ilmastotiekartta kuvake 

I klimatfärdplanen presenteras prioriterade förändringsmål och nödvändiga konkreta åtgärder för energi-, trafik- och jordbrukssektorerna. Klimatfärdplanen, tillsammans med de riksomfattande åtgärderna, gör det möjligt att uppnå klimatneutralitet i Egentliga Finland före 2035. Landskapsstyrelsen godkände klimatfärdplanen vid sitt möte den 25 januari 2021. Beredningen har styrts av landskapets sektion för klimatansvar.

Klimatfärdplanen konkretiserar klimatvisionen, enligt vilken landskapets mål är att år 2035 vara ett livskraftigt och klimatneutralt landskap där man fördomsfritt har utvecklat och tagit i bruk klimathållbara lösningar med tillit till kompetens, samarbete och gemensamt ansvar. 

”Klimatförändringen och att svara på den tas på allvar i Egentliga Finland. Arbetet med klimatfärdplanen har präglats av en aktiv samarbetsanda. Såväl den offentliga som den privata sektorn, forskningen och intresseorganisationer har deltagit i arbetet”, konstaterar ordföranden för sektionen för klimatansvar Timo Metsä-Tokila från NTM-centralen.

Kommunerna, företagen och alla aktörer uppmuntras att identifiera sin egen roll och att förbinda sig till att verkställa färdplanen.

Energiomvälvningen kräver renoveringar och investeringar, energieffektiviteten kan förbättras över hela linjen

Inom energisektorn är målet att avstå från fossila bränslen och övergå till förnybara bränslen samt nya produktionssätt, till exempel värmepumpar som utnyttjar jord-, berg- och spillvärme och energilagring. Intelligenta styrsystem och dubbelriktade nätverk har också en aktiv roll för konsumenten. Kommuner, bostadsaktiebolag och hushåll uppmuntras att övergå till hållbara uppvärmnings- och ellösningar. De kommunala fastigheternas energiförluster kan minskas systematiskt med hjälp av energieffektivitetsavtal. Grundliga renoveringar av byggnadsbeståndet ska redan i planeringsskedet inkludera förbättring av energieffektiviteten.

Digitaliseringen och nya drivmedel påskyndar halveringen av trafikutsläppen

För att uppnå målen för trafikutsläppen är det viktigt att andelen hållbara färdsätt i persontrafiken ökar avsevärt. Gång- och cykeltrafiken i tätorterna ökas genom att man skapar högklassiga rutter och förbättrar till exempel parkeringsmöjligheterna och underhållet. Kollektivtrafik som drivs med fossilfria bränslen minskar utsläppen i stadsregionerna. Nya lösningar för mobilitetstjänster möjliggör kollektivtrafikförbindelser i glesbygden. Kommunerna och arbetsgivarna kan införa incitament för hållbara färdsätt. I och med att el-, gas- och hybridfordon blir vanligare behövs ett omfattande laddningsnät där även företagen och bostadsaktiebolagen har en roll. Digitala lösningar optimerar godstransporterna samt möjliggör boende, arbete och företagsverksamhet på flera ställen i städerna och på landsbygden.

Jordbrukets styrka är förmågan att binda kol, hela livsmedelskedjan stöder en hållbar produktion

Inom jordbruket behövs forsknings- och försöksverksamhet på gårdarna i samarbete med producenterna samt rådgivning som grundar sig på denna verksamhet. Gårdarnas energisjälvförsörjning kan stärkas genom att man i produktionen av biogas utnyttjar åkerbiomassor som uppstår som biprodukter och gödsel och genom att man utvecklar hela värdekedjan för utnyttjande av biomassa och återvinning av näringsämnen. Förbättring av åkrarnas bördighet genom växtföljd och vattenhantering möjliggör kolbindning och förbättrar också produktiviteten. I hela livsmedelskedjan ökas medvetenheten om livsmedelsproduktionens betydelse för att lösa klimatfrågor. En hållbar förnyelse av livsmedelsproduktionen ses som landskapets styrka och hela kedjan från producent till konsument deltar i utvecklingen av den. 

”Det är bra om varje aktör granskar de många åtgärderna som presenteras med ett positiv förhållningssätt: vilken är vår roll och vilka möjligheter medför den. Det behövs nya planeringar, innovationer och försök. Många saker förutsätter teknisk utveckling och många åtgärder innehåller goda samarbetsmöjligheter för såväl kommuner, högskolor som företag”, uppmuntrar specialplanerare Aleksis Klap från Egentliga Finlands förbund. 

Färdplanen granskas och utfallet följs upp årligen. Under 2021 granskas samhällsstrukturen och byggandet samt markanvändningen, kolsänkorna och kolbindningen som nya teman. Det finns beredskap för att tidigarelägga målåret när kunskapen om de utvalda åtgärdernas effektpotential ökar.

Projektet Mot koldioxidneutrala kommuner och landskap (Canemure) stöder genomförandet och tillhandahåller årligen utsläppskalkyler och uppföljningsinformation för alla aktörer.

Ytterligare information

Egentliga Finlands klimatfärdplan 2030
https://ymparistonyt.fi/hiilineutraalilounaissuomi/varsinais-suomen-ilmastotiekartta-2030/

Timo Metsä-Tokila
direktör, NTM-centralen i Egentliga Finland
0295 022 615 | Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Riikka Leskinen
sektorchef, Valonia
044 907 5995 | Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.     

Aleksis Klap
specialplanerare, Egentliga Finlands förbund
040 721 3137  |Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Merja Haliseva-Soila
specialsakkunnig, NTM-centralen i Egentliga Finland, projektet Mot koldioxidneutrala kommuner och landskap (Canemure)
0295 022 863 | Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.       

 

Canemure logot

Finlands första havsplan har godkänts. Du kan läsa mera på Havsplaneringens egen webbsida: https://www.merialuesuunnittelu.fi/sv/2020/12/18/finlands-havsplan-2030-har-godkants/

Landskapsfullmäktige godkände förslaget till havsplan för Skärgårdshavet och södra Bottenhavet vad gäller landskapsförbundets verksamhetsområde, så att beslutet träder i kraft när Satakunta landskapsfullmäktige fattat beslut om att godkänna förslaget för sitt verksamhetsområde (11.12.2020).

Pekka Kymäläinens (SDP) förslag om texttillägg gällande planeringens kontinuitet och finansiering, samt storskarvar och sälar och de skador som de orsakar, godkändes efter omröstning (80-40).

Syftet med havsplanen är att främja hållbar användning av havet och förbättra förutsättningarna för de maritima näringarna samt den marina miljöns status. De åtta kustlandskapsförbunden har tillsammans upprättat planerna, i ett omfattande samarbete i positiv anda med Åland, miljöministeriet och olika intressenter. De tre havsplaner som upprättats bildar en helhet, Finlands havsplan. Åland, Sverige och Estland upprättar egna, motsvarande planer.

Egentliga Finlands förbund och Satakunta förbund har tillsammans upprättat den del av planen, som omfattar Skärgårdshavet och södra Bottenhavet samt den ekonomiska zon som angränsar till dessa områden. Utkasten till havsplan fanns framlagda för påseende under perioden 18.5–17.6.2020 och yttranden om planerna begärdes.

Det är första gången som en havsplan upprättas, och många funderingar väcktes å ena sidan av planens rättsverkan eller avsaknad av den samma, å andra sidan planens ställning i andra processer, liksom dess genomslag. Dessutom inkom önskemål om att bland annat klimatförändringen skulle göras mer synlig också i havsplaneringen.

En stor mängd positiv respons inkom beträffande konsekvensbedömningen. Största delen av den branschspecifika responsen för Skärgårdshavets och södra Bottenhavets planeringsområde rörde potentiella områden för vindkraft och vattenbruk, samt turism och rekreation. En ganska liten andel av responsen riktade in sig på sjöfarten.

Förslaget till havsplan har beretts under hösten 2020 utgående från respons som inkommit på utkastet, konsekvensbedömningen samt övrigt samarbete med intressenter. De godkända havsplanerna skickas till miljöministeriet som i sin tur rapporterar och skickar havsplanerna till Europeiska kommissionen.

                     

Allt havsplansmaterial är digitalt. Planförslaget och övrigt material finns i sin helhet framlagda på följande webbplats: https://www.merialuesuunnittelu.fi/sv/

Tilläggsinformation: specialplanerare Timo Juvonen, tfn 040 829 5543, planeringsdirektör Heikki Saarento, tfn 040 7203056, koordinator för havsplaneringssamarbetet Mari Pohja-Mykrä, tfn 044 711 4320

ranta

logorivi MSP EMKR ST 1