Valtatie 8 Turku-Pori -yhteysvälin kehittämistoimenpiteitä tarkastellaan uudessa vuoden 2019 joulukuussa valmistuneessa selvityksessä. Selvityksessä arvioidaan väylää ja sen osayhteysvälien kehittämistoimenpiteitä viiden tavoitealueen kautta: liikenneturvallisuus, kuljetukset, ympäristö ja maankäyttö, ilman autoa tehtävät matkat sekä henkilöautomatkat. Selvitystyö erottelee parantamishankkeet kolmeen neljän vuoden jaksolla toteutettavaan koriin mukaillen tulevaa valtakunnallista 12-vuotista liikennejärjestelmätyötä.

Työn on toteuttanut Ramboll Oy, ja selvitystyön ohjausryhmään kuuluivat Varsinais-Suomen ELY-keskus, Varsinais-Suomen ja Satakunnan maakuntaliitot, Rauman, Satakunnan ja Turun kauppakamarit, yhteysvälin kuntien ja satamien edustajat sekä Väyläviraston edustaja.

Selvitystyön raportti

Kalevala 5

Foto: Åbo Svenska Teater/Kalevala

På landskapsfullmäktiges möte idag tilldelades Åbo Svenska Teaters Kalevala-produktion årets Aurora-medalj. Det här är första gången i medaljutdelningens historia som medaljen tilldelades till ett verk och dess produktionsgrupp. Föreställningen tar djärvt tag i ett traditionellt ämne på ett fräscht, modernt sätt. Jakob Höglund som står för Kalevalas koncept, regi och koreografi har på ett lyckat sätt kombinerat kalevalamåttet, övernaturliga sagor för vuxna och dockfigurer med modern musikteater. Verkets hela produktion har på ett unikt sätt förenats med en specialutbildning i musikteater och dockteater. På teaterscenen ses artister som deltagit i specialutbildningen tillsammans med Åbo Svenska Teaters ensemble.

Verket får även ett särskilt tack för sin tillgänglighet: scenspråket är svenska, men föreställningen är textad både på finska och svenska. Även publiken har tagit till sig föreställningen på ett fint sätt och under vårsäsongen utlovas extraföreställningar.

Tuulia Linhdolm, som var på plats och ta emot priset, beskriver hela produktionsgruppens känslor över att vinna priset:

-Det är en stor ära att motta Auroramedaljen. Det känns extra betydelsefullt att den tilldelas hela produktionen och oss som grupp. Kalevala har verkligen varit ett speciellt projekt där många olika konstnärer och konstformer har arbetat tillsammans för att göra detta verk möjligt. Det värmer våra hjärtan extra mycket att få den här medaljen, eftersom det verkligen har varit ett hjärteprojekt för alla oss inblandade. Det ger hopp och mod att våga satsa och prova på olika idéer också i framtiden, både för oss som har varit med i projektet och förhoppningsvis även för andra teatersällskap och konstnärer.

-Det bästa med Kalevala -produktionen har varit gruppen och sättet vi arbetat tillsammans på. Varje individ spelar en viktig roll i vår arbetsgemenskap - både för det konstnärliga och för gruppdynamiken. Vi har alla olika styrkor och kunskaper vilket har givit oss en utmärkt möjlighet att lära oss av varandra. I den här produktionen och gruppen kan vi vara oss själva och andas. Kalevala hade inte varit möjlig utan stor tillit och gott samarbete. Ett stort tack från hela Kalevala gänget!

Tuulia Lindholm ST Kalevala

Bild: Tuulia Lindholm från Kalevala-ensemblen tog emot medaljen på landskapstullmäktiges möte.

 

Egentliga Finlands förbund delar årligen ut Auroramedaljen som ett erkännande till en person, organisation eller myndighet som verkat förtjänstfullt för landskapet inom vetenskap, konst eller annan kulturverksamhet. Medaljerna har delats ut sedan år 1977.

 

Tilläggsinformation: Specialplanerare Katri Koivisto, tfn 0400 251 771

 

Arbets- och näringsministeriet har tillsammans med regionala och riksomfattande aktörer inlett beredningen av strukturfondsprogrammet för Finland (exkl. Åland) för den kommande programperioden 2021−2027. Programmet medfinansieras av EU. Beredningen av programmet samordnas och sammanjämkas av arbetsgruppen Koheesio 2021+ som arbetar i enlighet med partnerskapsprinciperna samt delegationen för förnyelse i regionerna (AUNE). Beredningen baserar sig på Europaparlamentets och rådets förslag till allmän förordning (COM(2018) 375) och förslag till förordningar om Europeiska regionala utvecklingsfonden (COM(2018) 372) och Europeiska socialfonden plus (COM(2018) 382).  

Enligt förordningsförslagen anvisas under programperioden 2021–2027 ur Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och ur Europeiska socialfonden (ESF) finansiering till fem policymål: 1) Ett smartare Europa, 2) Ett grönare, koldioxidsnålt Europa, 3) Ett mer sammanlänkat Europa, 4) Ett mer socialt Europa och 5) Ett Europa närmare medborgarna.

Beredningen av strukturfondsprogrammet för Fastlandsfinland bedrivs vid både ministerierna och regionalt av Östra och Norra Finland tillsammans samt Södra och Västra Finland tillsammans. Beredningen för Östra och Norra Finlands del leds av Norra Österbottens förbund och för Södra och Västra Finlands del av Nylands förbund. För programberedningen som helhet svarar arbets- och näringsministeriet.

Som en del av programberedningen utförs en miljöbedömning enligt lagen om bedömning av miljökonsekvenserna av myndigheters planer och program, den s.k. SMB-lagen (200/2005). Vid miljöbedömningen utreds och bedöms miljökonsekvenserna av programmet och av genomförandet av de alternativ som ska undersökas. Dessutom utarbetas en miljörapport. På programnivå ansvarar arbets- och näringsministeriet för genomförandet av miljöbedömningen enligt SMB-lagen.

I detta skede av programberedningen har allmänheten möjlighet att framföra sina åsikter om utgångspunkterna och målen för samt beredningen av programhelheten och den miljörapport som ska utarbetas vid miljöbedömningen av programmet. I samrådsmaterialet i anslutning till detta ingår en beskrivning av de innehållsmässiga prioriteringarna i det kommande strukturfondsprogrammet och en deltagande- och bedömningsplan för miljöbedömningen.  Samrådsmaterialet finns offentligt framlagt på arbets- och näringsministeriets webbplats på adressen https://tem.fi/sv/den-nationella-beredningen-for-programperioden-2021-2027.

Ytterligare information

Ytterligare information om beredningen av programmet ges vid arbets- och näringsministeriet av Johanna Osenius, regionutvecklingsdirektör, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den., tfn 029 506 4937

Ytterligare information om beredningen av miljöbedömningen ges vid arbets- och näringsministeriet av Harri Ahlgren, specialsakkunnig, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den., tfn 050 396 3318

 

Framförande av åsikter

Åsikter kan framföras om programhelheten samt om utgångspunkterna och målen för miljörapporten i anslutning till den och om beredningen av rapporten genom att sända dem till följande adress före den 31 december 2019: Arbets- och näringsministeriet/regioner och tillväxttjänster, PB 32, 00023 Statsrådet eller per e-post Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

 

Varsinais-Suomen järjestöjaostosta järjestöjen yhteistyöelin ja edunvalvoja - Tauno Linkorannasta puheenjohtaja

jrjestjaosto2

 

Kansalaisjärjestöjen ja pientenkin yhdistysten merkitys kuntien ja maakunnan kumppanina hyvinvoinnin rakentamisessa ja siihen liittyvässä keskustelussa on merkittävä, ja niillä on monesti ketterämmät toimintatavat kuin julkisella sektorilla. Yhdistämällä voimat saadaan hyvää aikaan. Tähän perustuu vastaperustetun ja tänään ensimmäistä kertaa kokoontuneen järjestöjaoston toiminta. Jaosto toimii Varsinais-Suomen järjestöjen yhteistyöelimenä ja edunvalvojana sekä Varsinais-Suomen järjestöyhteistyön tiekartan omistajana, toteuttaen näin maakuntastrategian tavoitteita. Järjestöjaoston puheenjohtajaksi valittiin Tauno Linkoranta, Varsinais-Suomen kylät ry. Varapuheenjohtajaksi valittiin Regina Strandberg, Folkhälsans Förbund rf. Jaosto on maakunnan yhteistyöryhmän alainen ja siten osa maakuntaliiton toimintaa.

-Meillä Varsinais-Suomessa sote- ja maakuntauudistuksen aikana syntynyt järjestöyhteistyön hyvän tekemisen meininki päätettiin turvata jatkossakin tuomalla se osaksi maakunnan yhteistyöryhmän toimintaa ja maakunnan liiton  rakenteita. Järjestöyhteistyötä toki tehdään muissakin maakunnissa, mutta toisilla tavoin. Usein järjestöyhteistyöryhmät ovat vapaaehtoisia ja -muotoisia, kertoo jaoston kokouksen avannut maakuntajohtaja Kari Häkämies.

Uuden jaoston perustaminen liittyy myös maakuntaohjelmatyötä toteuttavaan liiton kehittämään kumppanuusajatteluun. Varsinais-Suomen kumppanuusfoorumi on keskeinen yhteistyöalusta maakunnan eri toimijoille. Järjestöjaoston tukena toimiva vapaamuotoinen järjestöfoorumi-verkosto on tärkeä osa kumppanuusfoorumia.

Jaostossa ovat edustettuina mm. sosiaali- ja terveysyhdistykset, vapaa-aika ja harrastusyhdistykset, kylä- ja asukasjärjestöt, neuvontajärjestöt, kulttuuriyhdistykset, palvelujärjestöt, eläkeläis- ja veteraanijärjestöt, kasvatus-, tiede-, ja opintoyhdistykset, nuorisoyhdistykset ja opiskelijajärjestöt, kehitystyö, ystävyysseurat, etniset järjestöt, ympäristöyhdistykset, sekä viranomaisina Varsinais-Suomen AVI ja Varsinais-Suomen liitto.

Järjestöjaoston tehtävänä on mm. edistää Varsinais-Suomen järjestöyhteistyön tiekartan toteutumista, järjestää vuosittain Varsinais-Suomen järjestöfoorumi -tapahtuma, edistää järjestö-kunta-maakunta -yhteistyötä, huolehtia järjestökentän edunvalvonnasta tuomalla yhdistysten ja järjestöjen asiantuntijuuden esiin, sekä panostaa järjestökentän viestintään tiedon avoimuuden ja tiedon välittämisen kautta, tavoitteena erityisesti yhteistyötä ja rahoituksen saamista edistävän tiedon lisääminen sekä järjestötoiminnan brändäys.

Lisätietoja:

Erikoissuunnittelija Salla-Maria Lauttamäki, Varsinais-Suomen liitto

p. 040 520 0761, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Järjestöfoorumi: https://kumppanuusfoorumi.fi/foorumi/jarjestofoorumi/

21.10.

LANDSKAPSSTYRELSEN STÖDER PLANERING AV ENTIMMESTÅGET ENLIGT DEN BANSTRÄCKNING SOM VALTS I LANDSKAPSPLANEN

Landskapsstyrelsen vid Egentliga Finlands förbund avgav vid sitt möte följande ställningstagande om planeringen av entimmeståget:

Landskapsstyrelsen vid Egentliga Finlands förbund stöder planering av entimmeståget enligt den bansträckning som valts i landskapsplanen.

Den snabba banförbindelsen mellan Åbo och Helsingfors, entimmeståget, är landskapets spetsprojekt. Projektet medför betydande fördelar för Egentliga Finlands invånare. Det stöder hållbar tillväxt vad gäller att stärka såväl sysselsättningen som den lokala ekonomin. För att stärka välfärdssamhällets bärkraft behöver vi skapa en permanent högre sysselsättningsgrad i Finland. Entimmeståget ger Södra Finland ett arbetsmarknadsområde med 1,5 miljoner människor där arbetsplatser och kompetent arbetskraft möts. Nästan utsläppsfri järnvägstrafik och en snabb, attraktiv tågförbindelse är ett hållbart alternativ till privatbilismen och utgör därmed också en betydande klimatgärning.

Bakgrunden till bansträckningen är en långsiktig process som varat i flera år. Banans sträckning hämtades till landskapsplanen från den preliminära utredningsplan och miljökonsekvensbedömning avseende direktbanan Esbo–Lojo–Salo där många alternativ och konsekvenser kartlagts. Placeringen av banan bygger på demokratiskt fattade lagakraftvunna beslut. I de landskapsplaner som landskapsfullmäktige i Egentliga Finland och Nyland godkänt fastställs en bansträckning, som är det bästa bland de undersökta alternativen, som har minst miljökonsekvenser och är ett genomförbart alternativ för en snabb järnvägsförbindelse.

När landskapsfullmäktige beslutade om den nya direktbanans läge, bedömdes samtidigt att utveckling av en kustbana inte är en eftersträvansvärd utvecklingsriktning. Att utveckla kustbanan ger inte samma sorts fördelar som en direktbana för Esbo–Lojo–Salo. På grund av dess dåliga horisontala och vertikala geometri kan kustbanan inte upprustas till en snabb bana enligt dagens krav. En modern banförbindelse för snabb trafik via Karis till Salo skulle i praktiken innebära byggande av en helt ny, dubbelspårig förbindelse som rundar tätorterna. Det finns inga planer på ett sådant projekt, och ingen kostnadsbedömning är känd.

För Salo och dess invånare är entimmeståget ett mycket viktigt projekt för att bygga upp framtiden. Det ligger i Salos intresse att entimmeståget går genom stadens centrum. På så sätt säkerställs att tåget stannar i Salo och att staden och dess invånare gynnas av den snabba tågförbindelsen. Placeringen av en ny bansträckning är alltid en kompromiss, där olika intressen måste samordnas. Denna samordning ingår i den pågående utredningsplaneringen för banan. Den till planeringen hörande växelverkan med markägare och övriga intressenter är fastställd i lag. När det gäller bland annat Lukkarinmäki bör man finna planeringslösningar tillsammans med intressenterna. Å ena sidan planeras en bansträckning vars geometri inte tillåter branta kurvor och vars livscykel är minst 100 år. Å andra sidan är varje enskild intressents åsikter viktiga och man måste sträva efter att sammanjämka dem med övriga målsättningar.

I samband med upprättandet av landskapsplanen för Saloregionen fördes en dialog med Museiverket och Egentliga Finlands landskapsmuseum för att samordna bansträckningen och kulturarvet i Lukkarinmäki. Ifrågavarande myndigheter såg inga hinder för samordningen.

Den långsiktiga planeringen har fortgått i årtionden och det nu pågående arbetet med att upprätta utredningsplanen är följande skede som syftar till att förverkliga planerna. Utredningsplanen upprättas utgående från gällande beslut som fattats i och med de demokratiska planerings- och beslutsprocesserna för Egentliga Finlands och Nylands landskapsplaner. Utredningsplanen preciserar bansträckningen, men man utreder inte längre några alternativ till den.

Omständigheterna och den pågående planeringen har inte gett någon anledning att ändra den nuvarande bansträckningen för direktbanan och avbryta den pågående planeringen. Om det skulle finnas en vilja att ändra sträckningen, skulle det enligt banlagen kräva att landskapsplanen och Salo generalplan skulle öppnas och gällande detaljplaner upphävas. Att upprätta en ny landskapsplan skulle förutsätta landskapsfullmäktiges vilja och beslut, samt innebära en ny planeringsprocess som med tillhörande utrednings-, behandlings- och besvärsrundor skulle ta tre till sex år.

 

Tilläggsinformation:               Landskapsstyrelsens ordförande Ilkka Kanerva

                                           Vice ordförande Juuso Alatalo

                                           Vice ordförande Jani Kurvinen