Ylatunniste2
 

Coronavåren ökade flyttöverskottet för Egentliga Finland

Flyttöverskottet för Egentliga Finlands kommuner för att flytta från andra håll i Finland ökade under corona-våren. Speciellt Åboregionens kranskommuner, Saloregionen samt skärgårdskommunerna fick ett flyttöverskott. Mest blev Åbo lidande av ett flyttunderskott, vilket dock är normalt när de studerande under våren flyttar bort från studieorten. Det återstår att se, hur den ökade distansundervisningen påverkar inflyttningen denna höst.

Kommunerna i Egentliga Finland erhöll i mars-juli innevarande år från andra håll i Finland ett flyttöverskott på totalt cirka 500 personer, vilket är över ett hundra personer mer än i genomsnitt under motsvarande tid åren 2017–2019. Det sammanlagda antalet flyttningar ökade under coronakrisen, för både inflyttningen och utflyttningen ökade. För Egentliga Finlands del ökade ändå inflyttningen klart mera än utflyttningen.

Vid en granskning regionalt fick i synnerhet Åboregionens kranskommuner. Saloregionen samt skärgårdskommunerna ett flyttöverskott. Det är beaktansvärt att Reso fick ett snabbt ökat flyttöverskott, för attraktionen för Reso har de senaste åren varit den svagaste bland kommunerna i Åbo stadsregion. Mest lidande av ett flyttunderskott blev Åbo, en del av kommunerna i Vakka-Suomi samt en del av de yttersta kranskommunerna i Åboregionen.

Flyttunderskottet för Åbo avvek dock inte från utvecklingen för flyttrörelsen i mars-juli de senaste åren, utan flyttunderskottet för Åbo var åren 2017–2019 under våren och sommaren nästan exakt på samma nivå. Åbo fick ändå på årsnivå ett ansenligt flyttöverskott, vilket förklaras av den rikliga inflyttningen av studerande vilken infaller i början av hösten. Det återstår att se, vilken effekten av den ökade distansundervisningen är för de studerandes flyttrörelse denna höst.

Nettoflyttningen ökade för de andra kommunerna i Egentliga Finland mest i Kimitoön och Reso. Under coronakrisen ökade även många kommuner som är belägna vid kusten sin flyttbalans, även om flyttöverskottet för Pargas förblev oförändrat i jämförelse med medelnivån åren 2017–2019.

Under coronakrisen  var nettoflyttningen för sin del mindre än tidigare, särskilt i Tövsala, Nystad, Pyhäranta och Sagu. I de minsta kommunerna kan ändå enskilda familjers flyttbeslut betydligt påverka den månatliga utvecklingen för flyttrörelsen, varför till och med stora förändringar kan bero på en tillfällig variation, som jämnas ut under en lägre intervall.

För mer information: datatjänstchef Antti Vasanen, tfn 050 410 2294

1

 

2

 

 

Årskonferensen för EU:s Östersjöstrategi

Årskonferensen för Europeiska Unionens Östersjöstrategi ordnas virtuellt den 20 oktober 2020. Temat för evenemanget är i år "Our Region, Our Future - Towards a Decade of Innovation and Sustainability" eller en hållbar utveckling och innovationer.

Huvudarrangören för forumet är Åbo stad och Östersjöstaternas råd (Council of the Baltic Sea States) i samarbete med Finlands utrikesministerium.

EU:s Östersjöstrategi (The European Union Strategy for the Baltic Sea Region, EUSBSR) utgörs av den första makroregionala strategin för Europeiska unionen, vilken godkändes år 2009. Den är ett avtal mellan EU:s medlemsländer och kommissionen om att fördjupa samarbetet inom Östersjöområdet. Strategin har tre huvudmål: att rädda havet, att förena området och att öka välfärden. Som en del av Östersjöstrategin har över 200 projekt genomförts, vilkas resultat har kommit till synes bl.a. i skapandet av en renare Östersjö, att bekämpa klimatförändringen, att främja grön energi, att förbättra hållbart sätt att färdas och välfärden samt att öka attraktionen och välfärden för Östersjöområdet.

Syftet med årsforumet är att samla aktörerna för Östersjön för att inom ramen för makrostrategin fundera över hur områdets utmaningar mera effektivt ska lösas tillsammans. Som en aktuell fråga diskuteras en uppdatering av EU:s Östersjöstrategi.

Workshopparna i anslutning till evenemanget ordnas redan tidigare, tidtabellerna och temena för workshopparna finns på adressen: https://annualforum2020.eu/en/11th-annual-forum-eusbsr-20-october-2020-online/programme/workshops

Evenemanget är öppet för alla och dess program finns publicerat på adressen www.annualforum2020.eu

 

Generalförsamlingarna för organisationen Conference of Peripheral and Maritime Regions (CPMR) på hösten 2020

Östersjökommissionens generalförsamling för Förbundet för Europas perifera maritima regioner CPMR (Conference of Peripheral Maritime Regions of Europe)  hålls som ett online-möte 21.10.2020. Egentliga Finland är värd för mötet och styrelsens ordförande Kanerva hälsar generalförsamlingen i egenskap av företrädare för Egentliga Finland.

Vid generalförsamlingen i oktober väljs en ny ordförande och en styrelse, samt beslutas om en slutresolution av mötet (final declaration), vilken fungerar som en riktlinje för organisationens intressebevakning under det kommande året.

Generalförsamlingen för CPMR som omfattar Europa  ordnas även virtuellt. Det fysiska mötet på Kreta framflyttas till att hållas år 2021, och den stadgeenliga generalförsamlingen samt styrelsemötet hålls virtuellt  29.10.2020. Vid generalförsamlingen beviljas styrelsen exceptionellt tillstånd att godkänna de stadgeenliga ärendena allt från verksamhetsberättelsen till revisionen, den uppdaterade agendan samt slutdeklarationen. Detta har man stannat för, eftersom generalförsamlingen är ett möte för flera hundra personer, och det inte heller är möjligt eller effektivt att ordna en diskussion och debatt. Styrelsen som sammanträder efter generalförsamlingen på samma dag, utser även en ordförande inom sig.

En länk för att delta i mötet  samt mötesmaterialet publiceras i början av oktober.

Utvärderingen av landskapsprogrammet 2018–2021 inleds

Landskapsprogrammen som sammanställer målen och åtgärderna för landskapets utveckling görs upp med fyra års mellanrum genom åtgärd av landskapets förbund, i ett omfattande samarbete mellan landskapets aktörer. Enligt lagen om områdenas utveckling och strukturfondsverksamheten ska det åtminstone en gång under programperioden utvärderas hur programmens mål, verkningar och verkställighet uppnåtts. Utvärderingarna görs av en utomstående bedömare.

Egentliga Finlands förbund tillsammans med Nylands förbund, Tavastlands förbund och Kymmenedalens förbund genomför utvärderingen av landskapsprogramperioden 2018–2021 som en kollegial bedömning på så sätt att de fyra landskapsförbund som deltar i processen bedömer varandras landskapsprogram.  Den kollegiala bedömningen genomförs under hösten 2020 sålunda att utvärderingen är färdig senast 30.11.2020. Som facilitator för processen för en kollegial bedömning har på grundval av ett anbudsförfarande valts  Aluekehittämisen konsulttitoimisto MDI.

Resultaten av referensbedömningen av landskapsprogrammet utnyttjas som ett underlag för beredningen av den nya Landskapsstrategin för Egentliga Finland 2040+, som inleds senare på hösten.

För mer information: specialplanerare Salla-Maria Lauttamäki, tfn 040 520 0761

Liikenne 12 (Trafik 12) – den riksomfattande trafiksystemplanen öppnas

Den första riksomfattande trafiksystemplanen bereds för åren 2021-2032 på så sätt att beslut om den kan fattas på våren 2021. Utarbetandet av planen grundar sig på lagen om trafiksystem och landsvägar.

Om beredningsskedet och åtgärderna för den riksomfattande trafiksystemplanen diskuterades vid den riksomfattande tillställningen för intressentgrupperna onsdagen 16.9.2020. Vid tillställningen presenterades det första offentliga utkastet till den framtida 12 -års planen. (Valtakunnallisen liikennejärjestelmäsuunnitelman valmisteluvaiheesta ja toimenpiteistä keskusteltiin valtakunnallisessa sidosryhmätlaisuudessa keskiviikkona 16.9.2020. Tilaisuudessa esiteltiin tulevan 12-vuotisen suunnitelman ensimmäistä julkista luonnosta (Valtakunnallinen liikennejärjestelmäsuunnitelma vuosille 2021–2032 – suunnitelmaversio 4.9.2020. 52 s).

I planen har de allmänna utgångspunkterna, nuläget samt förändringarna i verksamhetsmiljön beskrivits. Visionen för trafiksystemets utveckling fram till år 2050 är ett hållbart och tillgängligt Finland.

Målen och de strategiska riktlinjerna, som preciserar dem, är utsatta av den parlamentariska styrningsgruppen på våren 2020. Vid beredningen av planen har även synsätt som erhållits i växelverkan blivit beaktade.

I handlingsprogrammet har sammanställts statens och kommunernas åtgärder, med vilka trafiksystemet ska utvecklas under åren 2021–2032 i enlighet med planen. Handlingsprogrammet innehåller motiverade, ställvis rätt detaljerade riktlinjer (bl.a. tjänster som ska upphandlas för tätortstrafiken) och samtidigt utan att tydligt ta ställning till stora trafikprojekt, såsom Entimmes tåget för Åbo. Programmet innehåller inte en specificerande förteckning över trafiknätets utvecklingsprojekt

Landskapens förbund har tillsammans berett ett ställningstagande, där man önskar att beredningen ska ha ett mera långsiktigt, samt ett mera interaktivt grepp som bättre tar hänsyn till regionerna och kommunerna. Därtill förväntar man sig att planen ska innehålla klara strategiska val.

Även utifrån den gemensamma trafikstrategin för Södra Finlands landskap har ett ställningstagande utarbetas, där det bl.a. betonas mera konkretism och att åtgärderna inriktas på det där effekten enligt målen är den största: För Södra Finlands stadsregioner och förbindelserna mellan dem. Dessutom konstateras det att den existerande korridoren för kärnnätet Skandinavien-Medelhavet i utkastet får alltför ringa uppmärksamhet.

I september 2020 ordnas det alltjämt diskussionstillfällen med olika aktörer. På remissrunda går planutkastet i början av år 2021.

Planutkastet:
https://api.hankeikkuna.fi/asiakirjat/f0ca36bc-e740-4ac4-accd-c244746849d5/c1ef61e9-0f7d-45bb-a348-75296008741e/MUISTIO_20200914073336.PDF

Den riksomfattande trafi8ksystemplanen i statsrådets projektfönster:
https://valtioneuvosto.fi/hanke?tunnus=LVM018:00/2019

För mer information: planeringsdirektör Heikki Saarento, tfn 040 720 3056 och specialplanerare Noora Mäki-Arvela, tfn 040 583 0717

Utkastet till havsplan väckte intresse

Utkastet till en havsplan som bereds i tre delar av åtta landskapsförbund vid kusten var offentligt framlagd  under tiden 18.5.–17.6.2020. En medietillställning om planen anordnades 18.5.2020 samt både de nationella och internationella hörandena 20.5.2020.

Utlåtanden om planutkastet begärdes av myndigheterna och samfunden, till vilkas verksamhetsområde eller uppgifter planen väsentligt ansluter sig. Begäran om utlåtande sändes ut till 271 involverade. Utlåtanden erhölls 87 st. Och allmän respons 54 st.  Till Skärgårdshavet och Bottenhavets södra del hänförde sig 29 utlåtanden och 16 åsikter. Utkastet fick ganska positiv uppmärksamhet av de övriga östersjöstaterna.

Mera uppmärksamhet i den mottagna responsen fick som väntat havsvindkraften och vattenodlingen och även åsikterna blev där mest delade. Ställningen och betydelsen av havsplanen som identifierar behoven av att sammanjämka de strategiska möjligheterna  och värdena och dess betydelse inom planeringssystemet efterlyser alltjämt ett klarläggande. Ett sammandrag av responsen utarbetas och ett allmänt bemötande på havsplanens webbplats.

Planförslaget bereds utifrån den respons som mottagits om hörandet och det godkänns på grund av den bakre gräns som ställts av EU i landskapsfullmäktige hösten 2020. Varje enskilt landskapsfullmäktige godkänner planen för sitt eget verksamhetsområdes del som villkorligt  på så sätt att beslutet träder i kraft, då den har godkänts av alla landskapsfullmäktige inom samma planområde. Den godkända havsplanen tillställs miljöministeriet, som i sin tur rapporterar och skickar havsplanen till EU-kommissionen före 31.12.2021.

Havsplanen behandlas vid ett gemensamt möte för landskapsstyrelserna för Satakunta och Egentliga Finlands förbund i oktober. Materialet kan studeras på adressen www.merialuesuunnitelma.fi

För mer information: planeringsdirektör Heikki Saarento, tfn 040 720 3056 och specialplanere Timo Juvonen, tfn 040 829 5543

 

Enkät om effektiva åtgärder för att styra hur man motionerar

Egentliga Finlands handlingsplan för styrning av motion uppdateras för åren 2021–2025. Som hjälp för uppdateringsarbetet efterlyses en omfattande syn på vilka medel för att styra motionsfrämjande och motion vilka är mest effektiva att användas som hjälp för landskapet och kommunerna. Med styrning av motion avses att påverka mängden, behoven av motion samt människornas medvetenhet, inställningar och vanor med hänsyn till motion.

Valonia genomför en elektronisk enkät, med vars hjälp man utreder kommunernas, organisationernas, företagens och andra organisationers åsikter om vilka åtgärder för att styra motion som anses vara effektiva. Med hjälp av enkäten söker man även konkreta idéer för styrning av motion, vilka kunde prövas med hjälp av projekt.

Samtidigt kartlägger man de parter som i framtiden är intresserade av att delta i projekt  och försök som främjar hållbar motion eller för annat motionsfrämjande arbete i landskapet.

Vi hoppas på uppfattningar från en så omfattande grupp som möjligt, och därför kan länken delas även på näten..

Du kan svara på frågorna på länken här.

För mer information: Sakkunnig på hållbar motion Marja Tommola, tfn 040 832 8515

Det regionala arbetet på en riksomfattande avfallsplan fortgår

I Egentliga Finland verkar man i aktivt samarbete med aktörer på riksplanet och med andra regioner inom ramen för verkställigheten och uppdateringen den riksomfattande avfallsplanen. På torsdagen 17.9. dryftade ett trettiotal sakkunniga i Sydvästra Finland tillsammans med Finlands miljöcentral behoven av att uppdatera avfallsplanen  och nya åtgärder, med vilka planens mål effektivare än förut ska uppnås. Vid sammankomsten fokuserade man sig särskilt på bionedbrytbara avfall och näringscirkulationen samt på samhällsavfall.

I sydvästra Finland verkar därtill ett utvecklingsforum som koncentrerat sig på avfallsinformation och -rådgivning, där de involverade i avfallsrådgivning och vilka verkar i invånargränssnittet intensifierar sitt samarbete. Den senaste sammankomsten för forumet var i början av september, varvid man diskuterade de utmaningar som ställs av den nya avfallslagen och de förnyelsebehov som den medför ur rådgivningens aspekt och därtill bekantade man sig med den riksomfattande bioavfallskampanj som inleds.

Arbetet utförs som en del av det nationella CIRCWASTE -projektet med koncentration på cirkulär ekonomi, vilket pågpr ända fram till år 2023.

För mer information: projektsakkunnig Anni Lahtela, p. 040 631 3856

Ungdomarna och seniorerna satte sig tillsammans in i urban cykelåkning

Inom ett experiment av Valonia och Åboregionens kollektivtrafik Föli, vilket pågår en månad, främjas atmosfären av hjälpsamhet samt kartläggs seniorernas syn på kollektivtrafiken och cykelåkandet. Under experimentet hjälper ungdomarna seniorerna i att använda Föli-cyklarna eller Fölicipederna och informerar om stämningarna vid de gemensamma träffarna i sociala medier. Sex ungdomar är med och nio seniorer, vilka träffar varandra i smågrupper i tecknet av cykelåkning i staden.

Stadscyklandet är en del av gatubilden i många städer, men seniorerna har inte rejält hittat cyklarna. Målet är att främja övergången till att färdas mera miljövänligt, speciellt med beaktandet av den åldrande befolkningens behov. Förutom de unga Fölläriguiderna, är  fysioterapistuderande vid Åbo yrkeshögskola med i experimentet och iakttar och bedömer, hur cyklarna lämpar sig för seniorerna. De sammanställer sina bedömningar till en lista med tips för cykelåkning och användningen av Fölicipederna ur seniorernas synvinkel.

I det internationella GreenSAM -projektet utvecklas metoder för att göra äldre människor delaktiga en ökad användning av kollektivtrafiken och sammanställs material som stöd för trafik- och stadsplanerarnas arbete samt för beslutsfattandet. Inom Valonias experiment uppmuntras äldre personer till kollektivtrafiken med kamratinlärningens och mentorverksamhetens medel. I experimentet, som genomfördes förra hösten, undervisade seniorerna varandra i hur man använder bussarna, varvid många tog mod till sig och blev entusiastiska för att använda Föli i sin vardag. Experimenten når sin höjdpunkt näst vår i en omfattande informationskampanj, varigenom vetskapen om mentorverksamhetens möjligheter och åldersvänlighet inom kollektivtrafiken utvidgas och görs till en gemensam sak för alla.

För mer information: Projektsakkunnig Silja Ngobese, tfn 040 184 7083

I Egentliga Finland har programarbetet för offentlig konst inletts på landskapsnivå

Åbo museicentral verkar som Egentliga Finlands regionala ansvarsmuseum, till vars uppgifter hör att främja den regionala museiverksamheten, kulturmiljöarbetet och uppgiften som det regionala konstmuseet. Museicentralen har som det regionala ansvarsmuseet för konst inlett ett samarbete med områdets kommuner och Centralen för konstfrämjandet för att för Egentliga Finland i form av ett pilotprojekt utarbeta Finlands första regionala program för offentlig konst, vilket avser att bli färdigt före utgången av år 2021.

Programmet för offentlig konst  är ett program som ska publiceras på webben och som uppdateras till aktuell nivå, där det i koncentrerad och lättförståelig form tillhandahålls handlingsmodeller och -anvisningar för offentlig konst för att genomföra små och större projekt. Programmet är inrikta på att vara en handbok och informationskälla för anställda, förtroendevalda, konstnärer, privata byggherrar på kommunernas olika verksamhetssektorer och för andra regionala ansvarsmuseer.

För planeringen av programmet kontaktar det regionala ansvarsmuseet under hösten 2020 kommunerna och ber två personer från varje kommun med i styrgruppen för att kommentera programarbetets utgångspunkter, framskridande och resultat. Även Egentliga Finlands förbund är med i beredningen av programmet. I programmet beskrivs koncentrerat vad offentlig konst är och vad den kunde avse i varje enskild kommun, presenteras olika finansieringsmodeller för konst, beskrivs förloppet för olika projekt i kommunens beslutsfattande, styrs till källorna för tilläggsinformation samt beskrivs förverkligade projekt, deras resultat och kostnader. Syftet med programmet är att göra tröskeln låg för att genomföra små och stora projekt  för offentlig konst, framhålla konstens betydande konsekvens för att förbättra  miljöns kvalitet, främja tillgängligheten till kultur och konst samt att erbjuda mångsidiga arbetsverktyg och färdiga modeller för att genomföra projekt för offentlig konst av hög kvalitet i Egentliga Finland.

För mer information: specialplanerare Katri Koivisto, tfn 0400 251 771