Katri Rosenberg återvänder till förbundet från Kimpassa -förändringsorganisationen. Från och med 1.4. ansvarar Katri för Europe Direct EU-informationstjänsten med 50 procents arbetstid och för kulturärenden med 50 procents arbetstid.

Katri är filosofi magister med historia som huvudämne. Hon har också studerat bl.annat museologi och turism och har mycket erfarenhet med att ordna evenemang och koordinera samarbete i olika nätverk.

katri

Blir valfrågorna i riksdagsvalet 2019 vårdreform, åldreomsorg, utbildning, eller stora trafikprojekt? Hur är det med säkerheten kring Östersjön, hybridpåverkan, klimatförändringar, immigration eller hur Afrikas utveckling påverkar de ovannämnda?

Utrikes- och säkerhetspolitisk diskussion på måndagen den 8. april, 2019, kl. 16:00 på SubMarina, Radisson Blu Marina Palace Hotel, Slottsgatan 32, Åbo. Kaffeservering.

Alla riksdagsgrupper representerade i panelen: Centern: Annina Ruottu, KOK/Saml.: Ilkka Kanerva, KD: Niko Kivimäki, Liike Nyt: Lasse Nikkanen, PS/Sannfinländarna: Ville Tavio, Seitsemän tähden liike: Jack Daous: Sin./Blåa: Risto Forsberg, SDP: Ilkka Kantola, SFP/RKP: Ida Schauman, VL/VF: Tomi Nieminen ja Vihreät/Gröna: Saara Ilvessalo. Ordförande ambassadör Petri Salo.

Tillställningen är öppen för allmänheten.  Begränsat antal sitplatser fylls i ankomstorder

Välkomna!

Tilläggsuppgifter: Petri Salo, UM, tel/puh. 0295 351 018

 

UM

 

vsl logo vaaka uusi

Egentliga Finlands positiva ekonomiska utveckling och strukturomvandling tar sig tydligt uttryck i sysselsättningsutvecklingen i landskapet.

Antalet sysselsatta närmar sig historiskt rekord. Under tredje kvartalet 2018 fanns det cirka 228 000 sysselsatta i Egentliga Finland, vilket är bara en aning färre än under den föregående högkonjunkturens kulmen år 2008. Trendutvecklingen av landskapets sysselsättningsgrad överträffade under föregående sommar gränsen på 72 procent.

– Om den nuvarande utvecklingen skulle fortsätta, skulle sysselsättningsgraden i Egentliga Finland redan närma sig gränsen på 75 procent vid utgången av år 2019, berättar Antti Vasanen, chef för informationstjänster på Egentliga Finlands förbund.

För att den positiva sysselsättningsutvecklingen ska fortsätta är det dock nödvändigt att trygga tillgången på kunnig arbetskraft. Egentliga Finland kommer att lida brist särskilt på diplomingenjörer, eftersom Teknologiindustrin beräknat att Sydvästra Finland på årsnivå kommer att behöva så många som cirka
800–900 nya diplomingenjörer i början av 2020-talet. Bland de personer som avlagt DI-examen etablerar sig för närvarande årligen cirka 100 i Egentliga Finland. Det är bara 4 procent av de diplomingenjörer som utexamineras årligen.

– DI-underskottet beror på diplomingenjörernas utbildningsvägar: studerande förbinder sig redan i början av studierna till företag i närområdet, och sysselsätts därigenom på utbildningsorten, påminner Otto Kanervo, statistikexpert på Egentliga Finlands förbund.

Man strävar efter att svara på efterfrågan på diplomingenjörer i Egentliga Finland med hjälp av samarbetsuniversitetet FITech. Bakom samarbetsuniversitetet står alla betydande anordnare av DI-utbildning i Finland. Om utvecklingen fortsätter som väntat kommer samarbetsuniversitetets utbildningsutbud ändå inte att vara tillräckligt för att tillgodose företagens arbetskraftsbehov, eftersom samarbetsuniversitetet har som mål att producera cirka 400 nya diplomingenjörer per år.

Uppgifterna framgår av översikten Landskapets tillstånd som utarbetats inom Egentliga Finlands förbund. Översikten publiceras två gånger om året och skapar en situationsbild av Egentliga Finlands aktuella utvecklingstrender.

Översikten Landskapets tillstånd nås via följande länk:
http://www.lounaistieto.fi/wp-content/uploads/2018/11/maakunnan-tila-syksy-2018.pdf

En aktuell statistikuppföljning av utvecklingen i Egentliga Finland finns i tjänsten Lounaistieto.fi: http://www.lounaistieto.fi/information-tjanster/tilastot/?lang=sv

 

 10.12.2018

Årets Auroramedalj tilldelades landskapsmuseets byggnadsforskare Eija Suna under landskapsfullmäktiges möte 10.12.2018.

Eija Suna har i över tre årtionden arbetat för gamla byggnader och korrekt renovering av dem i Egentliga Fin-land. Det är första gången Auroramedaljen tilldelats en representant för byggnadsforskning och byggnads-skydd. I början av Sunas karriär betraktades gamla byggnader på många håll, såväl på landsbygden som i staden, som ett hinder för utveckling. Suna har genom sitt arbete på ett betydande sätt bidragit till att förändra dessa attityder, bevara det gamla byggnadsbeståndet som en del av landskapet i stort samt uppmärksamma museala detaljer hos enskilda byggnader.

– Det är betydelsefullt att landskapsstyrelsen i Egentliga Finlands förbund beslutat att uppmärksamma landskapsmuseets kulturgärning att värna om kulturmiljön och byggnadsarvet till förmån för landskapet. Det är fråga om ärenden som ofta är mycket omdiskuterade, särskilt på grund av tillhörande ekonomiska intressen. Under min karriär har jag ändå upplevt att attityderna till att bevara kulturarvet – i alla dess former – hela tiden blivit mer positiva. Idag intresserar sig allt fler för den bebyggda miljön och dess värden. En miljö som bär spår av tidigare generationers liv och arbete inger nutidsmänniskan en känsla av trygghet. Var och en kan uppleva sig höra till en
lång kedja av generationer, när miljön består av en mångformig kulturmiljö och av byggnadsbestånd från olika tider, konstaterar Suna.

Egentliga Finlands förbund delar årligen i december ut Auroramedaljen åt en person, organisation eller myndighet som verkat förtjänstfullt för landskapets vetenskap, konst eller annan kulturverksamhet. Medaljerna har delats ut sedan år 1977.

 


 

Eija Suna

Uuden radan konkreettisista hyödyistä ja Tunnin junan laajasta kannatuksesta kerrotaan Enemmän kaikille -konseptin avulla. Kampanjan avulla pyritään osaltaan edistämään Tunnin junan toteuttamisen kirjaamista seuraavaan hallitusohjelmaan.

Julia Thuren 1600x757

Turun ja Helsingin välistä nopeaa ratayhteyttä ajava Tunnin juna -kampanja on käynnistynyt. Kampanja näkyy sosiaalisessa mediassa, digitaalisilla mainospinnoilla ja printtimediassa aktiivisesti seuraavan kahden viikon ajan. Kokonaisuudessaan #Tunninjuna-kampanja jatkuu pitkälle ensi kevääseen.

Kampanjassa kiteytetään Tunnin junan konkreettiset hyödyt: matka-aikojen lyheneminen tarkoittaa, että kaikkien radanvarren kaupunkien tarjonta työpaikoista kulttuuriin on vähän lähempänä ja vaivattomammin tavoitettavissa — se tarkoittaa enemmän kaupunkia jokaiselle ja enemmän syitä lähteä ja liikkua.

"Tunnin juna etenee hienolla tavalla. Suunnittelua tehdään laajalla rintamalla. Radan varren toimijat edistävät hanketta yhdessä. Rahoitusmalleja pohditaan. Ja nyt käynnistyvä kampanja tekee hankkeesta entistä näkyvämmän tuoden mukanaan uuden joukon radan puolestapuhujia", iloitsee Varsinais-Suomen liiton edunvalvontajohtaja Janne Virtanen.

Tunnin junan puolesta ottavat kantaa myös monet tunnetut suomalaiset. Kampanjan puolestapuhujiksi ovat jo lähteneet muun muassa tähtitieteilijä Esko Valtaoja, toimittaja ja kirjailija Julia Thurén, paraolympiamitalisti ja ratakelaaja Henry Manni, kaikkien aikojen menestynein suomalainen kilpauimari Jani Sievinen sekä Konecranes Oy:n toimitusjohtaja Panu Routila. Kampanja kutsuu kaikki Tunnin junaa kannattavat mukaan keskustelemaan aiheesta tunnisteella #Tunninjuna.

”Tunnin juna tekisi junamatkailusta aivan selvästi autoilua miellyttävämmän tavan liikkua Turku-Helsinki-väliä. Nyt esitetään paljon lupauksia ilmaston puolesta, hienoa, jos jotain niistä myös pidetään.”, Julia Thurén vetoaa.

Kampanjan taustalla ovat Turku, Salo, Lohja, Vihti, Kirkkonummi ja Espoo sekä Varsinais-Suomen liitto ja Uudenmaan liitto.

Lisätietoja:

http://www.tunninjuna.fi/

https://twitter.com/TunninJuna

Edunvalvontajohtaja Janne Virtanen,  p. +358 (0)40 583 6950

Tunnin juna on nopea junayhteys Turun ja Helsingin välillä. Sitä varten rakennetaan uusi oikorata, joka kulkee Salosta suoraan Lohjan kautta Espooseen.