Ylatunniste2

LANDSKAPSSTYRELSEN: BANAVSNITTET FÖR ENTIMMESTÅGET BÖR BEAKTAS VID DEFINITION AV STOMNÄTET
Tilläggsinformation: specialplanerare, trafiksystemarbete, Mari Sinn, tfn 045 807 8969

Kommunikationsministeriet har begärt yttranden om ett utkast till kommunikationsministeriets förordning om stomnätet för landsvägar och stomnätet för järnvägar och om deras servicenivå.

I förslaget föreslås en förordning om stomnätet, genom vilken man skulle reglera landsvägar och järnvägar som hör till det riksomfattande stomnätet. Vidare skulle förordningen om stomnät ange den servicenivå som ska följas på landsvägar och järnvägar som hör till stomnätet.

Landskapsstyrelsen avgav bl.a. följande yttranden om förordningen:

Landskapsstyrelsen ser positivt på förslagets målsättningar, och utkastet motsvarar i stor utsträckning Egentliga Finlands landskapsstyrelses uppfattningar om trafikens stomnät i landskapet i framtiden. Förslaget har dock två betydande med varandra sammanlänkade brister:

– På vilket sätt stöder förslaget nationella utsläppsmål och utvecklingen av Södra Finlands regionstruktur (jfr tillväxttriangeln i Södra Finland)?

– Varför ingår inte banförbindelsen mellan Åbo och Toijala i stomnätet för godsspårtrafik, fastän denna i praktiken är landskapets enda led för godsspårtrafik?

I ljuset av EU:s utsläppsförpliktelser samt de nationella utsläppsmålen borde särskild uppmärksamhet fästas vid stomnätet för järnvägstrafik. Inom godsspårtrafiken borde man inte beakta endast utveckling som skett tidigare, utan skapa möjligheter för betydande tillväxt och hållbara lösningar som stöder målsättningarna.

Åbo–Toijala-banan är regionstrukturellt betydande för tillväxttriangeln i Södra Finland och dess hållbara tillväxt. För att utveckla arbetskraftens rörlighet, näringslivets funktionalitet samt hållbar rörlighet bör ifrågavarande bana läggas till i stomnätet för järnvägstrafik. I bilaga 4 till förordningen presenteras den huvudsakliga trafikprofilen för stomnätets olika banavsnitt. Strandbanan Åbo–Helsingfors bedöms i bilagan vara betydande för såväl person- som godstrafiken. Egentliga Finlands förbund anser att strandbanan är betydande med tanke på persontrafiken, men inte när det gäller godstrafik. Egentliga Finlands godsspårtrafik löper i nuläget nästan uteslutande utmed Åbo–Toijala-banan. Alla prognoser tyder dock på att godstrafiken, när entimmeståget blivit verklighet, kommer att bevaras på Toijalabanan som också framöver i praktiken är den enda banan för godstrafik mellan Egentliga Finland och övriga Finland.

Stomnäten har definierats utgående från det befintliga nätets klassificering. Entimmeståget Åbo–Helsingfors är ett nytt, nästan 100 kilometer långt banavsnitt, som redan länge planerats. Egentliga Finlands förbund anser att det är viktigt att beakta detta nya banavsnitt när stomnäten definieras.

Ytterligare ber Egentliga Finlands förbund kommunikationsministeriet att bedöma riksvägs 10 Åbo- Lundo -Tavastehus status som en del av stumnätet.

PROJEKTET REDSKAP FÖR TÄTORTERNAS LIVSKRAFT OCH FÖRNYELSE DRAR IGÅNG
Tilläggsuppgifter: landskapsplanarkitekt Kaisa Äijö, tfn 044 030 4071

Södra Savolax och Egentliga Finlands landskapsförbunds gemensamma projekt Redskap för tätorternas livskraft och förnyelse (Välineitä taajamien elinvoimaisuuteen ja uusiutumiseen) drar igång. Miljöministeriet har beviljat statsunderstöd för projektet.

Målsättningarna med projektet är att:

– I samarbete med kommunerna samordna, pröva och komma fram till lösningar och verksamhetsmodeller för två parallella reformer: landskaps- och vårdreformen samt urbanisering och livskraften på landsbygdens centralorter.
– Utveckla samarbete och rollfördelning som främjar planeringen av områdesanvändningen mellan landskapet och kommunerna, när tyngdpunkten i interaktionen övergår från de officiella planläggningsskedena till den interaktion som sker i datainsamlingsskedet.
– Konkretisera kommunernas och landskapens identitets- och livskraftsfrågor och koppla dessa frågor till den kommande landskapsplanläggningens innehåll, med andra ord konkret visa hur kvalitativa strategiska målsättningar för utvecklingen av landskapets regionstruktur uppnås genom att utveckla kommuncentrumen.
– Beskriva ovan nämnda målsättningar i två landskap av olika typ, Södra Savolax och Egentliga Finland, särskilt för att främja tätorternas livskraft och förnyelse.
– Sprida modellen i landskapens övriga tätorter efter att arbetet med pilotorterna slutförts.

I Egentliga Finland utsågs centralorterna Aura och Virmo som pilotorter. I Södra Savolax granskas stationstätorterna Haukivuori och Kangasniemi. I en interaktiv process som aktiverar alla parter närmar man sig livskrafts- och identitetsfrågan på ett mångdimensionellt sätt utgående från såväl tätortsutveckling (Egentliga Finland) som byggnadsbestånd (Södra Savolax). Projektresultaten kan användas i Södra Savolax och Egentliga Finlands landskap, liksom i landets övriga landskap.

Projektets totala budget är 110 000 €. Projektet slutförs i juni 2019.

Ylatunniste2 

 EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUND STRAMATR ÅT SIN EKONOMI
Tilläggsinformation: administrationsdirektör Petra Määttänen, tfn 041 502 5246

Egentliga Finlands förbund stramar åt sin ekonomi. Förbundets verksamhetsintäkter utgörs i huvudsak av kommunernas betalningsandelar. Dessa har sedan år 2014 förblivit oförändrade, 3 799 900 euro.

Förbundets underskott för år 2017 uppgick till 24 332 euro, och underskottet för år 2018 beräknas uppgå till 192 900 euro. Om inte verksamhetsintäkterna ökar bedöms år 2019 bli förbundets tredje underskottsår. Det har varit möjligt att täcka underskotten från överskottskontot för de föregående räkenskapsperioderna. Med tanke på de åtaganden som är kopplade till förbundets verksamhet (t.ex. projekt som förbundet förvaltar) är det viktigt att det finns en buffert på överskottskontot. Därför är det nödvändigt att skapa jämvikt i förbundets ekonomi. Förutom genom besparingar ska detta ske via kommunernas betalningsandelar. Höjningens eurobelopp är 2,63 % större än den uppskattade intäkten från betalningsandelar som anges i budgeten för år 2018. Medlemskommunernas betalningsandelar för år 2019 fastställs i proportion till de kommunal och samfundsskatteintäkter som verkställts i 2017 års kommunalbeskattning.

I budgeten för år 2019 har 74 400 euro öronmärkts för att trygga myndighetsfunktioner dygnet runt på Åbo flygplats. Landskapsstyrelsen är tills vidare bunden till detta genom sitt beslut. Vid sidan av detta har förbundets verksamhetskostnader vuxit trots en strikt åtstramning av utgifterna. Ökningen beror på att den allmänna kostnadsnivån stigit samt på att personalutgifterna och samarbetsandelarna vuxit. Förbundets uppgiftsfält har breddats under senare år. Detta syns också i förbundets kostnadsstruktur trots att man eftersträvar att sköta nya uppgifter i huvudsak genom bl.a. projektfinansiering.

Budgetberäkningarna för år 2019 bygger på aktuell information om tidsplanen för genomförandet av vård och landskapsreformen. Datumet för vård och landskapsreformens ikraftträdande har skjutits fram och avsikten är att reformen ska träda i kraft den 1 januari 2021. Om reformberedningen skulle fortsätta i landskapsförbundet eller om reformen skulle avstanna, måste förbundets budget bedömas på nytt.

Ekonomiplanen och den preliminära budgeten skickas till medlemskommunerna och dessa ges tillfälle att göra framställningar för att utveckla samkommunens verksamhet senast den 31 oktober 2018. Kommunernas framställningar samt det slutliga förslaget till budget- och ekonomiplan behandlas i landskapsstyrelsen den 19 november 2018 och förs till landskapsfullmäktige för beslut den 10 december 2018.

LANDSKAPSSTYRELSEN BESLUTADE ATT EGENTLIGA FINLANDS ETAPPLANDSKAPSPLAN FÖR TÄTORTERNAS MARKANVÄNDNING, SERVICE OCH TRAFIK SKA TRÄDA I KRAFT
Tilläggsinformation: planeringsdirektör Heikki Saarento, tfn 040 720 3056

Landskapsstyrelsen beslutade att Egentliga Finlands etapplandskapsplan för tätorternas markanvändning, service och trafik ska träda i kraft. Landskapsstyrelsen konstaterade samtidigt att de beteckningar som beskrivs i de ikraftvarande landskapsplanernas planhandlingar (Planbeteckningar och -bestämmelser, Planbeskrivning) upphör att gälla i och med landskapsfullmäktiges godkännandebeslut.

Landskapsfullmäktige godkände Egentliga Finlands etapplandskapsplan för tätorternas markanvändning, service och trafik vid sitt sammanträde i juni 2018. Gällande beslutet om godkännande anfördes två besvär, som behandlas i Åbo förvaltningsdomstol som fungerar som besvärsmyndighet.

Enligt markanvändnings- och bygglagen kan landskapsstyrelsen efter besvärstidens utgång besluta om att landskapsplanen ska träda i kraft innan den vunnit laga kraft. En landskapsplan träder i kraft sedan beslutet har kungjorts i kommunerna inom landskapsplanens område.

Egentliga Finlands förbund kungör landskapsfullmäktiges beslut om godkännande i förbundets officiella annonstidningar (Turun Sanomat, Åbo Underrättelser) samt på förbundets webbplats och anslagstavlor. Egentliga Finlands förbund skickar en kungörelse per brev till medlemskommunerna, som var och en i sin tur ska kungöra beslutet om godkännande av landskapsplanen i enlighet med sin egen praxis för offentliggörande av kommunala tillkännagivanden.

YTTRANDE OM REGERINGENS PROPOSITION MED FÖRSLAG TILL LAG OM KLIENTAVGIFTER FÖR SOCIAL- OCH HÄLSOTJÄNSTER
Tilläggsinformation: förändringsdirektör Antti Parpo, tfn 040 642 8682

Social- och hälsovårdsministeriet har bett Egentliga Finlands förbund om ett yttrande om ett lagutkast om klientavgifter inom social- och hälsovården. Förbundet ombes att i sitt yttrande beakta bl.a. huruvida lagförslaget stöder lika möjligheter för klienterna att få de social- och hälsotjänster de behöver.

Landskapsstyrelsen avger bl.a. följande yttranden:

Det finns ett genuint behov av förnyelse av lagstiftningen om klientavgifter inom social- och hälsovården. De nuvarande bestämmelserna beaktar inte klientavgifter för elektronisk kundbetjäning, och det finns stora variationer vad gäller klientavgifterna för vård och omsorg dygnet runt. Dessutom varierar klientavgifterna mellan olika kommuner i fråga om service i hemmet.

De skillnader som numera råder, vad gäller klientavgifter bl.a. för service på en institution och effektiverat serviceboende, inverkar indirekt på servicestrukturen och möjliggör ekonomiska optimeringsmöjligheter för producenterna. De prissättningsprinciper som tillämpas skiljer sig åt mellan olika serviceproducenter, vilket leder till att klientavgifterna delvis beror på vilken serviceproducent klienten anlitar. Det förekommer situationer där klientens inkomster inte är tillräckliga för att täcka alla utgifter för effektiverat serviceboende.

De nuvarande grunderna för fastställande av klientavgifter kan inte anses stöda jämlikheten mellan klienterna. Utöver omsorg dygnet runt finns det stora variationer vad gäller avgifter för service i hemmet. Storleken på klientavgiften för hemvård är delvis kommunbunden och det finns ett behov av nationell harmonisering av klientavgifterna.

I lagutkastet bedöms reformen av klientavgifterna vara kostnadsneutral. En bedömning av de ekonomiska konsekvenserna för Egentliga Finlands del kan inte göras utgående från de data som landskapsförbundet har tillgång till. En bedömning av de ekonomiska konsekvenserna skulle förutsätta tillgång till kommunernas och samkommunernas servicespecifika ekonomiska data för social- och hälsotjänster. Ur Egentliga Finlands förbunds synvinkel är det dock viktigt att staten genom sina beslut förbereder sig så, att klientavgiftslagens konsekvenser på de nya landskapens finansiering är neutrala. Enligt förhandsbedömningar är den allmänna finansiering som tilldelas landskapen knapp, och de nya landskapens ekonomi klarar därför inte av en situation där intäkterna från klientavgifterna minskar i förhållande till nuläget. Av dessa skäl bör särskild uppmärksamhet fästas vid klientavgiftslagens ekonomiska konsekvenser. Analysen av de ekonomiska konsekvenserna i motiveringarna i lagutkastet har endast nått en riktgivande nivå.

Godkännandet av lagutkastet om klientavgifter är i lagutkastet bundet till vård och landskapsreformens ikraftträdande. Det är onödigt att koppla lagen om klientavgifter till vård och landskapsreformen. Lagen om klientavgifter behöver förnyas i enlighet med principerna i lagutkastet, oberoende av vård- och landskapsreformen.

LANDSKAPSSTYRELSEN: INTE NÖDVÄNDIGT ATT STARTA EN LANDSKAPSPLANLÄGGNINGSPROCESS FÖR ATT STRYKA VINDKRAFTSBETECKNINGAR PÅ PYHÄRANTA KOMMUNS OMRÅDE
Tilläggsinformation: specialplanerare, cirkulär ekonomi och energi, Aleksis Klap, tfn 040 721 3137

Pyhäranta kommunfullmäktige har gjort en framställning till Egentliga Finlands förbund om att starta en planläggningsprocess för att från landskapsplanen avlägsna de vindkraftsbeteckningar som rör Pyhäranta. Kommunfullmäktige beslutade dessutom att Pyhäranta kommun inte understöder byggande av vindkraft på sitt område.

Landskapsstyrelsen avgav bl.a. följande yttranden om Pyhäranta kommuns framställning:

Egentliga Finlands etapplandskapsplan för vindkraft fastställdes den 9 september 2014 och där anges på Pyhäranta kommuns område två områden för vindkraft samt ett energiförsörjningsobjekt på gränsen mellan Letala stad och Pyhäranta kommun.

Att gynna vindkraftsproduktion är en central del av de internationella, nationella och regionala målen för att främja förnybar energi. Etapplandskapsplanen för vindkraft visar de mest lämpliga områdena för vindkraftsproduktion i Egentliga Finland. Den nu aktuella etapplandskapsplanen för naturvärden och resurser behandlar utförligare möjligheterna att främja förnybar energi i landskapet, exempelvis genom att gynna hanteringen och användningen av biobaserade bränslen i landskapet. Att öka mängden förnybar energi kräver en mångsidig energiproduktion. Landskapsplanläggning är ett sätt att främja detta på landskapsnivå. Målsättningarna inom främjande av förnybar energi har inte minskat under senare år, snarare har det uppkommit ett behov av en snabbare förändring i övergången till kolneutral energiproduktion.

Landskapsplanen visar översiktliga områdesavgränsningar för olika funktioner och genomför för sin del strategier och mål på landskapsnivå och nationell nivå. Att förverkliga landskapsplanebeteckningar kräver en mer detaljerad planläggning eller regionplanering som utförs på kommunnivå, och vars tidtabell och omfattning kommunerna ansvarar för. Kommunen kan också låta bli att planlägga de områden som märkts ut i landskapsplanen, om det upplevs som nödvändigt. Att kommunen i detta fall inte vill planlägga vindkraftsproduktion på sitt område, kräver dock inte att landskapsplanebeteckningar avlägsnas från området.

Det är inte nödvändigt att starta en landskapsplanläggningsprocess för att avlägsna de vindkraftsbeteckningar som rör Pyhäranta kommun.

Ylatunniste2
 

ÄNDRINGAR I MARKANVÄNDNINGS- OCH BYGGNADSLAGEN RÖR BL.A. BYGGANDE I GLES-BYGDEN OCH DETALJHANDELS STORA ENHETER
Tilläggsuppgifter: planeringsdirektör Heikki Saarento, 040 7203 056

Egentliga Finlands förbund förespråkar regeringens utkast till ändring av markanvändnings- och byggnadsla-gen, men föreslår även ändringar i frågor som rör landskapets förbunds verksamhet.

Landskapsstyrelsen ger ett utlåtande i frågan till miljöministeriet och tar ställning till följande frågor som nämns i lagutkastet:

Generalplanen används mera omfattande som grund för byggande och glesbyggande förenklas
Den föreslagna lagändringen lämnar det öppet vilka områden, utsatta för stort byggnadstryck, som utgör perife-ribyggande (oplanerad bebyggelse som bildar tätort). Landskapsstyrelsen betonar att periferibyggande och glesbyggande på landsbygden även i fortsättningen bör behandlas som olika fenomen.

NTM-centralernas roll ändrar till rådgivande och besvärsrätten begränsas
Den föreslagna lagändringen medför att det blir tolkningsbart vilka frågor som är nationella eller betydelsefulla frågor på landskapsnivå. I praktiken avgörs detta framöver i förvaltningsdomsto-len.
NTM-centralens roll har redan i Egentliga Finland omformats till rådgivande. Speciellt små kommuner får i myndighetsförhandlingarna vid behov planeringsteknisk rådgivning.
Besvär gjorda av NTM-centralerna har varit små (under 4 % av planbesluten, vad gäller detaljplaner under 1 %), men de har gått igenom till 80 %.
Genom lagändringen överförs prövnings- och beslutsrätt till kommunerna. Speciellt för små kommuner innebär det behov av tilläggsresurser och utbildning. När myndighetens besvärsrätt försvinner överförs ansvar för övervakningen även till kommuninvånarna, vilket kan öka antalet besvär, säger landskapsstyrelsen i sitt utlå-tande.

Mindre reglering för detaljhandelns stora enheter
Om man lyfter gränsen för detaljhandelns stora enheter från 2000 till 4000 kvadratmeter försvinner en stor del av handeln i Egentliga Finland från markanvändnings- och bygglagens styrning och bort från nåbarhets-värderingen.
I Egentliga Finland finns ca 168 st storenheter för handel (totalt 1 090 000 kvadratmeter), som tillhör nuvarande lagstiftning. Av dessa är 87 st under 4000 kvadratmeter (250 000 kvadratmeter).

- Det mest centrala för att planera ett balanserat nätverk för handel är var handeln är belägen, betonar Egentliga Finlands förbunds planeringsdirektör Heikki Saarento.

I den nya lagen blir handelns nåbarhet ett viktigt kriterium när planer görs upp. Nåbarheten skulle ersätta den nuvarande handelns kvalitet (d.v.s. vilka produkter som säljs där, till exempel bilar, möbler eller detaljhandel).

- I praktiken skärper lagändringen förutsättningarna för handelsområden utanför centrum, ifall nåbarheten för alla områden måste värderas utgående från dagligvaruhandelns och centrumaffärernas synvinkel, säger Saarento.

Enligt landskapsstyrelsen bör kvaliteten bibehållas som ett kriterium för affärsområden och man bör även i fortsättningen kunna styra handelns kvalitet via planläggning.
Man bör avstå från att reglera handelns storlek i landskapsplanen, vad gäller områden utanför centrum. Speci-alhandel som kräver stora volymer bör lämnas utanför landskapsplanens styrning, anser landskapsstyrelsen.

Enligt Egentliga Finlands förbund bör man göra mera omfattande granskningar i markanvändnings- och bygg-nadslagen som en helhetsreform först när landskapsreformen är genomförd.

EGENTLIGA FINLANDS BLÅA BIOEKONOMI UTVECKLAR BL.A. VATTENTEKNOLOGI OCH MARIN TURISM SAMT UTNYTTJAR SKRÄPFISK
Tilläggsuppgifter: naturresursplanerare Aleksis Klap 040 721 3137

Blå bioekonomi utvecklas nationellt och landskapsstyrelsen behandlade frågan i sitt utlåtande till jord- och skogsbruksministeriet. Landskapsstyrelsen lyfter fram Egentliga Finlands styrkor, värda att satsa på.

Företags- och forskningsverksamheten inom marin teknologi och marina näringsgrenar är aktiv, både regionalt och internationellt. Man har skapat samarbete inom nätverket Lounaisrannikko samt i nationella och internat-ionella projekt. Egentliga Finlands förbunds projekt inom blå bioekonomi utreder regionala kluster i branschen och uppföljning av vattendragens tillstånd.

Vad gäller livsmedelsproduktion har Egentliga Finland goda erfarenheter bl.a. vad gäller att utnyttja så kallad skräpfisk, utsläppsfri fiskodling samt tillverkning av Östersjöfoder. Inom forskning och utveckling finns potenti-al exempelvis vad gäller att utvinna energi ur alger. Inom turism finns omfattande havsområden att tillgå – Egentliga Finlands region är intresserad av att verka som pilotområde i ett demonstrationsprojekt inom marin turism.

alatunniste 
 Ylatunniste2

 SKÄRGÅRDSPROGRAMMETS RÖDA TRÅD: BEVARA OCH STÄRKA SKÄRGÅRDENS LIVSKRAFT
Tilläggsinformation: skärgårds- och landsbygdsombudsman Sami Heinonen, tfn 0400 413 704

Skärgården är viktig för Egentliga Finland och dess invånare – en del av identiteten. I det nyligen uppdaterade landskapsprogrammet och dess åtgärder nämns skärgården separat på några ställen, men skärgårdskommissionen vid Egentliga Finlands förbund anser att skärgården inte bör behandlas som en separat enhet när landskapsprogrammet genomförs, utan kan anses vara inkluderad på ett övergripande sätt vad gäller programmets olika målsättningar och praktiska åtgärder. Skärgården har dock vissa särdrag som bör beaktas, och skärgårdskommissionen har därför utarbetat ett kopplingsdokument där den granskar hur skärgårdsprogrammet och landskapsprogrammet på bästa sätt kan länkas samman.

Egentliga Finlands skärgårdsprogram har redan länge bestått av fem (5) teman: skärgårdstrafik och telekommunikation; skärgårdsturism och övriga näringar; boende inkl. fritids-/andrabostäder; miljö; kultur. Landskapsstrategin innehåller många åtgärder som stöder dessa teman och skärgårdskommissionen vill i detta kopplingsdokument mellan landskapsprogrammet och skärgårdsprogrammet lyfta fram några konkreta mål som har en koppling till dessa åtgärder. Det centrala målet är att bevara och stärka skärgårdens livskraft. Skärgårdsprogrammets slogan lyder: ”Skärgården: partnerskap, kreativitet, livskraft”.

LANDSKAPSSTYRELSEN BEVILJADE PROJEKTFINANSIERING FÖR UTBILDNINGSEXPORT TILL INDONESIEN, UTNYTTJANDE AV UPPHANDLINGS- OCH INKÖPSFAKTURADATA SAMT UTVECKLING AV EN KONCENTRATION FÖR CIRKULÄR EKONOMI AVSEENDE PLAST
Tilläggsinformation: näringslivschef Petteri Partanen, tfn 040 7760 630

Finansiering för regionala innovationer och försök (AIKO-finansiering) är ett nationellt anslag avsett för regionala utvecklingsprojekt för åren 2016–2018. AIKO-finansiering stöder projekt som utgår från regionen, och genom vilka man stärker landskapens olika delar vad gäller deras förmåga att anpassa sig och svara på omvandlingar i näringsstrukturen.

• Egentliga Finlands Företagare r.f. för projektet ”Utnyttjande av upphandlings- och inköpsfakturadata på marknaden” 55 000 euro.

• Turun ammattikorkeakoulu Oy för projektet ”Innopeda Training Center Europe” 37 010 euro.

• Ukipolis Oy för projektet ”Koncentration för cirkulär ekonomi avseende plast i Nystadsregionen” 46 824 euro.

LANDSKAPSSTYRELSEN UTSÅG KANDIDATER TILL KONSTKOMMISSIONERNA
Tilläggsinformation: kommunikationschef Kirsi Stjernberg, tfn 040 551 3120,
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Centret för konstfrämjande har bett Egentliga Finlands förbund att till centrets konstråd lägga fram förslag på medlemmar till statens konstkommission för perioden 2019–2020 samt till den regionala konstkommissionen i Egentliga Finland för perioden 2019–2020.

De statliga konstkommissionernas uppgifter är att

- besluta om stipendier enligt lagen om statens konstnärsstipendier;
- inom var sitt ansvarsområde utifrån kollegial bedömning besluta om stipendier och priser till konstnärer, konstnärsgrupper och sammanslutningar;
- ge sakkunnigutlåtanden i ärenden inom sitt ansvarsområde;
- i egenskap av expertorgan inom sitt ansvarsområde ta del i centrets strategiarbete för konst;
- vara expertorgan för det regionala verksamhetsställe som har hand om riksomfattande specialuppgifter inom kommissionens ansvarsområde.

För perioden 2019–2020 tillsätts sju statliga konstkommissioner. Landskapsstyrelsen nominerar följande personer till konstkommissionerna:

Arkitektur- och formgivningskommissionen
Hermanni Vuorisalo, formgivare, Åbo

Kommissionen för audiovisuell konst
Simo Alitalo, ljudkonstnär, Åbo (fortsättningsperiod)
Dag Andersson, verksamhetsledare, Kimito (fortsättningsperiod)

De regionala konstkommissionernas uppgifter är att

- utifrån kollegial bedömning besluta om stipendier och priser till konstnärer, konstnärsgrupper och sammanslutningar inom sin region;
- i egenskap av expertorgan inom sitt verksamhetsområde ta del i centrets strategiarbete för konst;
- ge sakkunnigutlåtanden.

Landskapsstyrelsen föreslår följande personer till Egentliga Finlands konstkommission för perioden 2019–2020:

Fortsättningsperiod:
Tove Appelgren, regissör, författare, Åbo
Mika Lietzen, seriekonstnär, Åbo
Satu Tuittila, danskonstnär, Reso

Nya kandidater:
Leena Kela, scenkonst, performans, Åbo
Saara Ekström, video, fotografi, installationskonst, Åbo
Visa Suonpää, bildkonst, konstnärsduon IC 98, Åbo
Markus Rantanen, folkmusiker, Letala

UTLÅTANDE OM FÖRSLAGET TILL FINANSIERINGSPLAN FÖR ANLÄGGNINGSPROJEKT
SOM GÄLLER IDROTTSANLÄGGNINGAR FÖR ÅREN 2019–2022
Tilläggsinformation: planerare Niina Ratilainen, tfn 050 378 7791

Enligt idrottslagen kan kommuner och övriga samfund, inom gränserna för det anslag som tagits upp i stadsbudgeten för ändamålet, beviljas statsunderstöd för anläggningsprojekt som avser idrottsanläggningar och tillhörande fritidslokaler. För åren 2019–2022 lades från Egentliga Finland fram tolv (12) förslag på över 700 000 euro vardera, vars beräknade kostnad sammanlagt uppgår till cirka 34,65 miljoner euro. I förslaget till finansieringsplan från Sydvästra Finlands regionförvaltningsverk finns nio (9) projekt i Egentliga Finland:

Somero grundlig renovering och utbyggnad av allaktivitetshallen, Nousis idrottshall, S:t Karins idrottshall,
Badminton Quality Oy badmintonhall (S:t Karins), Somero grundlig renovering av centralidrottsplanen, Pargas simhall, Nystad simhall-idrottshall (projekt i planeringsskedet), S:t Karins grundlig renovering av idrottsplanen,
S:t Karins grundlig renovering och utbyggnad av simhallen.

Bland dessa projekt ingick idrottshallen i Nousis, grundlig renovering och utbyggnad av allaktivitetshallen i Somero samt grundlig renovering av centralidrottsplanen i Somero redan i finansieringsplanen för 2018–2021. Tre (3) projekt från Egentliga Finland hamnar utanför finansieringsplanen: 1) grundlig renovering av idrottsgården, Letala 2) Turun Nappulaliiga ry:s hallprojekt, Åbo 3) Åbo bangårdsprojekt, Åbo.

Landskapsstyrelsen vid Egentliga Finlands förbund stöder förslaget från Sydvästra Finlands regionförvaltningsverk till finansieringsplan för anläggningsprojekt som gäller idrottsanläggningar för åren 2019–2022 och anser att de motiveringar som använts vid uppgörande av förslaget är godtagbara. Landskapsstyrelsen instämmer i regionförvaltningsverkets synpunkt att gränsen för delegering av beslutanderätt, dvs. en beräknad kostnad på 700 000 euro, inte längre är ändamålsenlig. Kostnaderna för lokala projekt överskrider lätt gränsen för beräknad kostnad, och styrs i sådana fall till beslutsfattande på nationell nivå. Landskapsstyrelsen anser att delegeringsgränsen så snart som möjligt borde justeras uppåt. Uppgörandet av en realistisk och tillförlitlig finansieringsplan försvåras dessutom av de kommunala planernas kortsiktighet i jämförelse med de längre tidsperspektiven inom den nationella planeringen. Förslaget att korta ner finansieringsplanen till tre år är därför motiverat. Landskapsstyrelsen stöder i sitt utlåtande regionförvaltningsverkets förslag till finansieringsplan för anläggningsprojekt som gäller idrottsanläggningar för åren 2019–2022. Dessutom vill landskapsstyrelsen påminna om att jämlikhet avseende landskapens storlek ska eftersträvas när bidrag beviljas för anläggningsprojekt som gäller idrottsanläggningar.

6AIKA-PROGRAMMETS PROJEKT ENERGISMARTA STÄDER LYFTER FRAM ENERGIEFFEKTIVA STÄDER SOM INTERNATIONELLA FÖREBILDER
Tilläggsinformation: sektorchef Riikka Leskinen, tfn 044 907 5995

Projektet Energismarta städer inleds. Målet med projektet är att lyfta fram de deltagande städerna som internationella exempelområden inom energieffektivt boende, nollenergibyggande, utveckling av ett mångformigt energisystem, uppföljning av energieffektivitet samt användarvägledning. I en energieffektiv stad är byggnader och områden en aktiv del av energisystemet; de producerar, lagrar och förbrukar energi. Energieffektiva byggnader med litet kolavtryck gör det möjligt att utnyttja förnybar energi, följa med energiförbrukningen i realtid och införa regionala noll- eller plusenergisystem.

Valonia deltar i projektet tillsammans med Tammerfors, Åbo, Helsingfors, Uleåborg, Esbo och Vanda städer samt Ekokumppanit Oy. Projektet genomförs under perioden 2.5.2018–31.12.2020. Projektets helhetsbudget uppgår till 3,3 miljoner euro, varav Valonias/Egentliga Finlands förbunds andel är 101 843 euro.

6AIKA-PRGRAMMETS PROJEKT NYA CITYLOGISTIKLÖSNINGAR INLEDS
Tilläggsinformation: sektorchef Riikka Leskinen, tfn 044 907 5995

Projektet Nya citylogistiklösningar drar igång. Utveckling av stadsområdenas lätta distributionslösningar stöder städernas klimatstrategier, minskar biltrafiken på området och förbättrar säkerheten och trivseln i städernas centrum. Projektets mål är att 1) tillgodose företagens behov av att ordna transporter på ett så kostnadseffektivt och hållbart sätt som möjligt genom att utföra pilotprojekt inom den s.k. sista kilometerns lätta transportlösningar och/eller autonoma logistiklösningar, 2) bedöma affärsmöjligheter avseende olika pilotkoncept och främja uppkomsten av nya servicehelheter samt 3) hitta nya verksamhetsmodeller för traditionellt samarbete mellan olika aktörer. Projektet främjar också företags användning av öppna gränssnitt. Projektet resulterar i nya affärsmöjligheter inom logistikbranschen, men också inom bl.a. IT-sektorn och detaljhandeln.

Valonias roll i projektet är att främja genomförandet av Åbo stads pilotkoncept, samarbete med intressentgrupper, marknadsdialog samt verksamhetens kontinuitet. Övriga aktörer som deltar i att genomföra projektet är Åbo stad (huvudsökande), Forum Virium Helsinki Oy, Turun ammattikorkeakoulu Oy och Tammerfors yrkeshögskola. Projektet genomförs under perioden 1.8.2018–31.12.2020. Helhetsbudgeten uppgår till 1 337 066 euro, varav Valonias/Egentliga Finlands förbunds andel är 93 683 euro.

Ylatunniste2 

OM RÄDDNINGSHELIKOPTRAR SLUTAR FLYGA FRÅN ÅBO FLYGFÄLT VID DÅLIGT VÄDER HOTAS SKÄRGÅRDENS BASTRYGGHET
Tilläggsuppgifter: skärgårds- och landsbygdsombudsman Sami Heinonen 0400 413 704

Landskapsstyrelsen och skärgårdskommissionen är oroade över Statsrådets och Gränsbevakningsväsendets planer på att upphöra med flygledning vid dåligt väder från Åbo flygfält. Servicen köps av Finavia.

Om planerna verkställs tvingas räddningshelikoptern att starta från Helsingfors-Vanda flygfält, vilket ökar flygtiden till Åbo skärgård märkbart; 45-50 minuter. Det skulle ha en tydlig negativ inverkan på sjö- och patientsäkerheten i skärgården, speciellt i akuta fall.

Landskapsstyrelsen anser att man inte kan göra inbesparingar som hotar bastryggheten för skärgårdens och glesbygdens invånare och dem som rör sig där. Statens planer hotar även skärgårdsbornas möjligheter att omedelbart få vård om ett olycksfall eller en sjukdomsattack inträffar. Om skärgårdens sjö- och patientsäkerhet försvagas gör det skärgården till en mindre lockande boningsort och det blir svårare att upprätthålla en levande skärgård. Räddningshelikopterverksamhet är ett livsvillkor för fungerande sjuktransporter och sjöräddningsarbete i skärgården.

Landskapsstyrelsen uppmanar i sitt utlåtande till Gränsbevakningsväsendet att jämföra uppnådda inbesparingar med de negativa följder för skärgårdens servicenivå som beslutet medför. Detta kan i sin tur inleda en negativ spiral för hela Åbo flygfält.

FYRA STORA IDROTTSPLATS-PROJEKT FÖRESLÅS FÅ STATSFINANSIERING
Tilläggsuppgifter: specialplanerare Veli-Matti Kauppinen 0400 715 786

Sydvästra Finlands regionförvaltningsverk (AVI) har bett om Egentliga Finlands förbunds utlåtande om idrottsplatsprojekt för finansieringsperioden 2017 - 2020. Landskapens förbund ger utlåtanden om stora projekt på över 700 000 euro, vars finansiering bestäms av undervisnings- och kulturministeriet. Landskapsstyrelsen föreslår fyra projekt till finansieringsplanförslaget:

År 2017

Kommun Projekt Beräknad kostnad (miljoner euro)

Nystad Simhallens renovering och utvidgning 10,5
Loimaa Motorsportcentrets renovering och utvidgning 1,3

År 2019

Somero Idrottshallens och gymets renovering 1,364
Pöytis Idrottshall 1,5

LANDSKAPSSTYRELSEN FÖRESLÅR MEDLEMMAR TILL STATENS OCH REGIONS KONSTKOMMISSIONER
Tilläggsuppgifter: specialsakkunnig Hannele Hartikainen 040 7202 163

Centret för konstens främjande har bett Egentliga Finlands förbund geförslag till medlemmar i statens konstkommission för perioden 2017–2018. Landskapsstyrelsen besluter att nominera följande personer:

Audiovisuella konstkommissionen:
Simo Alitalo, ljudkonstnär, HuK, Åbo
Milla Järvipetäjä, artenom, Åbo
Timo Tanskanen, magister i teaterkonst, ljudplanerare, Åbo
Litteraturkommissionen:
Peter Sandström, författare, redaktör, Åbo (nomineras för fortsättningsperiod)
Harri Nordell, författare, redaktör, Pargas

Centret för konstens främjande ber även om förslag till medlemmar i den regionala konstkommissionen för perioden 2017-2018. Dess uppgift är att:

• besluta om stipendier och pris till konstnärer, konstnärsgrupper och samfund i regionen
• delta som ett expertorgan i centrets strategiarbete
• ge expertutlåtanden.

Landskapsstyrelsen föreslår följande personer till den regionala konstkommissionen för en andra period:

Jukka Aaltonen, skådespelare, Åbo
Emilie Gardberg, intendent, Åbo
Jaana Houessou, doktor i konst, Salo
Marja Susi, teaterledare, psykolog, S:t Karins
Matti Tainio, bildkonstnär, Åbo

Ny kandidat: Visa Suonpää, bildkonstnär, Åbo

FINANSIERING TILL INSAMLING AV SMUTSIGT PLASTAVFALL OCH E-SERVICE I VÅRDEN I LETALA
Tilläggsuppgifter: specialplanerare Petteri Partanen, 040 7760 630, Ville Roslakka, 050 592 0404

I Finlands strukturfinansieringsprogram 2014 - 2020 finns fem verksamhetslinjer, där man speciellt stöder små och medelstora företags konkurrenskraft. Ett genomgripande tema är att främja ekonomi utan koldioxidutsläpp.

Landskapsstyrelsen reserverar 123 472 euro i ERUF -medel och statsmedel till Åbo universitet för ett projekt där man samlar in och återanvänder smutsigt plastavfall. Åbo yrkeshögskola och Hämeen ammattikorkeakoulu är med och förverkligar projektet, som genomförs .9.2016–31.8.2018.

I projektet utvecklar man insamling och återanvändning av plastavfall från lantbruk och plastavfall från byggen i glesbygden. Man utreder om det är möjligt att skapa ny företagsverksamhet kring insamling av plastavfall samt skapa nya produkter och service.

Landskapsstyrelsen beslöt även att bevilja 21 520 euro i landskapets utvecklingsmedel till Letala stad för ett projekt som tar i bruk ny elektronisk service inom hemvården, läkar- och sjukskötarmottagningar och i butiksservice.

 alatunniste