Ylatunniste2 
 

Coronakrisen hotar kommunekonomin i Egentliga Finland

Coronapandemin och befolkningen som åldras försämrar ekonomin för kommunerna i Egentliga Finland. Statens stödåtgärder lyfter kommunernas resultat på ett plus ännu detta år, men år 2025 håller resultatet för varje kommun på att pressas ner och bli negativt.

Coronaepidemin och den åldrande befolkningen hotar försämra ekonomin för kommunerna i Egentliga Finland inom den närmaste framtiden. Statens stödåtgärder lyfter resultatet för de flesta kommunernas bokslut ännu på ett plus detta år, men år 2025 håller resultatet för varje kommun på att bli negativt. Uppgifterna baserar sig på de kalkyler för kommunekonomin som tagits fram av FCG -Perlacon.

Statens stödåtgärder för att kompensera konsekvenserna av coronapandemin ser enligt kalkylen ut att vara otillräcklig för att stödja de stora städernas ekonomi. I Egentliga Finland berör detta speciellt Åbo stad, vars förutspådda underskott detta år genom coronakrisens verkar öka till nästan 10 miljoner euro. Däremot skulle stödåtgärderna förefalla att överkompensera effekterna av coronakrisen i de flesta mindre kommunerna.

Stödåtgärderna kan inte fortgå på den nuvarande nivån flera år, och enligt FCG -Perlacons prognos ska resultatet för alla kommuner i Egentliga Finland år 2025 i själva verket pressas ner och bli negativt. Värst är läget i Åbo, vars resultat enligt kalkylen håller på att bli över ett hundra miljoner euro på minus. Också för de andra stora kommunerna  i landskapet, såsom Salo, S:t Karins och Reso skulle ekonomin enligt prognosen gåned på ett minus med över tio miljoner euro.

Så betydande underskott innebär en betydande skuldsättning, att kostnaderna skärs ned eller att skatteprocenten höjs. Storleken av underskotten beskrivs av det att ett utfall av den ekonomiska situationen enligt beräkningen ska innebära att skatteprocenten i Egentliga Finlands kommuner höjs med i genomsnitt tre procentenheter fram till år 2025. I yttersta ändan är skattehöjningstrycket för Lundo endast några tiondelar, men i Oripää är det hela 7,9 procentenheter.

Som underlag för beräkningarna har utnyttjats nyckeltalen för kommunekonomin åren 2010–2019, där de färska uppgifter som erhållits av kommunerna har förenats med de uppskattade effekterna av förändringen i befolkningen och  coronapandemin.

För mer information: landskapsdirektör Kari Häkämies, 044 201 3204,
datatjänstchef Antti Vasanen, tfn 050 410 2294

1

2

 

3

 

Coronakrisens sysselsättningseffekter de största i Södra och Västra Finland

Coronkrisen har ökat antalet arbetslösa i Finland med tiotusentals personer. Permitteringsperioderna har i hela landet  i mars–augusti varit i medeltal till och med över etthundratusen. Tillväxttakten under våren och sommaren 2020 har varit våldsam. Antalet arbetslösa ökade i genomsnitt med 59 % och antalet permitteringar med hela 780 %.

Tillväxttakten för arbetslösheten har varierat avsevärt i de olika delarna av landet. Medan antalet arbetslösa i Östra och Norra Finland ökade på våren och sommaren med i genomsnitt 30–50 %, varierade tillväxtsiffrorna för Södra och Västra Finland mellan 40 och 80 %. I Egentliga Finland ökade antalet arbetslösa med i medeltal 62 %.

Variationen i ökningen av permitteringarnas antal var i mars–augusti ännu större. Medan ökningen av antalet permitteringsperioden i Östra och Norra Finland varierade mellan 200 och 600 %, ökade antalet permitteringar i Egentliga Finland och Österbotten 10-dubbelt, i Nyland 20-dubbelt och för Åland t.o.m. 100-dubbelt (ökningen nästan 10 000 %).

Den traditionella bilden av Östra och Norra Finland som ett område med landets hösta arbetslöshet stämmer alltså inte längre entydigt. I augusti 2020 var till exempel arbetslöshetsgraden i Kajanaland den fjärde lägsta i landet med 10,1 %, medan arbetslöshetsgraden för Nyland var den sjätte högsta med 13,1 %. De högsta arbetslöshetsgraden i landet, lite över 15 %, finner man däremot i Nordkarelen och Päijänne-Tavastland.

För mer information: datatjänstchef Antti Vasanen, tfn 050 410 2294

 4

5

 

Bidrag erbjuds för kommunernas klimatarbete – en översikt av ledigförklarade och kommande bidragsansökningar

Energibidrag för bostadsbyggnader, beviljas av ARA, ansökan året runt

ARA beviljar energiunderstöd för reparationsprojekt som förbättrar bostadsbyggnadernas energieffektivitet för åren 2020–2022. Understöd kan sökas av personer, husbolag och ARA -sammanslutningar som äger bostäderna (Samfund som äger hyresbostäder och boenderättslägenheter som finansierats med stöd av staten och för vilka beviljas räntestödslån för grundläggande sanering).

 Understöd som beviljas bostadsbyggnader för att avstå från oljeeldning, beviljas av NTM-                      centralen i Birkaland, ansökan öppnats 1.9.2020.
Understödet som är riktat till småhusägare utgör en del av statens hållbara stimulans, genom                       vilken man påskyndar en övergång till ett kolneutralt samhälle. Även om kommunen inte själv                       kan dra nytta därav, kan den marknadsföra understödet till invånarna för att minska de utsläpp                       som en separat uppvärmning orsakar. 

Av ARA beviljat understöd för att avstå från oljeeldning i kommunernas byggnader öppnas eventuellt i slutet av året eller i början av år 2021. 

Energistöd, beviljas av Business Finland, ansökan öppen året runt. Energistöd kan beviljas för                       sådana investerings- och utredningsprojekt som främjar produktion eller användning av     förnybar energi samt i övrigt en ändring av energisystemet till kolsnålt. Stödprocenten kan vara  större för en kommun som anslutit sig till energieffektivitetsavtalet för kommunsektorn (KETS).

Programmen för främjande av  mobilitetsstyrning samt för gående och cykelåkning,                       beviljas av Traficom, ansökan öppen som bäst fram till 30.11. 2020 (ansökan varje år)

I statsunderstöd för mobilitetsstyrning delas ut totalt c. 1,15 miljoner euro, av vilket c. 250.000 euro är avsett för programmen för gång- och cykeltrafik. 

Syftet med mobilitetsstyrning är att påverka människornas val av färdsätt. Medlen är styrning genom information, marknadsföring och experiment för tjänsterna samt utveckling. Målet är att minska privatbilismen samt att öka kollektiv- och den lätta trafikens popularitet.

Understöd kan erhållas av kommunerna, samkommunerna eller andra allmännyttiga samfund, såsom nätverk, stiftelser och föreningar. Man hoppas på att understödet främjar att bestående verksamhets- och samarbetsformer uppkommer i regionerna och kommunerna. 

Statsunderstöd för främjande av säkerhetsverksamhet för vägtrafik, beviljas av Traficom,                       ansökan öppen som bäst fram till 30.11.2020 (ansökan varje år)) 

Projektunderstöd för främjande av säkerhetsverksamhet för vägtrafik är avsett för regionala och                       lokala utvecklingsprojekt, experiment och forskning som berör vägtrafikens säkerhet. Teman år                       2020 är de ungas trafiksäkerhet samt trafiksäkerhetseffekterna av vägtrafiklagens nya      lösningar.

 Investeringsprogrammet för gång och cykling, beviljas av Traficom, ansökan för år 2020 har                       utlöpt i slutet av september (ansökan varje år).

Understöd av programmet för träbyggande för den offentliga sektorn, beviljas av      miljöministeriet, ansökan öppen som bäst fram till 16.11.2020.

Med understödet stöds en snabb utveckling av kommunernas träbyggande och ökas beredskapen för att genomföra egentliga träbyggnadsprojekt. Projekten kan producera ny kunskap, tjänster, lösningar, handlings- och/eller samarbetsmodeller. Sökande kan vara en kommun, samkommun, regionkommun, ett landskap, landskapsförbund, kommunägt affärsverk eller ett konsortium som leds av dessa. 

Understöd för kommunernas klimatlösningar, beviljas av miljöministeriet, ansökan öppnas                       sannolikt i december 2020.

I annonsen om ansökan ska komma preciseringar, i likhet  med föregående omgångar kan understöd sökas av kommunerna och regionerna för sina projekt för planering och koordinering av miljöarbetet. 

Man planerar också en ny ansökan om understöd, genom vilken de små kommunernas klimatarbete på regional nivå ska understödjas. Med understödet ska stödjas projekt på 1–                   1,5 år, där en regional aktör i varje enskild kommun skulle bistå kommuner i den första     inledningen av sitt klimatarbete med att finna lämpliga klimatåtgärder och med att söka                   finansiering. Hos ministeriet hoppas man på idéer om hurdan en exaktare uppgiftsbeskrivning                för den regionala aktören kunde vara, och hur man säkerställer att en ändamålsenlig aktör                       kunde utses för varje enskild kommun. En eventuella ansökan om understöd skulle öppnas i                       slutet av år 2021.

Projekt för energieffektiv behandling av avloppsvatten och/eller tillvaratagande av energi samt återvinning av näringsämnen i avloppsvatten, beviljas av Miljöministeriet, ansökan öppen fram till 30.10.2020 

Understöd kan beviljas för snabbverkande stimulans- och effektiviseringsåtgärder,för att introducera nya metoder och handlingssätt samt för investeringar och förutredningar. Projekten för energieffektivitet vid behandlingen av avloppsvatten kan ansluta sig till energiinbesparing, effektivare energianvändning och tillvaratagande av energi. För utdelning finns 10 M€ för kommunerna, samkommunerna och av dem ägda bolag och andra kommunägda aktörer. Understödets belopp är prövningsbaserat, högst 80 % av de godtagbara totalkostnaderna.

Dessutom finns det för utdelning 3 M€ för projekt för näringscirkulation inom vattenvården.                       Dessa kan vara exempelvis cirkulationssymbioser, där olika slag av aktörer bildar en                       verksamhetshelhet för återvinning av näringsrika avfall, för biflöden och/eller nyttigheter eller                       projekt för tillvaratagande av näringsämnen i verksskala, särskilt av fosfor.  

För mer information: sektorchef Riikka Leskinen, tfn 0449075995

Egentliga Finland med i partnerskapet för smart specialisering inom hälsosektorn

Egentliga Finland har anslutit sig till partnerskapet för smart specialisering Personalised Medicine. Partnerskapet är det första för Egentliga Finland.

Partnerskapen för smart specialisering är understödda av Europeiska unionen, avgiftsfria europeiska samarbetsnät som byggt upp kring mångsidiga forsknings-, utvecklings- och innovationsteman (FUI). Deras mål är att via regelbundna kamratsamtal finna ämnen till gemensamma projekt, genom vilka betydande FUI- eller investeringsprojekt uppnås, och en förstärkning av regionernas konkurrenskraft.

Temana för partnerskapssamarbetet Personalised Medicine är förenliga med målen för Egentliga Finlands sektor för  läkemedels- och hälsoteknologi. Personalised Medicine, eller den individuella medicinska vetenskapen, beskriver strävan efter individuella vårdlösningar som tar hänsyn till individens arvsmassa i vårdavgörandena i stället för att alla patienter vårdas traditionellt som ”genomsnittspatienter”. Till partnerskapets teman hör bland annat att behärska de helheter som hänför sig till  den personliga hälsoinformationen och utnyttja den, hälsovårdens kompetensbehov, genforskning och röntgen, samt mångsidiga teknologiska lösningar inom hälsovården.

För att administrera partnerskapet svarar Egentliga Finlands förbund. Som dess expertpartner verkar  organisationen Turku BioImaging  och Turku Science Park och i samarbetet deltar områdets högskolor och utvecklarorganisationer. Partnerskapet koordineras från Holland och Belgien (Limburg, östra Hollands områden och Flandern). Dessutom finns utöver dessa områden i Spanien, Italien, Slovenien och Rumänien. Från Finland finns Nordösterbotten med, förutom Egentliga Finlands förbund.

För mer information: specialplanerare Salla-Maria Lauttamäki, tfn 040 520 0761 och
https://s3platform.jrc.ec.europa.eu/personalised-medicine


Tidtabellen för Förslaget till Egentliga Finlands etapplandskapsplan för naturvärden och -resurser

Förslaget till Egentliga Finlands etapplandskapsplan för naturvärden och -resurser var enligt MBL 65 § framlagt offentligt under tiden 3.9.–2.10. Om planförslaget lämnades in 45 påminnelser, därtill inlämnades ett utlåtande av stadsstyrelsen i Nådendal då den utsatta tiden hade gått ut.

På grund av det rådande läget, responsen som ingått under tiden för framläggandet samt då faserna för godkännande av planer som beretts av ansvarsområdet för miljö och markanvändning har hopat sig, har tidtabellen för behandlingen av etapplandskapsplanen reviderats. De erhållna påminnelserna och bemötanden som utarbetats om dem förs via markanvändningssektionen till styrelsen, varefter det i planförslaget görs de nödvändiga korrigeringar som inte förutsätter ett nytt framläggande. Efter korrigeringarna förs planförslaget via markanvändningssektionen till landskapsstyrelsen, som torde framföra att det godkänns vid landskapsfullmäktiges möte i juli. Det reviderade utkastet till tidtabellen:

  • Markanvändningssektionen, november 2020: behandling av bemötandena som utarbetats om påminnelserna och av deras eventuella revideringar
  • Landskapsstyrelsen, december 2020:beslut om den utarbetade bemötandena och eventuella revideringar enligt dem
  • Markanvändningssektionen, förvintern 2021:den slutliga behandlingen av planförslaget
  • Landskapsstyrelsen, våren 2021: godkännande av det slutliga planförslaget och förslag för landskapsfullmäktige om godkännande av etapplandskapsplanen
  • Landskapsfullmäktige, juni 2021: godkänner planen.

För information: planeringsdirektör Heikki Saarento, tfn 040 720 3056