Ylatunniste2
 

Skärgårdshavet kan renas genom egna åtgärder – Regeringen har möjlighet att göra Skärgårdshavet till ett modellexempel för Östersjön

Utredningsarbetet för en hållbar utveckling av Skärgårdshavet, vilket beställts av Centrum Balticum -stiftelsen, Skyddsfonden för Skärgårdshavet och Operationen Det Unika Skärgårdshavet publicerades på FN:s världsmiljödag den 5 juni. I bakgrunden till arbetet ligger den bistra sanningen om kustvattnens tillstånd. Finland har i FN:s mål för en hållbar utveckling bland de övriga nordiska länderna förbundit sig att vara i toppen i världen, men någon hållbar utveckling i det submarina tillståndet har inte skett. HELCOM har listat lantbrukets diffusa belastning på Skärgårdshavet som den största belastaren av Östersjön på Finlands område.

Den av professor Kalervo Väänänen utarbetade utredningen av en ren framtid för Skärgårdshavet för fram en lösning i tre delar för havets eutrofieringsproblem: 1) en minskning av näringsavrinningarna, 2) ett tillvaratagande av näringsämnen och biomassa och 3) ett ökat fiske av naturfisk. Det räcker inte heller med en betydande minskning av den nuvarande avrinningen, om den näringsreserv som uppkommer av årtiondens gödsling och av annan mänsklig verksamhet, hela tiden läcker ut i havet.

I praktiken finns det utvägar för att minska näringsavrinningarna. Näringsämnena från åkern ska utnyttjas effektivare och gödslingen optimeras. Man måste se till odlingsjordens skick och förhindra att marken eroderar. Skyddszonernas läge ska preciseras och avrinningarna göras långsammare exempelvis genom att åkrarna gipsbehandlas. Husdjurens spillning ska processeras till återvinningsgödsel och biogas, tillsammans med biomassor som skördats från skyddszonerna. Fisket av naturfisk ska ökas och i fiskodlingen ska man stegvis övergå till cirkulär vattenodling.

Utredningen uppställer som mål ett gott tillstånd för Skärgårdshavets vatten år 2029. Ett avlägsnande av fosfor på uppskattningsvis 500–1000 ton varje år ur vattnet ger havet med tiden en möjlighet att återhämta sig. För att åtgärderna ska uppnås förutsätter det ändå politiska beslut. Bland annat måste regleringen och miljöbeskattningen reformeras. Ibruktagandet av anläggningar som ska byggas för att ta till vara näringsämnena och för att återvinnas förutsätter samhällets stöd.

Skötseln av den röda punkten för Finlands havsområde kräver nationell uppmärksamhet. Skärgårdshavet är det område, där man genom egna åtgärder mest kan påverka Östersjöns status. Miljö- och klimatminister Krista Mikkonen håller på att sammankalla en rundabordskonferens. I samband med budgetmanglingen i augusti och genomgången av regeringsprogrammets mål är den rätta stunden för att ta lyra i frågan. Det är möjligt att göra en rening av Skärgårdshavet till ett modellexempel för hela Östersjön.

För mer information: intressebevakingsdirektör Janne Virtanen, tfn 040 583 6950

Resandet har återgått till nivån före corona-krisen

OBS: Bilderna får inte publiceras – endast för förbundets eget interna bruk!

Rörligheten mellan kommunerna minskade avsevärt i Egentliga Finland i mars-april till följd av coronapandemin. På basis av Telia Crowd Insights -mobiltelefondata minskade resorna mellan landskapets kommuner genast då de första behränsningarna trätt i kraft med cirka en tredjedel, och samma situation fortgick ända fram till maj, då rörligheten mellan kommunerna åter igen började tillta. Under den första veckan i juni färdades människorna redan nästan lika mycket som innan coronakrisen började. I jämförelse med resornas antal i juni föregående år var derasantal ännu på en 10 % lägre nivå .

Även om rörligheten mellan kommunerna klart har ökat, är de regionala skillnaderna dock stora jämfört med det tidigare. Trafiken från landskapets inre delar till Åbo var i början av juni alltjämt klart mindre än i början av mars, men det har däremot betydligt ökat att resa till kustens stugorter. Det gjordes redan i början av april flera resor i riktning mot Tövsala och Gustavs, nästan all den övriga trafiken mellan kommunerna hade minskat kraftigt. Fastän det alltjämt är mindre än det var att tidigare att resa i anslutning till arbetet, förefaller de kollapsade arbetsresorna ha kompenserats av den ökade fritidstrafiken.

I en granskning på landskapsnivå har resandet mellan Egentliga Finland och de andra landskapen klart ha minskat mera än resandet inom landskapet. Det kunde man vänta sig, eftersom det rekommenderades att man skulle undvika att resa inom landet för att stävja epidemin. Rörligheten till andra landskap minskade i själva verket med hälften i mars-april, men antalet resor har i maj åter småningom börjat öka igen. Antalet resor var dock ännu på en lägre nivå än i början av mars för de flesta landskap. Endast resorna från Egentliga Finland till de stugdominerande landskapen i Insjö-Finland har tilltagit från tiden före coronakrisen, det vill säga i rörligheten inom landskapen kommer samma ökande stugresande till synes som inom Egentliga Finland.

Analyserna grundar sig på Telia Crowd Insights -materialet, som tillhandahåller information om hur människogruppernas mobilitet på basis av de anonymiserade förmedlingsdata som erhållits av att utnyttja Telias moblinätsmaterial. Genom att tillgodogöra sig av Telias marknadsandel kan den information som erhålls ur tjänsten generaliseras på hela befolkningen. Egentliga Finlands förbund har Telia Crowd Insights -materialet i anväbndning på prov avgiftsfritt under juni månad.

För mer information: datatjänstchef Antti Vasanen, tfn 050 410 2294

 3

 4

 5

Den snabba minskningen av barn och unga utmanande för kommunernas skolnät

Enligt Sitras utredning differentieras utbildningsbehoven för de olika regionerna i framtiden allt mer. Nativiteten har alltjämt gått ned på 2010-talet, vilket kommer till synes i mindre storlek av årsklasserna barn och ungdomar och en ökning av andelen för den åldrade befolkningen. Dessutom koncentrerar flyttrörelsen invånare till allt färre städer. Skillnaderna tillspetsas mellan de stora studiestäderna och det övriga landet, men även inom de olika landsdelarna.

Den sjunkande och mer koncentrerade befolkningsutvecklingen för med sig en tidigare oskådad utmaning de kommande decennierna visavi livskraften för Finlands regioner: hur ska man ordna utbildningsutbudet för de allt mer minskande årsklasserna och hur ska man garantera att det finns tillräckligt med kunniga på områdena då försörjningskvoten försämras för att garantera konkurrenskraften och välfärden?

Det minskande antalet ungdomar kommer tydligt till synes även i Egentliga Finland. Antalet. som börjar i lågstadiet, svänger om i en nedgång nästa år, och enligt prognosen sjunker antalet som börjar skolan kraftigt ända fram till år 2026. Motsvarande utveckling syns med en fördröjning på de olika utbildningsstadierna. Visserligen blir det svårare att förutspå ändringstakten i högskolestudierna, där även flyttrörelsen påverkar hur de studerande placerar sig. Det kommer dock att i framtiden bli en allt större konkurrens om studernterna mellan de olika högskolorna.

Årsklassen sådana som börjar i lågstadiet i Egentliga Finland minskar med cirka 20 % fram till år 2026. Fastän minskningen av antalet skolelever är moderat i Egentliga Finland jämfört med många andra landskaps, är variationen inom landskapet dock stor. Den minsta förändringen är inom Åbo stads influenskrets och i Gustavs, men i många kommuner hotar antalet skolelever minska med en tredjedel och i S:t Mårtens t.o.m. halveras, vilket kommer att ställa många betydande utmaningar för kommunernas nuvarande skolnät.

Sitrastredning av den regionala utvecklingen för antalen nya studerande genomfördes av konsultbyrån för regional utveckling MDI. Analyserna grundar sig på Statistikcentralens befolkningsprognos och Utbildningsstyrelsens utbildningsstatistiker. Hela rapporten kan studeras på adressen: https://www.sitra.fi/julkaisut/mille-vaestolle/.

För mer information: datatjänstchef Antti Vasanen, tfn 050 410 2294

 1

 2

 

Understöd från Kunta-Helmi för naturvårdsarbeten

Miljöministeriet har öppnat en erityisavustushaku för konkreta projekt i kommunerna för sanering och som siktar till att förbättra livsmiljöernas tillstånd och för inventerings- och planeringsarbeten. Kunta-Helmi-understödet hänförs i främsta rummet till kommunerna tillhöriga områden och det stöder de mål som uppställts av Helmis livsmiljöprogram för att stoppa utarmningen av naturen. Det anslag som 2020 har reserverats för Kunta-Helmi, totalt cirka 3 miljoner euro finns till förfogande ända till utgången av år 2022. Ansökningen pågår ända till 31.8.2020.

För att främja att naturvårdsarbetena genomförs, arrangerade Valonia i Egentliga Finland 29.5. för representanterna för kommunerna i Egentliga Finland ett webinarium om Helmis livsmiljöprogram och temana för ansökningen Kunta-Helmi som stöder programmet. I webinariet deltog representanter från 14 kommuner i Egentliga Finland. Målet för webinariet var att aktivera vårt landskaps kommuner att planera naturvårdsprojekt och att ansöka om bidrag för dem från Kunta-Helmi.

Kommunerna har lokalt en betydande roll som främjare av naturens mångfald och för antt visa riktningen samt för att stoppa utarmningen av miljön.Temana för den ansökan som nu är öppen utgörs av restaureringen av myrar, iståndsättande och vård av fågelvatten och våtmarker, sanering och vård av traditionsmiljöer, vård av skogbevuxna livsmiljöer samt sanering av små vattendrag och strandnaturen. De deltagande representanterna för kommunerna i webinariet var särskilt intresserade av temana traditionsmiljö och fågelvatten. Miljöministeriet uppmuntrar kommunerna att bilda regionala sammanslutningar för att planera gemensamma projekt och för att planera projekt som kombinerar teman, där åtgärderna för restaureringen drar nytta av omfattande ekologiska helheter.

Valonia bistår kommunerna med projektidéerna och -planeringen. Avsikten är att främja flera projektteman och samarbetsprojekt som sträcker sig till flera kommuners områden, vilka även utvecklar nya handlingsmodeller för kommunernas arbete, som siktar till att främja naturens mångfald.

För mer information: Jarkko Leka, vattenexpert, tfn 040 197 2265

Förhandlingsresultat uppnått i beredningarna av avtalet för markanvändning, boende och trafik (MAL)

I början av juni uppnåddes ett förhandlingsresultat mellan staten och de stora stadsregionerna om de nya avtalen för markanvändning, boende och trafik (MAL). Med MAL-avtalen styrs utvecklingen av samhällsstrukturen, bostadsproduktionen de närmaste åren samt åtgärderna för en hållbar rörlighet och trafiksystemet i enlighet med de gemensamma målen. Genom avtalen accelereras de för Åboregionen och hela landskapet viktiga spårbundna projekten – Åbo spårväg och En timmes tåget.

MAL-avtalen för åren 2020-2031 har utarbetats med stadsregionerna för Helsingfors, Tammerfors, Åbo och Uleåborg. Avtalen träder i kraft, då de blivit godkända av kommunerna och statsrådet. I avtalet företräds staten av miljöministeriet, kommunikationsministeriet, arbets- och näringsministeriet, finansministeriet, Trafikledsverket, Kommunikationsverket, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland (NTM-centralen), Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA). Avtalskommunerna är Aura, S:t Karins, Lundo, Masku, Virmo, Nådendal, Nousis, Pemar, Pargas, Reso, Rusko, Sagu och Åbo.

Egentliga Finlands förbund har deltagit i beredningen av avtalet och i förhandlingarna. Avtalet för Åbo stadsregion är framför allt ett operativt verktyg för att främja strukturmodellen, trafiksystemplanen samt landskaps- och kommunplanerna. En stor del av åtgärderna för trafiken genomförs i det trafiksystemarbete som leds av förbundet. Uppföljningen av avtalet sker i Lounaistieto.

Det nu uppgjorda avtalet är det tredje i ordningen.Med avvikelse från de tidigare har avtalet gjorts upp som ett 12-års avtal, även om de bindande åtgärderna är tidsmässigt förlagda till åren 2020-2023. Avtalet har sammanlagt 42 separata åtgärder under tre huvudteman:

• En hållbar och kolsnål samhällsstruktur och dito trafiksystem
• Boendets och livsmiljöns kvalitet
• Regionens livskraft

Därtill har i avtalet inskrivits de andra viktiga statliga åtgärderna med hänsyn till genomförandet av avtalet samt de långsiktiga utvecklingsmålen för regionens kommuner och för Egentliga Finlands förbund.

Genom avtalet strävar man efter att minska utsläppen av trafikens växthusgaser samt en mer bärkraftig narkanvändning och ett mera hållbart boende. Vad trafiken beträffar hänför sig satsningarna särskilt till förutsättningarna för fotgängar- cykel- och kollektivtrafiken samt till att utveckla den spårbundna trafiken. Exemel på åtgärderna:

• Kommunerna inriktar minst 80 % av de nya detaljplanernas bostadsvåningsyta på målområdena för att utveckla landskapsplanens stads-/tätortsverksamheter.
• Kommunerna främjar bevarandet av service och arbetsplatser och en utökning av fotgängar- och cykelzonerna samt i knutpunkterna för kollektivtrafiken bl.a. med medel av markanvändningens planering.
• Kommunerna utvecklar handlingssätt för att ta hänsyn till en hållbar rörlighet i all planering. Kommunerna ett åtgärdsprogram som ska utarbetas för regionens trafikssystemplan och Åbo stad ett eget åtgärdsprogram för att uppnå målet för sättet att färdas.
• Kommunerna förstärker kollektivtrafikstaden genom att inrikta tillväxten och servicen för att främja stadsutvecklingen till stationstrakterna och de områden med tätortsverksamheter som finns inom kollektivtrafikzonerna (områdena som stöder sig på spårvägs- och stambusslinjerna samt målområdena för landskapsplanens stadsutveckling). Som utgångspunkt tas flexibla kollektivtrafikarrangemang i trafik- och markanvändningsplanerna och i placeringen av service.
• Kommunerna genomför den första etappen av stambusslinjerna från och med år 2022, i samband därmed förnyas rutterna och intervallerna mellan turerna. Körfält för kollektivtrafiken genomförs samt i mån av möjlighet ljusfördelar på stamlinjerna och vid behov även annanstans. Med hjälp av Fölidata-analyser utreds objekten för att göra trafiken flexiblare. I rusningstiderna utökas snabba, direkta bussturer Åbo-Nådendal och på avsnittetn Åbo-Aura samt vid behov på andra avsnitt. Man ser till att Kuppisområdet kopplas till regionens kollektivtrafik.

Det centrala ur stadsregionens och landskapets aspekt är naturligtvis de finansieringsförbindelser som inskrivits i avtalet, vilkas förutsättning är en lika stor självfinansiering av kommunerna och det andra genomförandet av utvecklingsåtgärderna som noterats i avtalet.

• Staten anvisar för perioden 2020-23 0,83 miljoner euro för åtgärder för att främja gång- och cykeltrafik som ska genomföras med statens trafikledsnät i Åboregionen.
• Åboregionens kommuner kan ansöka om statsbidrag för att förbättra förhållandena för gång- och cykeltrafikpå kommunens gatunät. Understöd har reserverats att sökas i Helsingfors-, Åbo-, Tammerfors- och Uleåborgsregionen under perioden 2020-2023 minst 4,5 milj. euro.
• Staten understöder servicen av Åboregionens kollektiva persontrafik under avtalsperioden 2020-2023 med uppskattningsvis 6,8 miljoner euro.
• Därtill anvisar staten understöd för klimatbaserad kollektivtrafik att sökas av Åbo stadsregion 4,76 miljoner euro under avtalsperioden 2020-2023.
• Vidare anvisar staten för att sökas av alla stora stadsregioner statsbidrag för digitalisering av trafiktjänsterna och för att främja trafiktjänsterna under åren 2020-2021 med totalt 7 milj. euro.
• Staten använder för kostnadseffektiva förbättringsförslag för Åbo stadsregions trafikledsnät under åren 2020-2023 i finansiering 6,6 milj. euro. Finansieringen hänförs till åtgärder enligt målen för Åboregionens trafiksystemplan, vilka särskilt förbättrar förutsättningarna för kollektivtrafiken, gång- och cykeltrafiken samt för trafiksäkerheten.
• Staten anvisar bidrag för att starta bostadsspecifik produktion av vanliga hyresbostader som ska byggas med produktion med långt räntestöd, vars storlek är 3 000 euro per bostad. Hos höghusobjekt med trästomme beviljas startbidraget 20 % större.
• Staten anvisar för kommunerna i kommunalteknikbidrag för MAL-avtalsregionernas kommuner totalt 15 milj. euro per år.
• Staten och kommunerna fortsätter planeringen av en snabb banförbindelse mellan Åbo och Helsingfors (En timmes tåget) som en del av ett projektbolagssamarbete.
• Staten och Åbo stad inleder under avtalsperioden etappvis ändringsarbetena på Åbo bangård och dubbelrälsen Kuppis-Åbo. Åno stad och staten förhandlar på en noggrannare nivå om hur genomförandet av avtalets ändringsarbeten ska inriktas, deras etapper och tidtabell. Som utgångspunkt för förhandlingarna betraktas en fördelning av kostnaderna med principen 50% - 50 % mellan staten och staden. De ändringsarbeten som förutsätts av upplevelsecentret ingår inte i den helhet som ska avtalas enligt detta avtal.

I de långsiktiga utvecklingsmålen för regionens kommuner och Egentliga Finlands förbund har inskrivits att projekten och åtgärderna som prioriterats i stadsregionens trafiksystemplan ska beaktas i den riksomfattande trafiksystemplanen, utifrån vars 12-åriga åtgärdsplan det kan mera i detalj beslutas om projektens planering och genomförande.

Utvecklingsprojekt för de spårbundna förbindelserna

• Genomförandet av en snabb järnvägsförbindelse En timmes tåget
• Genomförandet av etapp 1 av Åbo spårväg
• Indragning av de plankorsningarna på Toijala-banan (inkl. Gamla Tammerforsvägens plankorsning
• Inledning av lokaltågtrafik

Vägnätets utvecklingsprojekt

• Utveckling av E18 Åbo ringväg: Genomförande av Reso centrum och avsnittet Nådendal-Reso före år 2030 som en del av den avtalade kvalitetsnivån för TEN-T- kärnnätskorridoren Skandinavien-Medelhavet.
• Lv 180 Skärgårdsvägen (Pargasleden) och Lv 180/Lv 2200 utveckling av Kaarinantien (S:t Karinsvägen): reparationsinvesteringarna i Rävsunds- och Hessundbroarna, genomförandet av västra omfartsvägen i S:t Karins och förbättring av Kaarinantie (S:t Karinsvägen).
• Utveckling av rv 9 (Åbo-Tammerfors): byggande av 4 körfält av bredfilsvägen Lundo-Aura, genomförande av planskild korsning och ett par omkörningsfiler i Aura.
• Utveckling av rv 8 (Åbo-Björneborg): fortsatta åtgärder för en uppdaterad utvecklingsutredning.
• Planering av att svänga rv 10 (Åbo-Tavastehus) till rv 9 och förbättring av linjen för den nuvarande rv 10 genom små åtgärder.

I den av regeringen 2.6.2020 publicerade tilläggsbudgeten har för att genomföra MAL-avtalens åtgärder inom förvaltningssektorn för trafik för åren 2020–2031 reserverats totalt 755,8 milj. euro.

För andra utvecklingsprojekt för trafikledsnätet (exkl. MAL-projekten) reserveras i tilläggsbudgeten totalt 770 milj. euro. För att stödja kollektivtrafiken föreslås 100 miljoner euro för att ersätta förlusten av kollektivtrafikens biljettintäkter. Statsunderstödet för fotgängartrafik och cykeltrafik ökas under åren 2020–21 med totalt 43 miljoner euro. Därtill ingår i helheten ett förslag på 30 miljoner för underhållet av grundtrafiklederna för att reparera vägar med beläggning. Utvecklingsprojekt för trafikledsnätet vilka ingår i stimulanshelheten finansieras totalt med cirka 404 miljoner euro, av vilket för Pargasleden anvisades en tilläggsfinansiering på 500 000 euro för planering.

Om övriga trafikprojekt beslutas i samband med den riksomfattande trafiksystemplanen som blir färdig år 2021.

https://www.ym.fi/fi-FI/Maankaytto_ja_rakentaminen/Maankayton_suunnittelun_ohjaus/Maankayton_liikenteen_ja_asumisen_sopimukset

För mer information: planeringsdirektör Heikki Saarento, tfn 040 720 3056

Bilaga

Professor Kalervo Väänänen
Åtgärdsplan för en ren framtid för Skärgårdshavet
Presentationsdiabilder

6

7

8

9

10

11

12