Till Egentliga Finland hör 27 kommuner som finansierar Egentliga Finlands förbunds verksamhet med finansieringsandelar enligt invånarantal. Invånarantalen från 31.12.2015.
Invånarantal | 3 986 | ![]() |
![]() |
Landareal, km2 | 94,99 | ||
Vattenareal, km2 | 0,58 | ||
På Aura ås västra sida sprider sig vida åkerområden, och på östra sidan dominerar steniga kullar. Aura är gammalt lantbruksområde, men också industrin har långa traditioner i regionen. I Aura finns Aura ås paddlingsrutt och Koskipirtti, som är ett museumscafé i samband med Kuuskoski herrgård.
|
|||
Invånarantal |
32 590 | ![]() |
![]() |
Landareal, km2 | 150,34 | ||
Vattenareal, km2 | 29,16 | ||
S:t Karins har rikligt med skogsdungar och eken är den mest förekommande trädarten. Största delen av S:t Karins yta är röjt till åkermark. I S:t Karins finns Kustö biskopsborgens ruiner och Kustö gård. S:t Karins fick stadsrättigheter år 1993.
|
|||
Invånarantal | 6 909 | ![]() |
![]() |
Landareal, km2 | 686,93 | ||
Vattenareal, km2 | 2 113,94 | ||
Kimitoön är Finlands största kustö. Skärgårdshavets nationalpark sträcker sig till de sydvästliga och sydliga delarna av Kimitoöns kommun. De mest kända turistattraktionerna är Bengtskärs fyr och Naturrummet Blåmusslan i Kasnäs. |
|||
Invånarantal | 2 399 | ![]() |
![]() |
Landareal, km2 | 191,46 | ||
Vattenareal, km2 | 0,96 | ||
Koskis hör till Loimaas lerområde och landskapet domineras av öppna åkerområden. I norra delarna av kommunen finns den branta Hevonlinna åsen. Det platta landskapet livas upp av Pemar å och dess forsar. Jordbruksindustrin är viktig för kommunen. I Koskis kan man besöka Yrjö Liipolas konstmuseum. |
|||
Invånarantal | 895 | ![]() |
![]() |
Landareal, km2 | 165,76 | ||
Vattenareal, km2 | 604,12 | ||
Gustavs är känd för sin skärgårdskultur och marina miljö. Till kommun hör över 2000 öar och skär. Kaitais bro, som byggdes år 1982, förbinder Gustavs till fastlandet. Till invånarantalet är Gustavs Egentliga Finlands minsta kommun. I kommunen finns dock över tretusen sommarbostäder och detta betyder att invånarantalet ökar flerfaligt under sommaren. Enskärs fyr finns i Gustavs. |
|||
Invånarantal | 8 520 | ![]() |
![]() |
Landareal, km2 | 531,67 | ||
Vattenareal, km2 | 13,66 | ||
Till bergsgrunden hör Letala till Vakka-Suomis rapakivi-granitområde. Den före detta Valkojärvis botten öppnar sig på centrums sydöstra sida som ett vitt odlingslandskap. Det specialiserade lantbruket, som hönshushållning och grönsaksodling, har en viktig sysselsättande roll. Laitilan Wirvoitusjuomatehdas tillverkar bekanta drycker i Letala. Letala fick stadsrättigheter år 1986. |
|||
Invånarantal | 19 263 | ![]() |
![]() |
Landareal, km2 | 300 | ||
Vattenareal, km2 | 1,67 | ||
De tidigt röjda åkrarna vid Aura ås och Savijokis stränder är säregna för Lundos kulturlandskap. Landskapet präglas också av steniga backar och små skogsområden. Littois träsks östra delar hör också till Lundo kommun. |
|||
Invånarantal | 16 467 | ![]() |
![]() |
Landareal, km2 | 848,09 | ||
Vattenareal, km2 | 3,84 | ||
Loimaa kommun ligger vid Loimijokis strandkant där de historiska landskapen Egentliga Finland, Satakunta och Tavastland möts. De vida odlingsområdena är landskapsmässigt värdefulla. Lantbruket är en viktig näringsgren. På området idkas svinkötts- och hönsäggsproduktion samt oljeväxt- och spannmålsodling. |
|||
Invånarantal | 2 028 | ![]() |
![]() |
Landareal, km2 | 195,28 | ||
Vattenareal, km2 | 0,71 | ||
S:t Mårtens är ett jordbruksområde vars åkerområden breder ut sig längs Pemar ås stränder. I kommunens perifera områden finns skogs- och myrmarker. Högmyrsområdet, som utgörs av Karhunperärahka, Juomakivenrahka och Linturahka, hör delvis till det nationella skyddsprogrammet av myrar. Den mångsidiga lantbruksproduktionen är en viktig näringsgren för kommunen. I S:t Mårtens kan man göra vildmarksutflykter på Marttilan Korven och Huhtaanmajas vildmarksrutter. |
|||
Invånarantal | 9 706 | ![]() |
![]() |
Landareal, km2 | 174,90 | ||
Vattenareal, km2 | 29,23 | ||
Maskus näringsrika jordmån gör det till ett gynnsamt odlingsområde. I väst härskar havsklimat, och i öst dominerar skogarna. Simstränderna som bildats i grusgropar går under namnet ”Maskus Riviera”. |
|||
Invånarantal | 7 859 | ![]() |
![]() |
Landareal, km2 | 519,72 | ||
Vattenareal, km2 | 16,37 | ||
Virmos natur är omväxlande. Två relativt stora åar, Mynäjoki och Laajoki, rinner genom kommunen. Naturen består av bergskullar, stora myrområden, grusåsar, några sjöar samt vida områden av åkrar och skogar. I Virmo finns Mynälahtis fågelvattenområde. |
|||
Invånarantal | 18 961 | ![]() |
![]() |
Landareal, km2 | 311,49 | ||
Vattenareal, km2 | 376,49 | ||
Nådendal kallas ofta för Skärgårdsstaden, och i dess centrala stadsområde möts kusten och skärgården. Nådendal ligger på Finlands temperaturmässigt mildaste område med mycket lövgrönska. Mumindalen och Naantali Spa är stadens mest populära turistattraktioner. |
|||
Invånarantal | 4 859 | ![]() |
![]() |
Landareal, km2 | 198,81 | ||
Vattenareal, km2 | 0,62 | ||
Bördiga åkrar och bergiga backsluttningar dominerar landskapet i Nousis. Kommunens norra delar hör delvis till ett fredat nationalparksområde. I Nousis kyrka fanns Finlands första biskopssäte innan den på 1200-talet flyttades till Åbo. I Nousis finns också Kuhankuonos utflyktsrutt. |
|||
Invånarantal | 1 377 | ![]() |
![]() |
Landareal, km2 | 117,62 | ||
Vattenareal, km2 | 0,11 | ||
Aura å sin källa i Oripää och kommunen präglas av myrar och källor. Oripääheden är ett betydande grus-, grundvatten- och friluftsområde. I Oripää finns även en livlig flygplats där små plan ska kunna landa och flyga. |
|||
Pargas | |||
Invånarantal | 15 457 | ![]() |
![]() |
Landareal, km2 | 881,80 | ||
Vattenareal, km2 | 4 666,44 | ||
Naturen i Pargas varierar från frodig innerskärgård till mellanskärgård fylld av bergsområden, åkrar och skogsdungar till ytterskärgård med karga kobbar och öppna vattenområden. Skärgårdens nationalpark ligger till största delen på kommunens område. I Pargas finns många populära småbåtshamnar och Finlands äldsta fyrö Utö. Skärgårdsvägen tar resenären genom Pargas skärgård via broar och landsvägsfärjor. |
|||
Invånarantal | 10 620 | ![]() |
![]() |
Landareal, km2 | 238,36 | ||
Vattenareal, km2 | 3,89 | ||
Pemars bördiga åkerområden är centrerade kring floder och forsar. Pemars tuberkulossanatorium är ett av kommunens främsta sevärheter. Tuberkulossanatoriumet är ritat av arkitekten Alvar Aalto och det togs i bruk år 1933. Pemar fick stadsrättigheter år 1997. |
|||
Invånarantal | 2 136 | ![]() |
![]() |
Landareal, km2 | 143,26 | ||
Vattenareal, km2 | 148,49 | ||
Pyhäranta har en lång strandremsa med steniga strandängar och berg. Inlandet består av backigt rapakivigranitområde. I östra hörnet av kommunen ligger Otajärvi, som är känd för sin mångfaldiga fågelfauna. Där kan man besöka Otajärvis naturstuga och fågeltorn. |
|||
Invånarantal | 8 562 | ![]() |
![]() |
Landareal, km2 | 750,04 | ||
Vattenareal, km2 | 23,65 | ||
I Pöytis finns mycket enhetliga åkerområden vid Aura ås stränder. Även vida skogs- och myrområden förekommer. I Pöytis område finns Vaskijärvis naturpark, en del av Kurjenrahka nationalpark och en del av Kuhankuonos utflyktsrutt. |
|||
Invånarantal | 24 290 | ![]() |
![]() |
Landareal, km2 | 48,76 | ||
Vattenareal, km2 | 1,30 | ||
Reso är ett område som har höjt sig ur havet. Förut var Reso en liten kommun, men den långa kvarntraditionen och tillväxten av kommersiell service ledde till att invånarantalet började växa kraftigt efter 1940-talet. I Reso finns Ikea och Egentliga Finlands största köpcentrum, Mylly. I Reso kan man beundra Huhkos herrgård. Reso fick stadsrättigheter år 1974. |
|||
Invånarantal | 6 110 | ![]() |
![]() |
Landareal, km2 | 127,12 | ||
Vattenareal, km2 | 0,78 | ||
Rusko är en flodda vars område består till största delen av gammalt havsbotten och gamla odlingar. Kuhankuonos och Suokullas utflyktsrutter hör också till Ruskos landområde. |
|||
Invånarantal | 53 890 | ![]() |
![]() |
Landareal, km2 | 1 986,48 | ||
Vattenareal, km2 | 181,83 | ||
Salo befinner sig vid Halikkoviken och sträcker sig långt in på fastlandet. Salo är Egentliga Finlands ytmässigt största kommun med 30 stadsdelar och 413 byar. Salo är en kommun med mångsidig service, t.ex. Wiurila golf och tre småbåtshamnar med gästplatser i Finby under sommarsäsongen. Salo fick stadsrättigheter år 1960. |
|||
Invånarantal | 3 019 | ![]() |
|
Landareal, km2 |
252,49 |
||
Vattenareal, km2 | 47,19 | ||
Sagu är omringat av hav på tre landssidor och Sauvonjoki rinner genom kommunen. I kommunen finns Ahtela ungdomscenter där det ordnas läger för upp till tvåtusen ungdomar. |
|||
Invånarantal | 9 093 | ![]() |
![]() |
Landareal, km2 | 667,78 | ||
Vattenareal, km2 | 29,90 | ||
Someros landskap växlar mellan grusåsfyllda åkerområden, gröna skänkar och vattenlandskapet av Pemar ås sjörutter. Lantbruksproduktionen är en viktig näringsgren för Somero. I Somero kan man beundra Hiidenlinna, som har byggts av en enda man på 1900-talet. Somero fick stadsrättigheter år 1993. |
|||
Invånarantal | 1 633 | ![]() |
![]() |
Landareal, km2 | 140,31 | ||
Vattenareal, km2 | 77,40 | ||
Tövsala är en kust- och skärgårdskommun med närmare 200 öar och skär och över 300 kilometer kustremsa. Stenindustrin har länge bidragit till sysselsättningen. Säreget för Tövsala är medeltida herrgårdar som t.ex. Särkilahti, Järppilä, Kahiluoto och Viiainen. |
|||
|
|||
Invånarantal | 185 908 | ![]() |
![]() |
Landareal, km2 | 245,66 | ||
Vattenareal, km2 | 60,70 | ||
Stadsområdet är före detta skärgård som höjt sig från havet. I centrum omger sju kullar Aura ås dal. De största öarna är Kakskerta, Satava, Hirvensalo och Runsala. Åbo var Finlands huvudstad fram till år 1812. Det finns fyra högskolor i Åbo: Åbo universitet, Åbo Akademi, Åbo yrkeshögskola och Yrkeshögskolan Novia. Åbo hamn är en central aktör inom kommunens logistik. En av de populäraste sevärdheterna är Åbo slott. |
|||
Invånarantal | 15 510 | ![]() |
![]() |
Landareal, km2 | 502,38 | ||
Vattenareal, km2 | 1 430,26 | ||
Nystads landskap består av skärgård och landsbygd. Nystads fred slöts år 1721 mellan Sverige och Ryssland, vilket innebar slutet på Sveriges stormaktstid. Finlands enda bilfabrik, Valmet Automotive Oy, finns i Nystad. Bilmuseumet är en känd sevärhet. |
|||
Vemo | |||
Invånarantal | 2 276 | ![]() |
![]() |
Landareal, km2 | 188,77 | ||
Vattenareal, km2 | 13,32 | ||
Vemo ligger på landskapets kustområde, men trots det har Vemo relativt lite kustlinje. Det tvådelade Vemosundet sträcker sig lång in i fastlandet. Lantbruket är specialiserat på produktion av svinkött och hönsägg. I Vemo kan man beundra 1700-tals herrgården Nuhjala i rokokostil. |