Ylatunniste2 

Egentliga Finlands sysselsättningsgrad före corona-krisen nära 74 %

Utgångsläget för Egentliga Finland inför corona-krisen var bra, sett ur sysselsättningens synvinkel. Tillväxten för sysselsättningsläget, vilken fortgått från år 2015, verkade fortsätta, och trenden för landskapets sysselsättningsläge var 73,9 % i januari-mars. Också trenden för antalet sysselsatta steg till över 225 000, dvs. till samma nivå som för rekordsiffrorna år 2008.

Då corona-krisen började i slutet av mars har permitteringarnas antal ökat avsevärt. Permitteringarna sänker dock inte nödvändigtvis landskapets sysselsättningsgrad radikalt, ty enligt definitionen av Statistikcentralens arbetskraftsundersökning räknas en person som permitterats för en viss tid under tre månader som sysselsatt. De korta permitteringarna kommer alltså inte enbart i sig till synes i sysselsättningsgradens utveckling, men verkningarna av corona-krisen kommer annars att synas som en försämring i landskapets sysselsättningsläge.

Sysselsättningsgraden kvartalsvis görs upp utifrån en intervjuundersökning som utförts av Statistikcentralen. Detta ökar i viss mån osäkerheten för i synnerhet landskapens tal. Utvecklingstrenden på lång sikt  ger dock en rätt tillförlitlig bild av riktningen för sysselsättningsutvecklingen.

För mer information: datatjänstchef Antti Vasanen, tfn 050 410 2294

 

1

 

2

En konsttävling med EU-motiv för ungdomar i Egentliga Finland

Europe Direct Varsinais-Suomi arrangerar för landskapets högstadie-, gymnasie- och yrkesskolelever en konsttävling #Eujaminä, i vilken de unga utmanas att fundera över, hur EU påverkar livet för dem och hur det kommer till synes i deras vardag. I detta nu har de studerande som studerar i högstadiet och på andra stadiet blivit födda, förutom som finska medborgare, även som medborgare inom Europeiska unionen och för dem har unionen funnits till i hela deras liv. Tanken bakom den konsttävling som nu startas är att få ungdomarna att fundera över vad EU-medborgarskapet innebär just för dem och vad allt som möjliggörs av EU. Tävlingen uppmuntrar de unga att delta med vilken form av konst som helst vilken bäst passar för dem själva och att i tävlingsarbetet utnyttja återvinningsmaterial som finns i hemmet. Tävlingstiden är 15.4.-21.5.2020. De tre bästa deltagarna premieras med priser som stöder ungdomarnas fritidsintressen.

Genom denna konsttävling vill informationskontoret Europe Direct Varsinais-Suomi för sin del lyfta fram Finlands 25-åriga EU-medlemskap och arr å andra sidan erbjuda ungdomarna ett intressant tillskott i distansstudierna. Kreativt tänkande och produktion av konst stöder  de ungas sätt att uttrycka sig själva även i extraordinära förhållanden. Man hoppas att tävlingen ska inspirera de unga i deras pulpeter på distans att fundera över det omgivande samhället och sina egna erfarenheter av det. Informationskontoret Europe Direct  har av tradition anordnat Europadagens program i samarbete med skolorna. På grund av undantagsförhållandena utlovas en konsttävling i stället för att mötas ansikte mot ansikte.

Beskyddare av konsttävlingen #Eujaminä är Egentliga Finlands medlem av Europaparlamentet, MEP Ville Niinistö. Niinistö är också med i prisjuryn som vinnarna i tävlingen. Vinnarna offentliggörs i slutet av maj.

Vad:

  • #EUjaminä Konsttävlingen Vad betyder EU-medlemskapet för mig? för studerande i högstadiet och på andra stadiet i Egentliga Finland
  • Tävlingstiden 15.4.-21.5.2020
  • Tävlingsarbetet lämnas per e-post på adressen Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
  • Man kan delta med vilken konstform som helst, t.ex. video, dikt, teckning, dans, målning, novell, sång, serieteckning, handarbete eller skulptur. Tävlingsarbetet ska göras individuellt och därvid uppmuntras till att använda återvinningsmaterial som finns i hemmet. Arbetet ska vara förenligt med god smak och visa jämställdhet och likvärdighet.

För mer information: specialplanerare Katri Koivisto, tfn 0400 251 771

Resultaten av trafikmiljöenkäten för Åbo kärnstadsregion offentliggjorda

I november 2019 utreddes uppfattningarna av invånarna i Åbo kärnstadsregion bland annat om utvecklingsåtgärderna för gång-, cykel-, kollektivtrafiken samt med hänsyn till åtgärderna för att utveckla personbilstrafiken. Invånarna, som var över 15 år gamla, i Åbo, Reso, Nådendal, S:t Karins och Lundo fick besvara enkäten. Antalet svar var 3038. Egentliga Finlands förbund och Valonia genomförde enkäten för första gången på våren 2017. Avsikten är att i fortsättningen upprepa enkäten med några års mellanrum. Med hjälp av enkätens resultat erhålls värdefull information om invånarnas attityder och vanor för att färdas samt underlagsinformation för regionens trafikplanering.

Som det viktigaste i hela stadsregionen upplevdes utvecklingen av kollektivtrafiken, därnäst utvecklingen av förhållandena för cykeltrafiken. Även de bilburna och bilägarna ansåg den viktigaste åtgärden vara att utveckla kollektivtrafiken. Inom utvecklandet av centrumområdet prioriterades gångtrafiken högt. I enkäten kom missnöjet fram med möjligheterna att påverka det egna områdets trafikplanering. Nästan hälften av dem som svarade (48 %) var missnöjda eller ganska missnöjda med sina möjligheter att delta i trafikplaneringen och 61 % av dem som svarade upplevde att de inte kan påverka utvecklandet av förhållandena för promenad-, cykel- eller fotgängartrafiken i deras område.

3


Turun ydinkaupunkiseudun liikenneympäristökyselyn raportti

Mediatiedote 27.4.

Genomförandet av enkäten var en del av det internationella  projektet CIVITAS ECCENTRIC

För mer information: Specialisten för hållbara färdsätt Marja Tommola, tfn 040 832 8515

 

Respons från Egentliga Finlands kommuner och kulturkommission om THL:s (Instiututet för hälsa och välfärd) Kulttuurin TEAvisaari

Inom kultursektorn har man länge önskat sig ett verktyg för att samla in referensinformation om kommunernas kulturverksamhet och för att stödja ledningen genom informationen. Institutet för hälsa och välfärd THL besvarade denna önskan med informationsinsamlingen Kulttuuri kunnan toiminnassa  (Kulturen i kommunens verksamhet) (Kulttuurin TEAviisari), och samlade på våren 2019 för första gången information om kulturverksamhet som främjar hälsan i kommunerna. Genom insamlandet av information utredde man åtgärder, resurser och verksamhetspraxis för kultur för hälsan i kommunerna. Alla kommuner i Egentliga Finland besvarade informationsinsamlingen. THL:s avsikt är att i framtiden på motsvarande sätt samla in information med två års intervaller under udda år.

Eftersom man i Egentliga Finland för sin del vill påverka att informationsinsamlandet kulttuurin TEAviisari så väl som möjligt ska tjäna behovet, beslutade Egentliga Finlands kulturkommission samla in respons från kommunerna i Egentliga Finland och förbättringsförslag om kulttuurin TEAviisari och sända dem till THL för att beaktas i beredningen av nästa omgång för informationsinsamlingen.

Kommunerna i Egentliga Finland och Egentliga Finlands kuklturkommission anser att TEAviisari är ett bra och trovärdigt verktyg, vars effekt ytterligare förbättras, då data erhålls från flera år och man lär sig att bättre än förut utnyttja det i kommunerna. Det är möjligt att dra nytta av informationen i TEAviisari på många sätt i kommunerna. De viktigaste bland dem är att utöka beslutsfattarnas medvetenhet om kulturens betydelse för välfärden: som ett stöd för kommunens egen planering av verksamheten, som en hjälp för att inrikta resurserna och mera regelbundet för kännedom för beslutsfattarna (till exempel för nämnderna). Genom materialet är det möjligt att starkare föra fram saken till exempel i kommunernas välfärdsberättelser. Det är möjligt att använda informationsinsamlingens resultat även för att upptäcka missförhållanden och inrikta utvecklingsåtgärder, för att föra fram resurser, för svagheter och styrkor samt för en jämförelse med andra kommuner. Redan nu under den första omgången fick informationsinsamlingen kommunerna att dryfta exempelvis sina egna organisationsstrukturer och framtida utvecklingsriktningar. Å andra sidan har många kommuner ännu inte utnyttjat TEAviisari -materialet, utan arbetet med att studera det är ännu på hälft. Även om man redan upplever informationsinsamlandet vara till stor nytta, finns det ett behov av att utföra utvecklingsarbete hela tiden med hänsyn till informationsinsamlandet. Sättet att nalkas insamlingen upplevdes i sin helhet som mycket åskådligt. Den egentliga verksamheten, vilken tillför kommuninvånarna välfärd, blev utan uppmärksamhet i enkäten anser kommunerna i Egentliga Finland och Egentliga Finlands kulturkommission. Speciellt efterlyser man en ändring i delaktighetsaspekten. För att man med enkäten verkligen ska kunna utreda delaktighetsfrågor och hur de uppfylls, ska enkäten mera inrikta sig på den egentliga verksamhet som sker i kommunen. I fortsättningen önskar man sig av den som genomför informationsinsamlingen de facto ett mera ingående studerande av kommunens kulturverksamhet på det konkreta planet.

Informationsinsamlingen Kulttuurin TEAviisari är enligt åsikten av  Egentliga Finlands  kommuner till sin frågestruktur uppbyggd rätt logiskt och/eller framskrider logiskt och största delen av frågorna som ganska relevanta eller helt relevanta, men tolkningen av frågorna var till en del utmanande. I de följande informationsinsamlingarna vore det nödvändigt att exaktare definiera de begrepp och termer som ska brukas. Man önskar att utvecklingsarbete ska utföras särskilt med hänsyn till hur begreppen ska fås så litet som möjligt beroende av tolkning och lätta att tolkas. Man upplevde det även som utmanande att definiera vad som är verksamheten för kommunens allmänna kultursektor. Kommunerna vill påpeka att även det faktum hur kultursektorn är placerad i kommunens organisation (bildning, välfärd eller fritid) påverkar dess verksamhet och ställning. Informationsinsamlingen koncentrerade sig på kommunorganisationens interna förhållanden. Med beaktande av kulturverksamhetens karaktär borde den ta hänsyn även till de intressentgrupper, till exempel i kommunen verksamma föreningar och andra icke-kommunala kulturaktörer, för det samarbete som bedrivs med dem är en av de mest betydande uppgifterna för kommunens kulturverksamhet. Även rollen för det fria bildningsarbetet och för aktörerna på kulturområdets s.k. fria fält kunde vara mera synlig, likaså hembygds- och museiarbetet.

Resurserna och de ekonomiska resurserna för kommunens kulturväsen upplevdes som den avgörande vattendelaren för informationsinsamlandet. Åsikterna var delade i kommunerna om hur väl de kom till synes i informationsinsamlingen. Beröm gavs speciellt för att det är möjligt att rimligen berätta att inriktningen för antalet personal och arbetsinsats samt strukturerna (arbetsgrupperna, andra strukturer) och för resurserna (de ekonomiska resurserna). Däremot ansåg 90 % av de kommuner som besvarade responsförfrågan av Egentliga Finlands förbund att kommunens storlek starkare ska komma till synes i informationsinsamlingen kulttuurin TEAviisari. Detta motiverades bland annat med att en liten kommuns personal- och ekonomiska resurser inte är jämförbara med de stora städernas. Resurserna är på en så tunn botten och ömtåliga, resurseringen och servicenivån av så olika slag. Utan att kommunstorleken förs fram, är svaren inte jämförbara sinsemellan.

Det är viktigt att i de framtida informationsinsamlingarna för Kulttuuri kunnan toiminnassa samarbetet mellan kommunens olika verksamhetssektorer ska beaktas  starkare redan i svarsanvisningarna då svaren utarbetas. I kommunerna önskade man även en förutsättning för en mer omfattande behandling av informationsinsamlingen i kommunens arbetsgemenskap, för att syftet med denna omfattande informationsinsamling bättre skulle förstås och för att dess resultat ska kunna utnyttjas så mångsidigt som möjligt, såväl i utvecklingen av kommunens kulturverksamhet som i ledningen med informationen. Ur landskapets aspekt är det ytterst viktigt att genom en informationsinsamling av detta slag få information om nuläget för kommunernas kultursektor, så att det är möjligt att bättre än förut kanalisera samarbetet och vad landskapets förbund anbelangar stödja det kulturarbete som ska utföras i kommunerna. Det är nödvändigt med samarbete och utfästelse till ansvar på alla aktörsnivåer, för att få möjligheterna och nyttan av kulttuurin TEAviisari. Det har möjligheter och potential, och det är möjligt med utvecklingsarbete av det göra det till ett ännu bättre verktyg för kommunerna.

Materialet och resultaten av informationsinsamlingen Kulttuuri kunnan toiminnassa 2019 av Institutet för hälsa och välfärd  kan besökas och närmare studeras på adressen https://teaviisari.fi/teaviisari/fi/tulokset?view=KUL#

För mer information: specialplanerare Katri Koivisto, tfn 0400 251 771