Ylatunniste2 

Utkastet till stamnätet identifierar inte den nationella betydelsen av Toijala -banan

Förbundets styrelse lämnade vid septembermötet sitt utlåtande om stamnätet för landsvägar och järnvägar, vilket utarbetats av kommunikationsministeriet. Från Egentliga Finlands synpunkt sett är den mest centrala bristen i utkastet det att Åbo – Toijala -banan inte ingår i stamnätet. Inemot två hundra utlåtanden lämnades om utkastet till stamnätet. Förutom av aktörerna i vårt landskap, framfördes att Toijala-banan ska tillfogas bl.a. av VR -Koncernen, Tammerfors handelskammare, Birkalands företagare, Birkalands förbund, Servicesektorernas arbetsgivare PALTA samt JHL. Utöver dessa krävde förra veckan Yara Suomi, Neste Abp och Meyer Turku att Åbo - Toijala -banan ska tas med i stamnätet för järnvägarna. Dessa företag var oroliga för verksamhetsförutsättningarna för den finländska exportindustrin och ansåg det utgöra ett hot mot företagsverksamheten för företagen i Egentliga Finland, om Toijala -banan lämnas utanför stamnätet.

Det finns två viktiga argument för att tillfoga Toijala -banan i stamnätet. Först och främst finns det ett fel i utkastet till stamnät, vilket det är skäl att korrigera. I bilagan till utkastet till stamnätsförordningen förs det fram att Kustbanan till sin huvudsakliga trafikprofil samt på basis av både person- och godstrafiken finns i stamnätet. Detta stämmer inte. Den nuvarande och även den framtida rutten för den spårbundna godstrafiken för Åbo och Egentliga Finland är entydigt Toijala -banans riktning. Kustbanan/En timmes tåg är huvudsakligen för persontrafiken och tjänar inte som riktning den spårbundna godstrafiken. För det andra, Åbo och Nådendals hamnar hör till TEN-T kärnnätet som omfattar Europa. Det vill säga, de är de prioriterade i den högsta klassen även i t.o.m. europeisk omfattning. Det är minst sagt märkligt att det stamnät för den spårbundna godstrafiken, vilken definierats som nationell, inte leder till dessa hamnar.

Minister Berner beslutar om stamnätets omfattning de närmaste veckorna. Det är skäl att hoppas att det ytterst kraftiga budskap som lämnats utifrån utkastet till ett stamnät om betydelsen av Toijala -banan och dess ställning som en del av det nationella stamnätet blir hört och beaktat på ett vederbörligt sätt.

För mer information: intressebevakningsdirektör Janne Virtanen, tfn 040 583 6950

Användningen av Åbo flygstation klarlades genom en enkät

Egentliga Finlands förbund genomförde sommaren 2018 en enkät om användningen av Åbo flygstation. Förfrågan var i första hand riktad till näringslivet i Egentliga Finland, Raumoregionen och Västra Nyland, och den besvarades av cirka 900 personer. Enkäten genomfördes i samarbete med Åbo stad, Egentliga Finlands företagare samt Åbo, Raumo och Västra Nylands handelskammare.

Utifrån enkäten har Åbo flygstation tre starka hubs: Helsingfors, Stockholm och Riga. Vart och ett av dessa utnyttjas oftast som ställen för att byta till anslutningsflyg, men till Stockholm och Riga flyger man mycket från Åbo även direkt. Cirka 55 % av dem som svarat uppgav sig använda Helsingfors-Vanda som sin avresestation och cirka 45 % Åbo flygstation. På basis härav kan det uppskattas att man flyger upp till 250 000 affärsresor via Helsingfors-Vanda, vilkas slutliga destination eller avreseplats är sydvästliga Finland.

På basis av resultaten är både Raumoregionen och Egentliga Finland det huvudsakliga marknadsområdet för Åbo flygstation. Företagen i Raumoregionen begagnar sig av Åbo flygstation mycket på samma sätt som företagen i Egentliga Finland. För direktflygen väljer nästan alla Åbo som avresestation. Avreseflygstationen för flyg till de nordiska länderna är lika ofta Åbo som Helsingfors-Vanda, men för flyg längre bort i Europa väljer de flesta Helsingfors-Vanda som avreseflygstation. Även från Västra Nyland valde många Åbo som avreseflygstation då de flyger med direktflyg till Stockholm.

Valet av avresestation förklaras av utbudet för anslutningsförbindelserna sam den tid som går åt för flygfältsformaliteterna och resan till flygstationen. På direkta flyg är Åbo flygstation konkurrenskraftig ända t.o.m. Lojo, för enligt bedömningen av dem som svarat är restiden till Åbo flygstation en aning kortare än för Helsingfors-Vanda, då man beaktar den tid som går åt till flygfältsformaliteterna. När man far på en resa från Egentliga Finland och Raumoregionen är den totala restiden till flyget cirka 2,5 timme kortare än från Helsingfors-Vanda, varvid Åbo är konkurrenskraftigt även med byte till andra förbindelser.

En kort restid, goda kommunikationer och snabbheten med att uträtta ärenden på fältet är attraktionsfaktorerna för Åbo flygstation. Dessa är ett viktigt budskap för företagen i sydvästliga Finland och för fritidsresenärerna, för att den goda atmosfären på Åbo flygstation och tillväxten för antalet resenärer ska fås att fortsätta.

För mer information: datatjänstchef Antti Vasanen, tfn 050 410 2294


kuvat Sivu 1

 kuvat Sivu 2

 

 

Ylatunniste2 

Södra Finlands En timmes tåg förenar tillväxttriangeln

Södra Finlands stora städer Helsingfors, Åbo och Tammerfors samt arbetsmarknadsorganisationerna Näringslivets centralförbund, Byggnadsförbundet, Finlands fackförbunds centralorganisation och Suunnittelijoiden ja konsulttitoimistojen liitto (Planerarnas och konsultbyråernas förbund) lät göra en utredning om snabba spårbundna förbindelser. I utredningen Raideliikenne mahdollistaa (Trafiken på räls gör det möjligt) förenas Helsingfors, Åbo och Tammerfors till en triangel med hjälp av en timmes spårförbindelserna.

Rapporten som utarbetats av konsultbolaget Ramboll motiverar en timmes tågen Helsingfors-Åbo och Tammerfors-Helsingfors med det gemensamma pendlingsområdet som lockar investeringar och ökar produktiviteten. I Egentliga Finland har tillgången på arbetskraft stigit fram som den primära utmaningen för ekonomins tillväxt. Den så kallade positiva strukturförändringen innehåller flaskhalsar, bland vilka den mest betydande frågan hänför sig till människornas dagliga mobilitet och möjligheter att färdas efter arbete.

Inom tillväxttriangeln Helsingfors-Åbo-Tammerfors är 54 % av alla arbetsplatser i Finland och befolkningen belägen. Det förutspås att urbaniseringen ska accelerera, varvid behovet av snabba förbindelser stiger fram som allt mer viktigt. De förstärkta och utvidgade arbetsmarknadsområdena ökar konkurrenskraften för hela Finland. Samtidigt som antalet kunniga ökas, uppkommer det nya innovationer och det uppstår ett internationellt intressant arbetsmarknads- och företagsområde för investeringar.

Utvecklandet av trafiken på räls tjänar även klimatmålen på lång sikt. EU har förbundit sig till att minska utsläppen av växthusgaser med 40 % fram till år 2030 och med 80–95 % före år 2030. Finland allena har utfäst sig till att minska utsläppen från trafiken med 50 % fram till år 2030. Utvecklingen av spårinfrastrukturen och kollektivtrafiken har en enorm roll för att man ska nå fram till det kolneutrala målet.

Med En timmes tågen kopplas inte endast de stora stadscentralerna samman, utan även orterna invid banan och området inom triangeln utvecklas. Tillsammans med den regionala tågtrafiken och de regionala kollektivlösningarna förbättrar snabba spårbundna förbindelser attraktionen för hela landskap och förutsättningarna att utvecklas som bostads- och arbetsmarknadsområden.

Utarbetandet av en 12 års riksomfattande trafiksystemplan, vilket inletts av statsrådet, gör det möjligt med en långsiktig trafikplanering. Med tanke på beredningen av stora baninvesteringar är tänket som överskridet valperioderna en välkommen samt nödvändig förutsättning med hänsyn till allokeringen av EU-finansiering.

För mer information: intressebevakningsdirektör Janne Virtanen, tfn 040 583 6950, planeringsdirektör Heikki Saarento,
tfn 040 720 3056.

För Egentliga Finlands påverkarskola startar den tredje årskursen

Egentliga Finlands påverkarkurs intresserade åter igen ungdomarna. Det kom flera ansökningar än vad man kunde ta med. Vid valet framhävdes den sökandes intresse och motivation gentemot påverkarskolan. Till den tredje årskursen 2018–2019 har 26 ungdomar blivit valda. Den första träffen hålls i oktober.

Under de tidigare åren har påverkarskolans ungdomar varit nöjda med den praktiknära utbildningen och de möjligheter den har fört med sig för att bilda nätverk. I programmet för det tredje året av påverkarskolan tar man med de tidigare bekanta besöken i riksdagen och ministeriet samt att bekanta sig med medierna och intresseorganisationerna. Som nya element strävar man efter att genomföra ett besök hos en partibyrå och hos republikens presidents kansli. Eftersom tre val infaller nästa vår, arrangeras även kandidatträffar och en valpanel för ungdomarna.

Påverkarskolan är en utbildningshelhet, inrättad av landskapsstyrelsen i december år 2015, i syfte att sammanföra ungdomar, som är intresserade av att påverka i samhället, från olika delar av landskapet och att tillhandahålla information om sättet att fatta beslut och medel för att påverka. Utbildningen är med avseende på åldern riktad till studerande på andra stadiet eller sådana som just inlett högskolestudierna.

Ungdomarna i de tidigare årskurserna har berömt den mångsidiga påverkarskolan och de har själva fått påverka innehållet i det kommande programmet. Påverkarskolan utgör en del av Egentliga Finlands förbunds intressebevakningsverksamhet.

För mer information: intressebevakningsdirektör Janne Virtanen, tfn 040 583 6950

Egentliga Finlands förbund med på Bokmässan i Åbo

Egentliga Finlands förbund är med på Åbo internationella bokmässa 5.-7.10. I år koncentrerar man sig på avdelningen särskilt på landskapets fyrbåkar, till vilket även en tävling för allmänheten ansluter sig. Dessutom presenteras förbundets verksamhet och landskapet i allmänhet. Förbundets avdelning B1 är belägen i B-hallen.

Förbundet producerar för mässan även ett estradprogram fredagen 5.10. kl. 12.55–13.30. På Fiore-scenen för man en intressant diskussion om händelser förknippade med Finlands inbördeskrig under rubriken Turun tie 1917–18 (Åbos väg 1917–18). Professor, historikern Timo Soikkanen dryftar med ordf. För Egentliga Finlands landskapsstyrelse Ilkka Kanerva, samt riksdagsledamot Ilkka Kantola hur Åbo och Egentliga Finland under den tiden skilde sig från det övriga Finland.

För mer information: Informationschef Kirsi Stjernberg, tfn 040 551 3120

Aftonskola om närmat för beslutsfattare och kommunaktörer 6.11.2018

Värdet av de offentliga upphandlingarna av livsmedel för kosttjänsterna är varje år över 300 miljoner euro. I många kommuner diskuterar man om att öka utbudet av närmat och användningen av inhemska råvaror exempelvis i skolbespisningen. Saken har kunnat bli noterad i kommunens målsättningar, men upphandlingen av närmat är alltjämt obetydlig inom den offentliga sektorn.

Upphandlingen av närmat har positiva effekter på regionekonomin och t.o.m. den enskilda kommunens köpkraft är betydelsefull med hänsyn till hela regionens livsmedelskedja. Det krävs ett starkt stöd av beslutsfattarna, för att kedjan från åkern till mattallriken ska fås att fungera.

Valonias projekt Tarjousosaamista ruoantuottajille (Ett spetsprojekt för näringsomloppet, miljöministeriet) har som huvudmål att förbättra matproducenternas anbudsgivarkunnande och ett inbördes samarbete inom planeringen och förberedelsen i Loimaa-regionen och på Virmo-området, men även i hela landskapet. Åtgärderna siktar i främsta rummet till att förbättra möjligheterna för producenterna av närmat att delta i offentliga konkurrensutsättningar.

För matproduktionens företag tillhandahålls hjälp och verktyg bl.a. för att förstärka produkt-, logistik- och marknadsföringskunskapen. Genom att förstärka närmatskedjan och goda produktionssätt är det också möjligt att främja cirkulationsekonomin och markens förmåga att binda kol och det lönar sig på grund härav att lyfta fram detta allt tydligare än i dag.

Kommunernas beslutfattare bär ansvar för vilken vikt upphandlingarna ska ha. Aftonskolan för beslutsfattare och kommunaktörer som anordnas 6.11.2018 sammanför kommunernas ledande personer, de tjänstemän som ansvarar för upphandlingarna, förtroendemännen samt producenterna. Vid sammankomsten för man fram hur kommunen kan dra nytta av närmaren, varför närmat ska gynnas och framför allt hur beslutsfattarna i praktiken kan främja närmatens andel i kommunens bespisningstjänst. Tillställningen anordnas i samarbete med MTK Egentliga Finland samt Åbo universitets Brahea-center tillsammans med projektet Kuluttajat ruokatalouden keskiössä (KULTA) (Konsumenterna i fokus för kosthushållningen (KULTA).

För mer information: Sektorchef Riikka Leskinen, tfn. 044 907 5995

Ny webbplats gör trafiksystemarbetet i Åboregionen synligt

Egentliga Finlands förbund publicerade i samband med den europeiska trafikantveckan en webbplats kulje.fi . Via webbplatsen hittar invånarna, företagen, politikerna samt tjänstemännen på olika områden i samlad form information om utvecklandet av trafiken i regionen. Även invånarna uppmuntras att själva påverka sin kulturmiljö både via sajten och det instagramkonto  kulje.fi  som grundats vid sidan därom. Genom innehållen i de sociala medierna kan man göra det synligt för beslutsfattarna, vad invånaren önskar för sina färdrutter samt -tjänster nu och i framtiden.

Målet för webbplatsen är att var och en som färdas i regionen bättre ska förstå, hur och varför vi utvecklar regionens trafik. I bakgrunden verkar bl.a. de förpliktelser att minska utsläppen som uppställts av EU, folkhälsan samt andra faktorer som påverkar trafikmiljön, såsom exempelvis hur smalt gatuutrymmet är. Med webbplatsen skapas ett positivt grepp kring att utveckla trafiken. I aktuella nyheter samlas informationer om regionens trafik. På webbplatsen finns också ett presentationsmaterial om utvecklandet av Åboregionens trafik, såväl om pågående som kommande projekt i en form som man lätt kan ta till sig.

För mer information: Specialplanerare Mari Sinn, tfn 045 807 8969.

Regionutvecklingssamtalen mellan staten och landskapen framskjuts till början av år 2019

Regionutvecklingssamtalen är ett nytt element i samarbetet mellan staten och landskapen då man övergår till landskapsförvaltningen. De första samtalen har förts då man övat processen i januari-februari 2018. Avsikten är att i fortsättningen föra samtalen varje år. Samtalen om den regionala utvecklingen är statsrådets gemensamma process och de bildar för sin del underlaget för förhandlingarna om ekonomin enligt 13 § i landskapslagen.

Regionutvecklingssamtalen mellan Egentliga Finland och staten fördes i januari 2018. Från Egentliga Finland deltog i samtalen Egentliga Finlands förbund, NTM-centralen i Egentliga Finland, Egentliga Finlands TE-byrå, Åbo universitet, Åbo Akademi, Åbo yrkeshögskola samt den högsta ledningen för städerna Åbo, Salo och Nystad. Även ministerierna deltog till största delen med personer på ledningsnivå. Teman för samtalen var bland annat tillgången på arbetskraft och arbetsplatsernas tillgänglighet samt ökad kompetens – i synnerhet att ordna DI-utbildning i landskapet.

Avsikten var att ordna den första egentliga omgången av regionutvecklingssamtal mellan staten och landskapen på hösten 2018. Arbets- och näringsministeriet meddelade i början av september att på grund av den uppskjutna vårdreformen är det inte motiverat att ordna samtalen enligt den ursprungliga tidtabellen på hösten 2018.

Behovet av att upprätthålla och utveckla dialogen mer omfattande om landskapets verksamhet, som gäller den regionala utvecklingen, har man dock lagt märke till både i regionerna och ministerierna. Sålunda är det motiverat att samtalen om den regionala utvecklingen genomförs oberoende av tidtabellen för landskapsreformen. Målet är att finna en lösning som betjänar både de regionala aktörerna och ministeriernas gemensamma process för styrning och växelverkan.

Regionutvecklingssamtalen genomförs i början av år 2019 antingen i form av separata tillställningar eller som en del av studiedagarna för verksamheten och ekonomin landskapsvis. Samtalen som ordnas skilt för sig kan förutsägas bli i januari-februari, studiedagarna för landskapens ekonomi och verksamhet anordnas å sin sida i mars-april. Arbets- och näringsministeriet informerar om saken genast, då sättet för att ordna samtalen och tidpunkten blivit klar.

För mer information: Näringschef Petteri Partanen, tfn 040 776 0630. 

Pilotprojekten för den regionala tågtrafiken samt utvecklingen av upphandlad och trafik som omfattas av allmän trafikplikt 2020–2022

Kommunikationsministeriet har nalkats landskapets centrala parter om ett pilotprojekt för att ordna den regionala tågtrafiken samt för att utveckla den upphandlade och trafik som omfattas av allmän trafikplikt under tiden 2020–2022. I praktiken kunde detta innebära en möjlighet att inleda trafikerande med lokaltågtrafik i enlighet med de mål som uppställts i landskapets trafikstrategi. Möjligheten förutsätter dock lokal och regional beredskap att förbinda sig till att utveckla trafiken både finansiellt och genom personresurser. Målet för pilotprojekten ska vara att öka antalet resenärer och andelen för kollektivtrafiken som färdsätt. Projekten kunde startas tidigast från och med december 2019 och de skulle preliminärt vara 2,5 år.

Det är bestämt att pilotprojektet genomförs med ett ansökningsförfarande. Kommunerna och landskapens förbund kan bilda sammanslutningar och göra en gemensam regional ansökan. KM väljer ut 1–3 områden, med vilka man gör upp tidtabellsplanerna för tågtrafiken. Därefter begärs anbud om trafikerandet av VR.

I ansökan ska följande grunder för valet av pilotobjekt beaktas:  

  1. Bevis för att vi förmår regionalt och lokalt förbinda oss till att utveckla trafiken både finansiellt och genom personresurser
  2. Kollektivtrafikens potential för efterfrågan
  3. Synen på den regionala tågtrafiken som en del av resekedjorna och trafiksystemet
  4. Bedömning av Infrastrukturen

KM ber de myndighetsinstanser som mottagit begäran om utlåtande meddela om sitt intresse för att delta i pilotsamarbetet vid beredningen och genomförandet av ett nytt avtal om upphandlad trafik och beslut om trafikplikt. Om det finns intresse, ska ansökningarna om pilotprojektet tillställas KM senast 23.10.2018. Egentliga Finlands förbund har föreslagit för de involverade som kallats till beredningen att det från landskapet skulle sändas en ansökan, som sammanställs av förbundet. I fråga om Toijala-banan bereds ärendet i samarbete även med Birkalands förbund. 

Svar från kommunerna har begärts före 10.10.2018. Landskapsstyrelsen behandlar ärendet vid sitt sammanträde 22.10.2018.

För mer information: Planeringsdirektör Heikki Saarento, tfn 040 720 3056.

Företagens ökade omsättning fortgår jämn i Egentliga Finland

Konjunkturutsikterna för företagen i Egentliga Finland har de senaste tiderna varit positiva. Den positiva strukturförändringen kommer tydligt till synes i företagsverksamheten, för enligt Statistikcentralens förhandsstatistiker växer utvecklingen för företagens omsättning jämn i landskapet. Företagens omsättning har ökat jämnt även i hela landet, om ock i en lite långsammare takt än i Egentliga Finland.

Den som tillväxt snabbast är byggbranschen, där omsättningen för företagen i början av år 2018 var 30 % högre än nivån år 2015. I beloppet euro har landskapets klart största verksamhetssektor industrin har ökat i samma takt med alla företag. Egentliga Finlands industriproduktion bärs upp av den starka exportindustrin, där omsättningens ökning har varit klart snabbare än för industriproduktionens helhetssituation.

Omsättningsökningen för handelssektorn har blivit en aning långsammare än för utvecklingen i genomsnitt, även om omsättningen även för den har ökat stadigt redan i ett par års tid. Däremot kan man inom servicesektorn, som ökade jämn även under konjunktursvackan, lägga märke till en liten utjämning av omsättningens tillväxt. Det återstår att se, hur bestående denna svacka är.

Hos Egentliga Finlands förbund följer man upp företagens konjunkturutveckling två gånger om året. Nästa konjunkturöversikt görs i början av år 2019, då utvecklingen för företagens omsättning granskas ända fram till september 2018.

För mer information: Dataservicechef Antti Vasanen, tfn. 050 410 2294

 

1

 

2

 

3

 

4

 Ylatunniste2

Det händer inom spårtrafiken: CEF-finansieringsinstrument, En timmes-tåget VR:s extraturer

Europakommissionen publicerade 6.6.2018 en framställning om nästa Nätens Europa (CEF) -program för finansieringsperioden 2021–2027. Europakommissionen föreslår att Finlands huvudbana ska tas med i kärnkorridoren för EU:s trafiknät. Då huvudbanan häftas fast vid kärnkorridoren blir det möjligt att ansöka om CEF-delfinansiering för huvudbanans projekt under EU:s nästa finansieringsperiod 2021–2027.

Projektet En timmes tåget mellan Helsingfors och Åbo har rean i åratal varit en del av kärnnätskorridoren, och är det även under nästa finansieringsperiod. För planeringen av En timmes tåget har erhållits EU-finansiering vid CEF-ansökan för trafikleds- och trafikprojekt. De utvidgade kärnnätskorridorerna i Finland förbättrar för sin del Finlands möjligheter att få EU:s CEF-finansiering för de flesta projekten. Den nationella finansieringen är dock i dessa projekt betydande och inverkar på tidtabellen för ett förverkligande.

Ministrarna från Egentliga Finland, Petteri Orpo, Anne-Mari Virolainen och Annika Saarikko skrev i Turun Sanomat under veckoslutet om de viktigaste målen med avseende på Egentliga Finlands utveckling: utbildningen på det tekniska området samt En timmes tåget. Ministrarna konstaterade att En timmes tåget är även mycket annat än ett banprojekt. Enligt dem ”är det fråga om att skapa ett enhetligt pendlingsområde för 1,5 miljoner människor till Södra Finlands område, som är ett lokomotiv för Finlands ekonomi. En timmes tåget ger människorna möjlighet att välja sina drömmars boningsplats, fastän arbetsplatsen vore längre bort.

Effekterna av En timmes tåget för sysselsättningen, bostadsbyggandet och företagens verksamhetsförutsättningar ska vara betydande och avspeglas positivt på hela landet. Genom en konkurrenskraftig restid skulle allt fler övergå till att ta tåget.

En timmes tåget är Finlands mest internationella banprojekt. Det är en central del av EU:s trafikkorridor från Stockholm via Åbo och Helsingfors till S:t Petersburg och som förenar de nordiska metropolerna. Med tanke på turismen och logistiken är de möjligheter som erbjuds av trafikkorridoren obegränsade. Detta internationella element ger En timmes tåget en ypperlig möjlighet att nå framgång i konkurrensen om EU-finansiering.” Ministrarna konstaterade att landets regering har gjort betydande satsningar på tillväxt och utveckling för Egentliga Finland och att de vill fortsätta med det aktuella arbetet.

VR har meddelat att det ökar rikligt med nya turer för tåg i fjärrtrafik från mitten av augusti. Ökningarna har varit uppe i diskussionerna under våren mellan VR och Egentliga Finlands förbund. Mellan Helsingfors och Åbo utökar man med fyra nya veckoslutsturer samt mellan Tammerfors och Åbo ökar man med turer på fredagskvällen efter kl. 19 och på lördagsmorgonen före sju för att förbättra omstigningsförbindelserna. I Åbo-riktningen har turerna ökats speciellt på basis av antalet passagerare.

För mer information: intressebevakningsdirektör Janne Virtanen, tfn 040 583 6950

Kampanjen Töihin tänne (Hit på jobb) och SuomiAreenas teemadag påskyndar Sydvästra Finlands positiva strukturförändring

Sydvästra Finlands positiva strukturomvandling syns denna sommar såväl i samhällsdebatten som i människornas vardag. Kommunerna i Sydvästra Finland och landskapens förbund har beslutat fortsätta med marknadsföringskampanjen Hit på jobb samt med att anordna en temadag under SuomiAreena.

Med kampanjen Hit på jobb söker man lösningar för bristen på arbetskraft. Marknadsföringskampanjen lanserades i början av 2018 för att locka kunniga och flyttare på riksnivå på arbete i Sydvästra Finland. I Sydvästra Finland uppstår det, om de nuvarande tillväxtförväntningarna går i uppfyllelse, under de kommande fem åren 30 000 nya arbetsplatser, för vilka man söker arbetstagare.

Målet för konceptet är ett långsiktigt arbete för att få de kunniga och flyttrörelsen till Sydvästra Finland. I den första fasen av kampanjen öppnades en webbplats för kampanjen Töihin tänne (Hit på jobb) och satsade med lyckade resultat på marknadsföring på webben och i sociala medier. I den andra fasen utvecklas information om vad Sydvästra Finland har att erbjuda den som flyttar hit och för familjen. Dessutom kopplas Töihin tänne-kampanjen fast till projektet Talent Boost Turku – tillväxt genom internationella kunniga.

Vid Finlands största evenemang för samhällsdebatt, SuomiAreena förjupar man sig torsdagen 19.7. i den positiva strukturomvandlingen i Egentliga Finland. Under evenemangsdagen ”Lounais-Suomen ihme” (Sydvästra Finlands underverk) sätter man sig in i regionens ekonomiska tillväxt på den helt nya strandscenen. Med och diskuterar bristen på arbetskraft och Sydvästra Finlands utveckling är bl.a. f.d. statsministern Esko Aho, f.d. ambassadören, företagaren Bruce Oreck, varumärkesdirektören Peter Vesterbacka samt flera representanter för företagen i Sydvästra Finland samt riksdagsledamöter från Satakunta och Egentliga Finland.

Länk till programmet.

För mer information: intressebevakningsdirektör Janne Virtanen, tfn 040 583 6950

Utmaningarna för Skärgårdshavets fiskerinäring dryftades vid ministerträff

Representanter för Skärgårdshavets yrkesfiskare träffade i maj jord- och skogsbruksminister Jari Leppä samt bostads-, energi- och miljöminister Kimmo Tiilikainen ordföranden för Egentliga Finlands riksdagsmannagrupp Ilkka Kanerva samt på initiativ av vice ordförande Olavi Ala-Nissilä. Träffen var en fortsättning på det möte som ordnades i april för Egentliga Finlands riksdagsledamöter, där man diskuterade framtiden för Skärgårdshavets yrkesfiske.

Skärgårdshavet är en i Finland betydelsefull och mångsidig koncentration för fiskerinäringen. Skärgårdshavet har synnerligen långa traditioner och en stor betydelse inom yrkesfisket för att upprätthålla skärgårdens livskraft. Antalet kommersiella fiskare i huvudsyssla har gått ned allt sedan 1980-talet brant med över hälften. Den största orsaken till minskningen är den försämrade lönsamheten för fiske. Skadedjur som gråsäl och storskarvar orsakar, utöver de direkta skadorna, förändringar i fiskarnas beteende och i fiskbeståndens tillstånd.
Representanterna för yrkesfiskarna lade fram handlingsförslag för ministrarna för att stimulera kustfisket och för att trygga tillgången på inhemsk naturfisk. Förslagen innehöll åtgärder för att minska gråsälsstammarna utöver kvotjakten samt lättnader för kvotjakten. Fiskarna förde fram lättnader bl.a. genom att avstå från skyddsområden, att tillåta jakt i Skärgårdshavets nationalpark samt att förkorta fridlysningstiden. I fråga om storskarven förde fiskarna fram att en riksomfattande plan för att minska beståndet ska utarbetas och verkställas.

På förslag av ordföranden Kanerva lovade minister Leppä utse en arbetsgrupp, som följer med och rapporterar om helhetssituationen samt bedömer säl- och storskarvsbestånden speciellt ur yrkesfiskarnas synvinkel och där fiskarna är representerade. Minister Tiilikainen lovade ännu detta år starta utarbetandet av en plan för att sköta vården av storskarvsstammen. Likaså ansåg ministrarna det vara självklart att yrkesfiskarnas aspekt blir beaktad när man gör upp en plan för vården av sälstammen.

För mer information: intressebevakningsdirektör Janne Virtanen, tfn 040 583 6950

Experimentet med kollektivtrafik Föli-Kurjenrahka inleddes

Ett 10 veckor långt experiment med Åboregionens kollektivtrafik Föli 10 började 4.6.2018. Trafiken fortsätter ända under tiden för skolornas ferier, dvs. Till 12.8. Föli kör en del av turerna för linjerna 21 och 23 till Tortinmäki till kärnan av nationalparken Kurjerahka på så sätt att fem dagliga turer, tur/retur, under vardagarna körs från Salutorget i Åbo till hållplatsen för Kurjenrahka. På lördagarna och söndagarna kör man tio turer, tur/retur vardera dagen.

Egentliga Finlands förbund har varit med och förhandlat om försökstrafiken och under våren har Kuhankuonon retkeilyreitistö- ja virkistysalueyhdistys ry, där förbundet sköter sekreteraruppgifterna aktivt, varit med och planerat tjänster som riktar sig till nya grupper med rekreationssökare, som anländer till området. Över evenemangen och tjänsterna har sammanställts en evenemangs- och servicekalender, som finns på adressen www.kuhankuono.fi/fi/tapahtumakalenteri/

Ifall kollektivtrafikförsöket för Kurjenrahka utfaller väl kan en fortsättning på experimentet utlovas under sommaren 2019.

För mer information: specialplanerare Lasse Nurmi, tfn 040 543 5473

Utredning av den regionala tågtrafiken i Egentliga Finland

Lokaltågtrafiken på Egentliga Finlands bannät upphörde i början av 1990-talet. Utvecklingen för region- och samhällsstrukturen de senaste decennierna har varit att stödja biltrafik, även om bannätet mellan Egentliga Finlands landskaps-och regioncentrum jämte stationsplatserna hade varit nästan idealiskt med tanke på strukturen. Regionens tågtrafik som en del av ett hållbart bostads- och arbetsmarknadsområde på landskapsnivå har skrivits in i både landskapsplanläggningens och trafiksystemarbetets mål.

Utvecklingen på sistone, den positiva strukturförändringen, har lett till en obalans mellan tillgången på och utbudet av arbetskraft, vilket kommer till synes i en tilltagande och allt längre pendling. Man har tagit upp den nya utmaningen bl.a. genom Silta (Bro)-avtalet mellan området och staten. Planeringen och genomförandet av elektrifieringen av Nystads–banan utgör en del av hur man reagerat på denna utmaning. Utnyttjandet till fullo av elektrifieringen av banan, förutom för godstrafiken, med en regional tågtrafik höjer hela landskapets trafiksystemberedskap i förhållande till En timmes-tåget. Samtidigt stöder landskapsreformen och det att persontrafiken på järnvägarna blir fri, granskningen av den regionala tågtrafiken ur en helt ny aspekt.

Kommunikationsministeriets utredning av den regionala tågtrafiken

Kommunikationsministeriet har på våren 2018 tillsammans med Birkalands och Sydösterbottens förbund hos en konsult (WSP) låtit göra en Utredning om förutsättningarna för att ordna regional tågtrafik. Utredningen uppmuntrar landskapen till att ompröva helhetsutbudet av kollektivtrafik och att besluta med vilka färdmedel som den av myndigheten ordnade trafiken ska skötas.

Syftet med arbetet har varit att bedöma den regionala tågtrafikens potential och förutsättningarna för att ordna den. Som pilotområde har barnavsnitten Vasa–Seinäjoki–Haapamäki–Jyväskylä och Haapamäki–Tammerfors fungerat...

I den internationella översikten har man granskat Sverige, Tyskland och Storbritannien med tyngdpunkten på Sverige. Exemplen visar att konkurrensutsättningen av tågtrafiken regionalt har lockat flera europeiska operatörer in på marknaden, och den nya trafiken har ökat antalet passagerare. De har också visat att det inte finns en enda modell för konkurrensutsättning av tågtrafiken som passar alla, utan varje område, aktörerna och trafiksystemens särdrag måste beaktas. I Sverige och Tyskland har områdena beslutanderätten för den regionala tågtrafiken, medan ansvaren bärs av myndigheter som motsvarar landskapen i Finland. Den regionala tågtrafiken grundar sig i dessa länder nästan undantagslöst på den offentliga servicens skyldigheter, vilket innebär att trafiken får stöd av det allmänna. Däremot råder det en öppen konkurrens inom den långväga trafiken...

Det vore i själva verket ändamålsenligt att landskapen eller stadsregionerna vore de behöriga myndigheterna i den tågtrafik som kompletterar rikstrafiken, liksom i Sverige och Tyskland...
Materialet skulle hyras av ett materialbolag som avskiljs från VR eller så skulle ett eget bolag bildas. Svagheterna med ett eget materialbolag för landskapen kan dock vara den alltför lilla storleken, om inte den regionala trafiken är betydligt större i framtiden.

https://api.hankeikkuna.fi/asiakirjat/b74f6d69-54f1-4e8c-8f57-88b3f93dd684/31e91042-ffdb-422d-8e33-7137b50f093e/RAPORTTI_20180530071000.PDF

Öppnandet av järnvägstrafiken för konkurrens

Kommunikationsministeriet och VR-Koncernen har 4.6.2018 nått samförstånd om hur öppnandet av konkurrensen ska framskrida:

Öppnandet för konkurrens betyder i praktiken att VR:s monopol att trafikera på bannätet i Finland överges under nästa decennium. Då kan det komma in även andra aktörer på järnvägarnas persontrafikmarknad.

Öppnandet av järnvägarnas persontrafik för konkurrens inleds enligt vad som avtalats i det ekonomipolitiska ministerutskottet från Södra Finlands tätortstågtrafik med ett avtal om nyttjanderätt. Erfarenheterna från konkurrensutsättningsmodellen för tätortstrafiken i Södra Finland utnyttjas i en modell för att öppna konkurrensen för den andra persontrafiken.

KM och VR samarbetar för att genomföra de bolagsarrangemang som behövs för att öppna konkurrensen. Målet är att den konkurrensutsatta trafiken börjar i juni 2022.

VR och KM bildar ett materialbolag samt ett bolag för specialuppgifter för fastighetsbolaget ägarstyrt av KM. Målet är att de bolag som bildas är verksamma senast 31.12.2018.
Till materialbolaget överförs alla de Sm2- och Sm4-tåg som används i tätortstrafiken i Södra Finland, samt reservdelarna och särskilt definierade specialverktyg för materialet. Materialbolaget inleder också förberedelserna för anskaffning av ett nytt tätortstrafikmaterial.

Till fastighetsbolaget överförs de fastigheter som är nödvändiga för trafikerandet i Södra Finlands tätortstrafik. De VR tillhöriga byggnaderna i Helsingforsdepån och de stationära anläggningar som ingår i dem, samt de VR-Koncernen tillhöriga stationsbyggnaderna som är belägna på trafikområdet för Södra Finlands tätortstrafik i form av viss till ägovidden bestämda områden. VR har på gång ett betydande projekt för fastighetsutveckling på stationsområdet i Helsingfors, från vars ägande VR kommer att avstå på marknadsvillkor.

VR bolagiserar sin underhållsverksamhet till ett särskilt underhållsbolag inom VR-koncernen. Till underhållsbolaget överförs den underhållspersonal som behövs, samt de nödvändiga reservdelarna, maskinerna och anordningarna för underhållet. VR utvecklar underhållsbolaget till ett operativt och för företagsverksamheten självständigt bolag och avstår på marknadsvillkor från att äga bolaget innan konkurrensutsättningen av trafiken inleds.

https://www.lvm.fi/-/rautateiden-henkiloliikenteen-kilpailun-avaaminen-etenee-yhtiojarjestelyilla-976098

Ordnandet av kollektivtrafiken i Sverige

Ordnandet av kollektivtrafiken i Sverige har från och med 1.1.2012 styrts av en kollektivtrafiklag 2010:1065 (Lag om kollektivtrafik). Enligt den ansvarar en regional kollektivtrafikmyndighet för den lokala och regionala kollektivtrafiken samt genom särskilt avtal för en färdtjänst. Den lokala och regionala järnvägstrafiken på statens bannät är konkurrensutsatt avtalstrafik, liksom även nästan all lokal och regional busstrafik. Den lönsamma järnvägstrafiken mellan områdena har allt sedan år 2010 varit helt underställd fri konkurrens. Den olönsamma trafiken är delvis i samarbete med myndigheten Trafikverket en avtalstrafik som konkurrensutsätts. Busstrafiken mellan regionerna är fri konkurrens, Trafikverket köper de olönsamma turer som betraktas som nödvändiga.

Landskapsreformen och den regionala tågtrafiken i Egentliga Finland

I beredningen av landskapsreformen ingår också att dryfta servicenätet för det nya landskapets social- och hälsovård. Ett hållbart och likvärdigt servicenät förutsätter god tillgänglighet på landskapsnivå, utom för kunden även ur arbetstagarens synvinkel. Utgångspunkten är att servicenätet i första hand ska bygga på kollektivtrafik. I fråga om regionstrukturen har Egentliga Finland goda förutsättningar för det, men genomförandet förutsätter en ändring av tänkesättet och att man griper tag i den möjlighet som landskapslagen erbjuder.

Enligt 6 § 2 mom. ”Landskapets uppgiftsområden”
Landskapet kan dessutom sköta 1) utveckling och ordnande av trafiktjänster på landskapsnivå samt planering och ordnande av offentlig persontrafik liksom uppgifter som gäller statsunderstöd för offentlig trafik med undantag för verksamhet inom verksamhetsområdena för de kommunala och regionala myndigheter som avses i IV avd. 1 kp. 3 § 2 och 3 mom. i trafikbalken del IV av transportbalken som avser på kommunala och regionala myndigheters verksamhetsområde, planeringen och ordnandet av dessa områdes trafik samt spårtrafik.

Representanterna för Nystad, Virmo, Loimaa, Aura, Salo och Egentliga Finlands förbund gjorde i april 2018 en studieresa till Östergötlands och Uppsalas områdena för att studera modellerna för hur den regionala tåg- och kollektivtrafikens organisationer på landskapsnivå, lagstiftning ordnats och genomförts.

Efter resan överlämnade representanter för förbundet och Nystad 4.5.2018 till kommunikationsminister Anne Berner ett brev, där det fördes fram att en utredningsman skulle tillsättas för att fastställa förutsättningarna för att starta en regional tågtrafik i Egentliga Finland. Efter mötet med ministern beslutade man fortsätta beredningen av de uppgifter som framförts i brevet ovan med en förutredning tillsammans med Egentliga Finlands förbund, KM och regionens kommuner, där

1. man uppdaterar Egentliga Finlands förbunds tidigare lokaltågsutredningar utifrån KM:s utredning Förutsättningarna för att ordna en regional tågtrafik;
2. man bedömer elektrifieringsplanerna av Nystadsbanan ur lokaltågens och särskilt stationsplatsernas synvinkel;
3. man definierar servicenivån (turintervaller, restid, materiel) för Egentliga Finlands regionala tågtrafik, de ekonomiska förutsättningarna och organisationsmodellen (anordnare, producent, ägande);
4. man preciserar de nödvändiga avtalen för övergångsskedet;
5. man bedömer de eventuella behoven av ändrad lagstiftning.

För mer information: planeringsdirektör Heikki Saarento, tfn 040 720 3056

 Ylatunniste2

 En timmes-tåget i stark medvind

Då riksdagsvalet är om knappt ett år har den trafikpolitiska debatten accelererat. Det centrala samtalsämnet för trafikpolitikens del håller på att bli speciellt investeringarna i nya spårbundna förbindelser och att göra den spårbundna trafiken snabbare samt att ta i bruk nya finansieringsmodeller.

I den budgetframställning av finansministeriet som publicerades i augusti gav man ny fart åt järnvägsinvesteringarna genom föra fram främjandet av snabba förbindelser mellan städerna. Sålunda finns i ministeriets budgetförslag såväl planeringen av En timmes tåget mellan Helsingfors och Åbo, vilken blir färdig år 2020, som en betydande förbättring mellan Helsingfors och Tammerfors, vilken i fråga om planeringen befinner sig i ett begynnelseskede.

För planeringen av En timmes tåget mellan Helsingfors och Åbo har landets regering föreslagit 40 miljoner euro för åren 2017–2020. Finansministeriet för fram en exaktare skrivning för budgetförhandlingarna denna höst, där ”reserveringen av planeringsmedel används för att göra den snabba banförbindelsen snabbare och inleda planeringen av banan”. Flera initiativ har tagits för att mera övergripande förnya trafikpolitiken. Finansieringsmodeller för trafiknätet har dryftats redan i åratal, och under denna regeringsperiod främst på uppdrag av minister Berner. Finansminister Petteri Orpo offentliggjorde 11.8. i Turun Sanomat att han håller på att tillsätta en arbetsgrupp för att ge fart åt investeringarna för den spårbundna trafiken. Det centrala temat för arbetsgruppen är att bedöma och utveckla finansieringsmodeller med finansiering utanför budgeten. Kommunikationsministeriet har länge gjort ett underlagsarbete med hänsyn till finansieringsmodellerna. Det är bra att finansministeriet tar på sig en stark roll i utvecklandet av finansieringsmodellerna.

Från trafikpolitiken i Sverige håller det även i Finland på att bli aktuellt med att utarbeta en plan på lång sikt för att genomföra trafikprojekt. I Sverige har man för tredje gången utarbetat en 12-års trafikplan, som också innehåller beslut om sätten för att finansiera projekten. I Finland har man satt i gång ett parlamentariskt uppgörande av en 12-års riksomfattande trafiksystemplan, vilken sträcker sig ut över valperioderna.

Näringslivets forskningsinstitut Etla (Ari Hyytinen, Niku Määttänen, Vesa Vihriälä) publicerade förra veckan en rapport med det centrala innehållet att det behövs nya verktyg för att finansiera trafikinvesteringarna. Författarna lyfter fram förslagen av Jorma Ollilas arbetsgrupp från år 2013. Ollilas arbetsgrupp förde fram att vägavgifter som utnyttjar en modern lappningsteknologi skulle införas. Förslaget framskred då dock inte. Därtill föreslår författarna finansiering av trafikinvesteringar genom att skärpa fastighetsbeskattningen. Därvidlag beskattas en del av den värdestegring för mark och bostäder som uppstår av trafikinvesteringarna. Likaså anser författarna projekt med s.k. livscykelmodeller, vilka utnyttjar privat finansiering vara nyttiga. Även om staten i allmänhet får finansiering billigare än den privata, gör det inte nödvändigtvis livscykelmodellen dyrare, för livscykelmodellen överflyttar risker från staten (från skattebetalarna) till de privata finansiärerna.

För mer information: intressebevakningsdirektör Janne Virtanen, tfn 040 583 6950

De nya temasajterna för en blå tillväxt presenterar marinbranschens aktörer

Egentliga Finlands förbund och projektet Smart Blue Regions offentliggör de närmaste dagarna de nya temasajterna för en blå tillväxt. Med en blå tillväxt avses i vid bemärkelse en hållbar tillväxt för marinbranschen och ett strategiskt stöd för den. Blå tillväxt är ett rätt mångfasetterat begrepp, i vilket, utöver den traditionella marin- och varvsindustrin, även ingår bland annat biovetenskaper, fiskodling samt kustturism.

Den nya webbplatsen sininenkasvu.fi är ett slags visitkort, med vilket man effektivt kan informera om landskapets toppkunnande såväl nationellt som t.o.m. internationellt. Sajten presenterar huvudaktörer som arbetar inom de maritima näringarna i Egentliga Finland och mångfasetterade begreppet blå tillväxt, de vida samarbetsnätverken för området samt såväl regionala som internationella samarbetsmöjligheter.

För mer information: projektplanerare Otto Lappalainen tfn 040 182 9663

Antalet sysselsatta i Egentliga Finland närmar sig alla tiders rekord

Egentliga Finland hade under det andra kvartalet av innevarande år totalt 226 000 sysselsatta. Talet närmar sig redan toppnivån år 2008, då antalet sysselsatta i landskapet var 229 000. Trenden för sysselsättningsgraden i Egentliga Finland var i april-juni 71,7 %, vilket är samma siffra som i hela landet. Tillväxten för sysselsättningen har fortgått jämn ända från och med början av år 2016, och under den tiden har antalet sysselsatta ökat med över 15 000 personer i Egentliga Finland.

Tillväxten för sysselsättningen i Egentliga Finland visar åtminstone inte tills vidare tecken på att avta. Det samma uppskattas även i arbets- och näringsministeriet arbetsmarknadsprognos (ANM-analyser, 86/2018), enligt vilken ökningen av sysselsättningen i Finland under det senaste halva året varit exceptionellt stark. Enligt prognoser jämnar den kraftiga ökningen småningom ut sig, men man förutspår att sysselsättningen ska öka rätt väl även år 2019.

Sysselsättningsgraden kvartalsvis görs upp utifrån en intervjuundersökning som utförs av Statistikcentralen. Detta ökar i någon mån osäkerheten i synnerhet för landskapssiffrorna. Trendutvecklingen på lång sikt ger dock en ganska tillförlitlig bild av riktningen för sysselsättningsutvecklingen.

För mer information: datatjänstchef Antti Vasanen, tfn 050 410 2294

1

Regionstädernas potential som debattämne för stadspolitiken

Regionstäderna särdrag och framtida utvecklingspotential har modellerats i finansministeriets publikation samt i en analys av konsultbyrån för regional utveckling MDI. Debatten om särdragen hos de regionstäder som finns vid sidan av de stora städerna och landskapscentralerna har aktiverats av regionstadsutredningsman Antti Rantakokko utifrån en utredning som publicerades år 2017 samt i arbetet av Kommunförbundets regionstadsnätverk.

Finland har en del regionstäder, som är centraler för sitt ekonomiområde, men som inte är landskapens centrum. I regionstäderna bor det nästan en miljon finländare och folkmängden i regionstäderna varierar från 5 500 invånare i Kannus till 53 000 invånare i Salo. Regionstäderna är 55 och deras andel av BNP är 10–15 procent. I Egentliga Finland är följande sju städer regionstäder: Letala, Loimaa, Pemar, Pargas, Salo, Somero och Nystad.

Finansministeriets Regionstadsprogram – utveckling på egna villkor och partnerskap mellan många, är en verktygslåda, som grundar sig på samarbete mellan regionstäderna, regionerna, landskapen och staten. Programmet strävar efter att i framtiden erbjuda en möjlighet att bygga ett intensivt, nätverksliknande och temabaserat samarbete mellan olika städer och områden. I programmet har man, utöver målet, skisserat upp centrala åtgärder, med vilka stadspolitiken kan förstärkas och göras mångsidigare.

Regionstadsprogrammet för som ett mål för nästa regering fram en mångformig stadspolitik, som beaktar såväl regionstäderna som de större städerna samt vikten av samarbete och nätverksbildande mellan dem. Landskapen ska även i framtiden göra upp avtal med regionstäderna om frågor som är centrala för dem. I ett läge med akut strukturomvandling kunde staten även ingå direkt ett avtal med regionstaden eller regionens kommuner.

Både finansministeriets och MDI:s analys identifierar att regionstäderna är mycket olika sinsemellan. Enligt finansministeriets program är det ändå möjligt att nå en syn på en önskad framtid som gemensamt delas av regionstäderna. Enligt MDI:s analys förutsätter en faktisk effektivitet specificerade åtgärder för olika slag av regionstadstyper.

Enligt regionstadsprogrammet tillkommer ansvaret och koordineringen av stadspolitiken för att förstärka en mångformig stadspolitik klart ett ministerium. Programmet för fram en granskning av lagstiftningen om regionalisering och en granskning av områdenas helhetssituation då beslut om lokalisering och indragning fattas. För trafikpolitikens del framförs att hänsyn ska tas till regionstädernas trafikmässiga tillgänglighet i den arbetsgrupp som styr beredningen av den riksomfattande trafiksystemplanen.

Utmaningarna för regionstädernas framgång är enligt MDI:s analys primärt i förbindelse med läget och ställningen i den regionala arbetsfördelningen. De största möjligheterna för alla regionstäders framgång är förknippade med att spetsbranschernas förstärks och att branschstrukturen kontinuerligt görs mångsidigare. De mest kritiska utmaningarna för en framgång hänför sig till andra stadiets utbildning och tillgången på kunnig arbetskraft, dvs. till dragningskraften för unga vuxna. Smidiga och snabba förbindelser är också ett livsvillkor för att varje regionstad ska nå eller inte nå framgång. De största utmaningarna för alla regionstäder ansluter sig enligt analysen till icke-förutsedda effekter av vård-, landskaps- och utbildningsreformerna, den demografiska svagheten, den låga attraktionen, centraliseringen av statliga verksamheter till centrumstäderna och till tillväxtcentrumen samt till olägenheten med läget.

Ställning till utvecklandet av regionstäderna togs även av ordföranden för landskapsstyrelsen Ilkka Kanerva och vice ordföranden för regionstadsnätverket, stadsdirektören i Letala Johanna Luukkonen. Enligt Kanerva och Luukkonen har urbaniseringen analyserats ganska ensidigt och, utöver de stora centralerna, vore det skäl att i stadspolitiken även fästa uppmärksamhet på regionstäderna. ”Framgången för regionstäderna i Egentliga Finland och det samarbete som ska bedrivas med dem balanserar upp de positiva och negativa fenomenen av de stora städernas tillväxt, men regionstäderna har alla en identitet som stöder sig på den egna starka historien, på vilken framtiden alltjämt kan byggas”, konstaterar skribenterna.

Seutukaupunkiohjelma – omaehtoista kehittämistä ja monenvälistä kumppanuutta
T55 Seutukaupunkianalyysi

För mer information: intressebevakningsdirektör Janne Virtanen, tfn 040 583 6950

Stamnätsutkastet på remiss

Kommunikationsministeriet publicerade förra veckan ett utkast till stamnät för landsvägarna och järnvägarna. I framställningen föreslås att en stamnätsförordning ska stiftas, genom vilken ska stadgas vilka landsvägar och järnvägar som ska höra till det riksomfattande stamnätet. Dessutom ska genom stamnätsförordningen stadgas om den servicenivå som ska iakttas på landsvägarna och järnvägarna som hör till det. Målet med framställningen är att säkra en högre servicenivå för de landsvägar och järnvägar som hör till stamnätet än för det övriga väg- och bannätet.

Definitionen av stamnätet ingick redan i den landsvägslag som trädde i kraft i början av år 2006, men något beslut om nätets omfattning fattades aldrig. Under denna beredningsomgång har beredningen av stamnätsförordningen kopplats till reformen av landsvägslagen (503/2005) och banlagen (110/2007). Ändringarna av lagen om trafiksystemet och landsvägarna och banlagen antogs på sommaren 2018 i riksdagen och de trädde i kraft 1.8.2018.

Utkastet till stamnätet innehåller riksvägarna 1, 8 och 9, men inte riksväg 10. För stamnätets del finns kustbanan i stamnätet, men inte Toijala-banan och ej heller Nystadsbanan. Utkastet klassificerandet befintliga nätet, dvs. Det tar inte ställning till En timmes-tåget s nya banlinje Esbo-Lojo-Salo. Förbundets utlåtande om utkastet till stamnät behandlas vid landskapsstyrelsens möte i september.

För mer information: intressebevakningsdirektör Janne Virtanen, tfn 040 583 6950

2

 Ylatunniste2

Sysselsättningsläget i Egentliga Finland närmar sig 72 procent

Sysselsättningsläget i Egentliga Finland har stadigt blivit bättre redan i två års tid, och landskapets säsongutjämnade sysselsättningsgrad var under årets första kvartal 71,3 %. Från början av år 2016 har sysselsättningsgraden stigit med cirka fem procentenheter.

Enligt Finansministeriets översikt Talousnäkymät (Ekonomiska utsikter) våren 2018 blir sysselsättningsökningen en aning långsammare de närmaste åren, och i hela landet överskrids sysselsättningsgraden 72 % år 2020. I Egentliga Finland överskrids gränsen 72 % redan under sommarens lopp med antagandet att den ökade sysselsättningsgraden fortgår likt i dag.

Sysselsättningsgraden kvartalsvis görs upp utifrån en intervjuundersökning som utförs av Statistikcentralen. Detta ökar i någon mån osäkerheten speciellt för landskapens siffror. Trendutvecklingen på lång sikt ger ändå en rätt tillförlitlig bild av sysselsättningsutvecklingen.

För mer information: datatjänstchef Antti Vasanen, tfn 050 410 2294

1

Finlands näringsliv EK:s rapport föreslår att En timmes tåget byggs och en ny spårbunden förbindelse i Egentlig Finland

Finlands Näringsliv (EK) publicerade förra veckan en rapport Kaupungit kasvavat – miten käy muun Suomen? (Städerna växer – hur går det med det övriga Finland?) för en förnyelse av stadspolitiken. I rapporten, som utarbetats av Osmo Soininvaara och Esa Härmälä, går man igenom möjligheterna och flaskhalsarna för stadsutvecklingen och för fram 10 teser för ett Finland som urbaniseras och för regionpolitiken. Rapporten, där man vill lyfta fram stadspolitiken som källan för tillväxt och samtidigt se till det övriga Finlands möjligheter, utgör en del av hur Finlands Näringsliv EK förbereder sig inför riksdagsvalet.

Både skribenterna och EK i sitt huvudbudskap tar i rapporten ställning till ett förstärkande av trafikförbindelserna mellan stadsregionerna och till att utöka investeringarna i spårvägstrafik. Rapporten lyfter fram en förbättring av Sydvästra Finlands förbindelser som en förutsättning för en framtida tillväxt. Enligt skribenterna stöder goda trafikförbindelser mellan stadsregionerna en balanserad utveckling av landet och för att uppnå detta ska särskilt investeringarna i spårbunden trafik ökas.

Enligt Soininvaara skulle En timmes tåget till Åbo och flygfältsbanan från Helsingfors via flygfältet till huvudbanan stödja Åbo och Tammerfors. Även om banprojekten förbättrar järnvägsförbindelserna till Helsingfors, stöder de enligt Soininvaara de facto de andra universitetsstädernas konkurrens med hänsyn till Helsingfors.

Även EK ser tillväxttriangeln Åbo, Tammerfors och Helsingfors på listan för stadspolitikens prioriteter. För att områdena för arbetspendling och boende ska kunna utvidgas med snabba spårbundna förbindelser snart, behövs det en nivåförhöjning av finansieringen för trafikleder och investeringsnivån bör höjas kännbart. EK efterlyser en 12 års plan för att utveckla infrastrukturen. En längre investeringsutsikt och en plan som motsvarar företagsbehoven uppmuntrar enligt EK till att investera och placera i Finland.

I rapporten föreslår man också ett utspel med att tillfoga Sydvästra Finlands trafikförbindelser på de kommande regeringarnas arbetslistor. Enligt Härmälä är järnvägarna och snabba tåg framtiden och utöver att öka hastigheterna ska Finland bygga även nya banor. Både Härmälä och Soininvaara för fram en järnvägsförbindelse från Åbo via Nystad och Raumo till Björneborg. Banförbindelsen skulle enligt skribenterna stödja västkusten snabbt och den lovande uppgången för den industri som kommit i gång.

Länk till rapporten

För mer information: intressebevakningsdirektör Janne Virtanen, tfn 040 583 6950

Påverkarskolan orienterade 25 ungdomar från Egentliga Finland i hur man påverkar samhället

Den andra årskursen av den påverkarskola som inrättades av landskapsstyrelsen för ungdomar från Egentliga Finland som är intresserade av att påverka samhället har slutförts. Den första påverkarskolan som började på hösten 2016 och nu den andra årskursen, som slutfört den, har under ledning av förbundet bekantat sig med olika påverkare och beslutsfattare, medlen för intressebevakning och påverkan.

I påverkarskolans program för årskursen har ingått åtta olika tematräffar med allt från EU-politik till medieutveckling och landskapets näringsliv. Påverkarskolans ungdomar har besökt bl.a. riksdagen och träffat riksdagsledamöter från Egentliga Finland, i Åbo stadshus och träffat unga fullmäktigeledamöter och i hovrätten och träffat hovrättspresidenten. Under besöken i Helsingfors träffade ungdomarna social- och hälsovårdsminister Annika Saarikko och europarlamentarikern Henna Virkkunen, samt besökte en byrå för påverkarkommunikation.

Egentliga Finlands förbund har med påverkarskolan önskat erbjuda ungdomar en möjlighet att bekanta sig med beslutsfattande och olika slags påverkningssätt. Avsikten är att stödja ungdomarnas samhälleliga vakenhet, öppna det politiska systemet och ge landskapets framtida toppolitiker verktyg för att påverka.

Ungdomar som gått på den första kursen verkar redan i dag som fullmäktige i kommunerna, medlemmar av nämnder och i studerandeorganisationernas förtroendeuppdrag. Även ungdomarna i den andra årskursen har en vilja att fortsätta med det samhälleliga påverkandet. Kännedomen om påverkarskolan nådde även ända till Statsrådets kansli, för statsminister Sipilä önskade i januari träffa påverkarskolans ungdomar som en del av EU:s framtidsturné. Vid träffen visade påverkarskolans ungdomar sina uppfattningar om politiken av i dag och om framtida avgöranden, då de utmanade statsministern om en kostnadsfri utbildning på andra stadiet, undervisningen i datateknik i skolan, en ändring av arbetsmarknaden, framtidens värnplikt och asylprocesserna.

”Jag lärde mig enormt mycket om att påverka och om olika parters verksamhet, för vilket påverkarskolan erbjöd en holistisk synvinkel. Genom helhetsbilden blev de egna framtidsplanerna klara. Jag fick också kontakter för framtiden”, summerar en deltagare i påverkarskolan sina erfarenheter.

Det finns mycket efterfrågan på ungdomars möjligheter att påverka och antalet intresserade sökande har ökat. Det finns en klar efterfrågan på att starta en tredje årskurs för påverkarskolan den kommande hösten.

För mer information: intressebevakningsdirektör Janne Virtanen, tfn 040 583 6950