handlingskultur. Programmet har utarbetats i samarbete med kommunernas representanter och andra intressentgrupper. Genom en workshop som ordnades och enkäter har man fått med i programmet intressentgruppernas uppfattningar om Valonias arbete och behoven i framtiden.

Den nya programperioden sträcker sig ända fram till år 2030. Detta är en t.o.m. ett internationellt identifierat granskningsår, före vilket man ska kunna göra betydande framsteg både i åtgärderna emot klimatförändringen, för att stoppa den minskade diversiteten hos miljön samt inom en mera hållbar användning av naturresurserna. Samtidigt ska man se till att övergången till ett mera hållbart samhälle sker rättvist och på ett socialt hållbart sätt. Programmets mål och åtgärdshelheter har kopplats till de regionala, riksomfattande och strategiska målen på EU-nivå. Genom att förbinda sig till landskapet gemensamma programarbete får kommunerna mera resur-ser för att uppnå de mål som förpliktar kommunerna. Under programperioden företas två officiella mellanutvär-deringar, åren 2024 och 2027, i samband med dem har även kommunen möjlighet att granska hur arbetet framskrider och hur avtalet fortlöper.

Slutberedningen av Program 2030

Om utkastet till Ohjelma 2030 (Program 2030) begärs utlåtanden från alla kommuner i Egentliga Finland. I samband med utlåtandena kan kommunerna föra fram önskemål om sådana tyngdpunkter hos verksamheten, vilka de särskilt ville koncentrera sig på inom kommunens område under de kommande åren. Sådan tyngd-punkter kan till exempel vara en hållbar rörlighet, förnybar energi, energieffektivitet, naturens mångfald, miljö-fostran, företagssamarbete, hållbara upphandlingar, vattenförsörjning, ett klimatbärkraftigt lant- och skogsbruk, utarbetande av ett klimatprogram, skogsvårdsplaner, näringsomlopp och cirkulärekonomi.

Den slutliga versionen av Ohjelma 2030 utarbetas med beaktande av utlåtandena i tillämpliga delar. Ohjelma 2030 föreläggs landskapsstyrelsen för godkännande den 11 maj. Avtalet om deltagande förs till kommunerna för att undertecknas i slutet av juni månad.

För mer information: Riikka Leskinen, sektorchef, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den., tfn 044 907 5995

 
FÖR LANDSKAPETS FRIVILLIGA UTVECKLING 325 000 EURO, FINANSIERING ÄVEN FÖR ATT BE-HÄRSKA OLÄGENHETERNA AV CORONAVIRUSEPIDEMIN KAN FINANSIERING INRIKTAS

Statsrådet beviljade 19.3.2020 landskapens förbund, som verkar som regionutvecklingsmyndigheter, 5 miljoner euro för att frivilligt utveckla landskapen och 1,5 miljoner euro för att verkställa broavtalen. Av finansieringen på fem miljoner fördelades jämt 3 500 000 euro mellan alla landskapen och 1 500 000 euro på basis av folk-mängden. Egentliga Finlands förbund fick 325 000 euro för att frivilligt utveckla landskapen.

För åtgärderna enligt broavtalen anvisades Kajanaland, Birkaland och Norra Savolax 500 000 euro för envar.

Av anslaget för det frivilliga utvecklandet används i enlighet med besluten av landskapens förbund för objekt som främjar regeringens beslut om regional utveckling och för verkställandet av landskapsprogrammen.

Anslaget kan användas exempelvis för utvecklingsprojekt som grundar sig på områdenas styrkor och speciali-sering samt för multilaterala utrednings- och utvecklingsprojekt, vilka förutsätter att man reagerar snabbt och för vilka myndigheternas finansieringsinstrument inte passar.

Egt prövning av landskapets förbund är det möjligt att inrikta anslaget för att behärska menliga verkningar som orsakas av coronavirusepidemin för regionens utveckling och för att återhämta sig från dem. Anslaget kan inte användas för att utveckla ett enskilt affärsföretags affärsverksamhet.

Päätös: Alueiden kesttävän kasvun ja elinvoiman tukeminen -määrärahan alueellinen jako maakuntien omaehtoiseen kehittämiseen sekä siltasopimusten toimenpanoon.

(Beslut: Anslaget Stödja hållbar tillväxt och vitalitet i regionerna)

För mer information: regionutvecklingsdirektör Tarja Nuotio, tfn 040 506 3715, näringschef Petteri Partanen, tfn 040 776 0630, e-post föDen här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

STATSRÅDET BESLUTADE OM TYNGDPUNKTERNA FÖR REGIONAL UTVECKLING: MÅLET HÅLL-BARA OCH VITALA REGIONER

Statsrådet har 19.3.2020 beslutat om tyngdpunkterna för de riksomfattande regionernas utveckling för åren 2020-2023 och om målen, som sträcker sig fram till år 2030. Målet för regionutvecklingen är hållbara och vitala regioner. Inom tyngdpunkterna accentueras betydelsen av en hållbar utveckling och digitalisering.

Enligt statsminister Marins regeringsprogram är utgångspunkten för den regionala utvecklingen regionernas styrkor och särdrag. Genom det regionutvecklingsbeslut som fattades av statsrådet skapas det förutsättningar för en ekonomiskt, ekologiskt, socialt och kulturellt hållbar framtid samt tryggas invånarnas välbefinnande och verksamhetsförutsättningarna för näringslivet i alla regioner i Finland.

Den regionala utvecklingen baserar sig på fem tyngdpunkter, med utveckling och digitalisering som genomgå-ende teman:


1. Behärskning av klimatförändringen och tryggande av naturens mångfald
2. En hållbar samhällsutveckling och fungerande kommunikationer
3. Ett näringsliv som förnyas och accelererad TKI -verksamhet (forskning, utveckling, innovation)
4. Kunnande och bildning som resurs för regionutvecklingen
5. Ökad delaktighet och välfärd samt förebyggande av ojämlikhet


Utvecklingen av regionerna är ett arbete över förvaltningsgränserna och i växelverkan för att förstärka de olika regionernas vitalitet. I regionutvecklingsbeslutet betonas betydelsen av en ökad interaktion inom statsrådet, mellan staten och landskapen, inom landskapen samt mellan de offentliga och enskilda aktörerna samt mellan organisationerna och medborgarna, för att det ska vara så effektivt som möjligt att utveckla regionerna.

Regionutvecklingsbeslutet har beretts i samarbete med ministerierna, landskapens förbund och andra intres-sentgrupper. För att uppnå målen utarbetar ministerierna tillsammans med landskapens förbund en verkställig-hetsplan, som definierar stegmärkena för regeringsperiodens regionutvecklingsåtgärder. I verkställighetsplanen kommer coronavirusepidemins konsekvenser att beaktas för regionernas utveckling. För uppföljningen av be-slutet svarar delegationen för förnyelse i regionerna (AUNE), vars ordförande är näringsminister Mika Lintilä.

Valtioneuvoston päätös valtakunnallisista alueiden kehittämisen painopisteistä 2020-2023 - Kestävät ja elinvo-imaiset alueet
Lisätietoja aluekehittämispäätöksestä
(Statsrådets beslut om de riksomfattande tyngdpunkterna för regionernas utveckling 2020-2023 – håll-bara och vitala områden)
(Mer information om regionutvecklingsbeslutet)

För mer information: regionutvecklingsdirektör Tarja Nuotio, tfn 040 506 3715, e-post föDen här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.


DEN NYA GRUNDVATTENKLASSIFICERINGEN BEAKTAR KÄLLPÅVERKADE HABITAT

År 2015 trädde nya bestämmelser i kraft om grundvattenområdenas avgränsning, klassificering och skydds-planer. Ifall det på ett grundvattenområde finns en naturlig eller liknande källa, källbäck eller annan livsmiljö som påverkas av grundvattnet, hör grundvattenområdet i fråga till E-klassen (1E, 2E eller E). Naturvärdena kan alltså bättre än tidigare beaktas inom grundvattenområdets markanvändning och vattentäkt.

Valonia genomförde åren 2017–2019 kartläggningar av ekosystemen som var beroende av Egentliga Finlands grundvattenområden på uppdrag av NTM -centralen i Egentliga Finland.

Mycket kunskap om källornas tillstånd samlades

Egentliga Finland har sammanlagt 160 klassificerade grundvattenområden som helt och hållet eller delvis är belägna inom landskapets område, om vilka Valonias grundvattenexperter gjorde kartläggningar av källhabitat-en åren 2017-19 på 58 grundvattenområden (36 %). På dessa 58 grundvattenområden kartlades totalt 213 ob-jekt. Av Egentliga Finlands grundvattenområden hör drygt en femtedel till E-klassen (1E, 2E eller E). Av kart-läggningsobjekten hade källhabitaten 122 (57 %) delvis eller helt och hållet blivit förstörda eller så hittade man inte alls en livsmiljö med grundvatteneffekt. Resten, 43 %, är lagskyddade objekt, vilka har skyddats genom vatten-, skogs- eller naturvårdslag eller på alla av dem (se bilden).

6


Markanvändningen och vattentäkten inverkar på källhabitaten

Vatten- och skogslagsobjekten är grundvattenpåverkade livsmiljöer i naturtillstånd eller liknande, där både käl-lan och dess närmiljö har bevarats väl i sitt naturliga tillstånd. Dess objekt ligger dock inte inom skyddsområ-dena, och på grund härav förutsätter detta att hänsyn tas till dem vid områdenas markanvändning (skogshus-hållning och dikningar, byggande, vägbyggnad och underhåll, grustäkt) och vid vattentäkt för att de ska beva-ras.

Vatten- och skogslagsobjekten (37) som finns på skyddsområdena hotas inte av en strukturell förstörelse, men markanvändningen på de områden som omger skyddsområdena (avverkningar, dikningar ) och vattentäkt kan betydligt påverka att de små källornas funktionella naturtillstånd (grundvatteneffekt, ljus, värme) bevaras. Det vore på grund härav viktigt att exempelvis kalhyggen och markbearbetning inte ska utföras vid kanterna av skyddsområdena utan att det ska lämnas en zon med skyddande trädbestånd. En tillräcklig skyddszon tryggar särskilt mikroklimatet för skyddsområden med små ytor och sannolikheten för att deras värdefulla organism-samhällen bevaras.

För mer information: Jarkko Leka, vattenexpert, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den., tfn 040 197 2265

 

DEN NYA VERKSAMHETSMODELLEN FRÄMJAR DISKUSSIONSKONTAKTEN MELLAN UNGA OCH BESLUTSFATTARE VID BEHANDLINGEN AV KLIMAT- OCH HÅLLBARHETSTEMAN

Som ett resultat av Valonias pilotprojekt tillkom verksamhetsmodellen Ilmastokirittäjät (klimatpåskyn-darna) som för medlen för samhällelig påverkan närmare de unga och främjar diskussionen mellan de unga och beslutsfattarna kring temana hållbarhet och klimatåtgärder. I den nyligen publicerade mo-dellen kallar ungdomarna hemstadens beslutsfattare till att diskutera kommunens roll och möjligheter för att behärska klimatförändringen.

Ungdomarna ser hur brådskande klimatåtgärderna är och de behöver klara kanaler för att diskutera med be-slutsfattarna samt kunskap om de egna möjligheterna att påverka. Därtill finns det i kommunerna ett behov av att få kommuninvånare i olika ålder att delta i planeringen och beslutsfattandet. Målet för modellen är att er-bjuda ett verktyg för att föra dialogen mellan de unga och beslutsfattarna i teman som hänför sig till klimatpoli-tiken och den hållbara utvecklingen samt för att främja ungdomarnas delaktighet i beslutsfattandet.

Modellen lämpar sig väl för att utnyttjas inom undervisningsverksamheten för 15–18-åringar i de flesta läroäm-nena samt i organisationsverksamhetens sammanhang riktad till ungdomar, där klimatförändringen behandlas framför allt ur samhällelig aspekt. Ett pilotförsök gjordes i Salo på hösten 2019 i samband med en grundskola i Salo samt med två gymnasier. Med i försöket var 14 unga samt åtta kommunala beslutsfattare. Både ungdo-marna och beslutsfattarna upplevde att diskussionerna var konstruktiva och inspirerande. Försöket fick positiv respons och det fanns tydligt en efterfrågan på det.
Verksamhetsmodellen kan studeras på adressen valonia.fi/ilmastokirittajat. Helheten omfattare en presentation av modellen, modellunderlag samt video- och presentationsmaterial som stöd för ett genomförande.

Valonia genomförde modellen och försöket i projetket Nuoret ilmastotyön ja kestävän kehityksen kirittäjinä , som finansierades av miljöministeriets program Kestävä kaupunki (En hållbar stad).

För mer information: Anna von Zweygbergk, projektsakkunnig, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. tfn 040 182 1117

 

HÖRANDET OM UTKASTEN TILL HAVSOMRÅDESPLANEN NALKAS

Avsikten är att hörandet av utkasten till havsområdesplan som beretts av åtta kustlandskapsförbund gemen-samt ska ordnas genom att lägga fram utkasten offentligt under tiden 18.5.–17.6.2020, Miljöministeriet ordnar om coronavirusläget det tillåter och på det sätt som därav förutsätts ett nationellt och internationellt tillfälle för hörande 20.5.2020.

Beredningen av planen har framskridit i en omfattande växelverkan om lägesbilderna via scenarier till regionala och sektorvisa visioner, vägkartor och utvecklingsbilder, utifrån vilka man har utarbetat tre utkast till havsom-rådesplan som består av regionala helheter.

Havsområdesplanen är ett strategiskt utvecklingsdokument som värnar om havsmiljöns goda tillstånd, för potentialerna för de nuvarande och alternativa potentialerna för den blå ekonomins verksamheter, och vilken åskådliggörs med en karta. Med kartbeteckningarna beskrivs symboliskt potentialerna för havsområdenas nu-varande och eventuellt nya funktioner i framtiden och deras alternativa placering inom hela Finlands havsom-råden. Planen har inte någon rättsverkan, men dess indirekta konsekvenser bedöms i ett särskilt konsultupp-drag(en bedömning enligt § 3 i MSB-lagen, lag om miljökonsekvenser av myndigheternas planer).

Materialet kan studeras på adressen https://www.merialuesuunnittelu.fi/merialuesuunnitelma-2021/

Utkastet till havsområdesplan för Skärgårdshavet och Bottenhavets södra del förs till behandling av land-skapsstyrelsen för Egentliga Finlands förbund och Satakuntaförbundet i april. Planerna för Finska viken samt Bottenhavets norra del, Kvarken och Bottenviken förs till de aktuella landskapsstyrelserna med samma tidta-bell.

På grund av den en tidsgräns 31.3.2021 som ställts av EU ska landskapsfullmäktige godkänna planerna på senhösten 2020. Varje enskilt landskapsfullmäktige godkänner, utifrån den respons som mottagits i hörande-skedet, den reviderade planen för sitt eget verksamhetsområdes del villkorligt på så sätt att beslutet träder i kraft, då det samma planområdets alla landskapsfullmäktigen har godkänt planen för sitt eget verksamhetsom-rådes del. De godkända havsområdesplanerna lämnas till miljöministeriet, som för sin del rapporterar och leve-rera havsområdesplanerna till EU-kommissionen.

För mer information: planeringsdirektör Heikki Saarento, tfn 040 720 3056 och specialplanerare Timo Juvonen, tfn. 040 829 5543.

 

BEKÄMPNINGEN AV CORONAVIRUSSMITTA OCH INSTRUKTIONER HOS FÖRBUNDET

Personalen hos landskapsförbundets kontor har enligt direktiv av landets regering i huvudsak övergått till di-stansarbete ända till 13.4.2020. På grund av det undantagsförhållande som orsakas av coronavirusepidemin har fattats ett tjänsteinnehavarbeslut av landskapsdirektören om distansarbete, vilket ersätter uppsättandet av ett distansarbetsavtal. På så sätt har det gjorts möjligt för alla att arbeta på distans, då det är möjligt med hän-syn till att arbetsuppgifterna sköts. Direktörerna för ansvarsområdena och de närmaste cheferna leder distans-arbetet.

Försäkringen för olycksfall i arbetet täcker de anställdas distansarbete med synnerligen strikta villkor och be-gränsat. Förbundet har tecknat en distansarbetsförsäkring hos If utöver våra normala försäkringar. Distansar-betsförsäkringen medför ett extra skydd för distansarbete inom ramen för den normala arbetsdagen.
För beredskapen för coronavirusepidemin har inom landskapsförbundets verksamhet utarbetats en instruktion för personalen. Instruktionen uppdateras vid behov. I instruktionen finns utöver hygienanvisningar i praktiken anvisningar om praxis för möten och sammankomster, resor samt praktiska anvisningar i situationer med in-sjuknande. Ämbetsverket har övergått till att genomföra kundtjänsten endast per telefon, e-post och videokon-ferenskommunikationer.

 

MOMS-STÖDBERÄTTIGANDE I PROJEKTKOSTNADER

HFD:s utslag och riktlinje för stödduglighet för moms

Högsta förvaltningsdomstolen har i sitt beslut (HFD:2019:141) konstaterat att andelen mervärdesskatt för kommunerna och samkommunerna inte var en stödberättigad kostnad för ett projekt, eftersom kommunerna och samkommunerna får dessa kostnader i återbäring av staten med stöd av 130 § i mervärdesskattelagen. Mervärdesskatten blir alltså inte en slutlig kostnad för ett projekt och den som genomför det. Beslutet är bety-dande för kommunerna och samkommunerna, ty de har länge inom projekten tolkat att mervärdesskatterna blir slutliga och att de på så sätt är stödberättigade. Denna tolkning har understötts bl.a. av utlåtanden som erhål-lits av Kommunförbundet, beskattningsmyndigheten och revisorerna.

ANM:s anvisning om tidsmässig tillämplighet

Arbets- och näringsministeriet beredde i egenskap av strukturfondernas förvaltningsmyndighet i samarbete med Kommunförbundet och skatteförvaltningen en anvisning och konstaterade i sitt meddelande 4.2.2020 att i de nya finansieringsbesluten efter HFD:s beslut som fattats inom strukturprogrammet Hållbar tillväxt och ar-bete 2014-2020 kommunernas och samkommunernas mervärdesskatt inte är en stödberättigad kostnad. I meddelandet konstateras särskilt att den nya tolkningen inte tillämpas retroaktivt på strukturfondsprogrammet för de finansieringsbeslut som getts före 9.11.2019. Dessa beslut genomförs enligt det ursprungliga dvs. Det första finansieringsbeslutet med hänsyn till mervärdesskattens stödberättigande och ej heller gäller den läm-nade anvisningen eventuellt tilläggsfinansierings- eller ändringsbeslut för projekten i fråga.

Det behövs en gemensam linje för den tidsmässiga tillämpligheten

De olika ministerierna har inte i detta skede en samfälld fastställd linje. HFD:s linje gällande moms berör alla kommuner och samkommuner. Det vore viktigt att det ska finnas en klar och samfälld linje för den tidsmäss-iga tolkningen av tillämpligheten.