Två korsade gyllene lansar på ett rött fält; på vardera lans en blå fana med två flikar och ett gyllene kors som sträcker sig ut till fanans kanter; i mitten en gyllene torneringshjälm försedd med en krona.

Kronan: hertigdömets krona.

Vapenbilden är från år 1557 då Gustav Vasa gav hertigdömet Finland till sin son Johan. Bilden var en del av hertigdömets vapen. Bilden var också framme vid Gustav Vasas begravning och finns på hans kenotaf i Uppsala domkyrka.

Vapenbilden på hertig Johans sköld representerade Södra Finland, det som idag kallas Egentliga Finland. Man kan anta att hjälmen och lansarna symboliserar hertigens hov och landets administrativa centrum. På samma sätt har Satakuntas vapen ett björnmotiv, som man tror att symboliserar landskapets päls- och viltfyllda skogar.

 

Vapenbilden blev officiellt landskapsvapen på 1800-talet.

Bild på Egentliga Finlands vapen i hög upplösning (jpg)

varsinaissuomenvaakuna

 


    Klinga, sång från Auras stränder!
    Ekot över nejden går.
    Rykte, flyg till fjärran länder, Frihet följer dina spår.


    Forntidsminnen höga, ljusa, I vår sagas vårdträd susa.
    Fritt och glatt sen tusen år, fritt och glatt sen tusen år.
    Klinga toner. Eko svara! Klinga högt vår frihetssång!

    Svensk översättning: Svante Dahlström

     

    Varsinaissuomalaisten laululandskapssången på finska

    Varsinaissuomalaisten laulu - modern landskapssång på finska

    Karaoke version av landskassången - trailer på finska

     

    varsinaissuomalaistenlaulu

     

    Landskapssten röd granit

     

    Den röda graniten är en hållbar sten med vacker färg och jämn yta. Speciellt i Vemo och Tövsala har granit brutits i hundratals år till material för byggnader och monument. Produktnamnet Balmoral Red är den mest exporterade stenen. Den röda graniten representerar  Egentliga Finland också utanför Talludden, i republikens presidents residens. Graniten är med i stengruppen Tingsstenarna, som är en gåva från landskapen i Finland.

    graniitti2

     Då Finlands flagga inte vajar i flaggstången, kan man hissa upp vimpeln. Man kan fritt använda vimpeln. Den får vaja dag och natt och dess användning begränsas inte av flaggningsregler. Vid bostadshus kan vimpeln vara upphissad året om. Vid sommarställen är det rekommenderat att använda vimpeln när de boende är hemma, eller under hela sommaren.

     

    I Egentliga Finland kan vem som helst hissa upp landskapets gulröda vimpel i flaggstången. Egentliga Finlands förbund säljer den gulröda vimpeln försedd med landskapets vapen. Vimplar utan vapen säljs i bl.a. välförsedda butiker för byggmaterial.

    Många kommuner har även vimplar försedda med det egna vapnet. Släkter, hembygdsföreningar och andra organisationer har också låtit tillverka egna vimplar. Flaggning är ett trevligt sätt att visa samhörighet med sin omgivning och hängivenhet till sin hembygd.

    Den rekommenderade längden på vimpeln är hälften av flaggstångens längd. Ifall det finns byggnader eller träd i närheten som vimpeln kan fastna i, kan man välja en kortare vimpel. En längre vimpel ser ståtligare ut på en öppen plats.

    Kostnad för vimpeln försedd med vapen som är köpt från Egentilga Finlands förbund (betalning med kontanter):

    3m 50€
    4m 60€
    5m 70€
    6m 80€

    Tilläggsinformation:

    Finskhetsförbundet tel. (09) 442 824
    Egentliga Finlands förbund tel. (02) 2100 900

    viiripysty

    Landskapsfisk: strömming (Clupea harengus membras)

     

    Strömmingen, Egentliga Finlands landskapsfisk, lever i Östersjön och är av samma art som sill. Den lever i stora stim och vandrar mellan öppna havet och kusten beroende på årstiden. Strömmingen är den ekonomiskt mest betydande fisken för Finland. Den fångas med ryssja, nät och trål. I Rimito fick man i ett notdrag en fångst på 214 000 kilo och med den fångsten slog man världsrekordet år 1983. Strömmingen är en förmånlig och hälsosam matfisk.

    silakka